Etikettarkiv: nyårsafton

There’s a first time for everything

Så är nya året igång och allt man gör görs för första gången, i alla fall detta året. Härlig premiärkänsla uppblandad med lite nervositet för blir det lika bra som förra året? Kanske det t o m kan bli bättre! Och på vilket sätt blir det annorlunda, tro…

Året började bra. Någon besök i hamnen för att hälsa på Vasilis (den grekiska tomten) blev det inte pga vädret. Senare hälsades det nya året med ”Grevinnan” så klart och när jag stod på balkongen vid tolv-slaget höll jag på att tappa vinglaset. Jag kunde se tre fyrverkerier! Grekerna börjar kanske fatta det här med nyår och att det inte bara är smällande som gäller. Några rejäla smällar var det givetvis också, sådana där rejäla som gör att man nästan tror att turkarna kommit. Jag såg några dagar senare foton från nyårsfirande i Iraklio och det är tydligen där man ska vara. Får bli nästa år.
Eftersom Sverige ligger efter oss tidsmässigt så var vi först med att få nytt år. Och Tennysons dikt är lika fin och stämningsfull kl 1 som vid midnatt.

I torsdags hade vi oväder med nästan stormbyar. Regn kom och gick och med hjälp av vinden så slog det mot väggar och fönster. En riktigt kulen dag som gjord för att krypa upp i soffan med en bok. Och dagen efter, dvs igår, sken solen från blå himmel och nästan ingen vind. Vinterhalvåret är den period som jag tycker allra mest om här nere. Då har vi olika väder så ingen dag är den andra lik och naturen lever medan ön vilar efter och inför turistsäsong.

På tal om vinter så fick jag några kommentarer efter förra årets sista vandring (oj, så långt tillbaka det låter fast det bara är 14 dagar sedan!) om att det var härligt att se vår. Jag kan förstå att det ser så ut om man bor norrut, men vi har alltså vinter. Våren kommer i månadsskiftet februari/mars när mandelträden och vildpäronen blommar.

Igår var det dags för årets första vandring! Jag körde upp till nordkusten och tog en gammal goding som jag modifierade lite här och där. Det är verkligen perfekt vandringsväder så här års eftersom man slipper en tröttande faktor: värmen. Efter fem timmars vandring kände jag att jag lätt skulle kunna vandra några timmar till.
Många skällande hundar under vandringen och den började faktiskt med att jag plötsligen hade fyra valpar kring fötterna! Bara att gå vidare, inte stanna eller börja klappa. Bergen är nu som gröna vågor där olika nyanser gör dem levande. Det plockades oliver i några olivlunder. Gott om småfåglar som kvittrade och flög omkring. Vackra molnslöjor kom efter ett tag och tonade ner det skarpa solljuset.
Några blomster (klicka på foton för större format):

Klostret Kremasta är en given pausplats när jag vandrar här. Stillhet och ro med en fantastisk vy ut över dalen. Fast denna gången var det inte mycket ro. Klostrets hund bestämde sig för att jag var en skum typ och skällde och skällde. Till slut kom en nunna ut för att se efter vad som stod på, men hon vände om och tog hunden med sig.
Jag började fundera över de vandringar som jag gjort sedan jag började vandra på Kreta 2010. Jag kan ju se förändringar av olika slag. Klostret Kremasta måste ha fått pengar någonstans ifrån eftersom de för ett par år sedan byggde en stor byggnad som jag tror används till bl a pilgrimer, vid undervisning och möten. Nunnorna verkar fortfarande bo i den lilla, gamla klosterbyggnaden. Så orättvist! De som har detta som sitt hem borde givetvis bo så bra som möjligt. Fast de ser det antagligen inte så. Tankarna flöt vidare till fader Zacharias i lilla klostret Agia Moni (som jag passerade på förra vandringen). Han har svårt att få ihop pengar, bl a till att laga ett stort hål i taket som han visade mig! Så olika världar.

Snart dags att ta en sväng upp till marknaden. När jag tittar ut ser jag topparna i Dikti-massivet och de är alldeles vita av snö. Det är positivt och betydligt bättre än förra vintern då de mestadels var kala. Nu hoppas vi på mer snö, att det får ligga kvar och sedan töar långsamt.
Imorgon är det dags att fira Theofania nere i fiskehamnen så jag håller tummarna för fint väder. Mer om det i nästa blogginlägg!
Och det blir ett blogginlägg med bok- och filmtips. Och nyhetsbulletiner då och då som vanligt. Och ett om Kretas geologi när jag pluggat klart om det. Något annat som önskas?

Njut av sista helgen i det här helgsjoket! Ha en skön Trettonhelg!

PS. Några fler foton på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Slutet och början

Ovädret slog hårdast på norra Kreta och uppe i bergen. Eftersom det kom norrifrån hade det mattats när det kom till oss, men vi ska inte ropa hej än. Jag kan se från min balkong att det ligger ett stort regnområde i bergen som drar nerför bergssluttningarna, snart är det här. Det cirkulerar bilder och videos på nätet där man kan se att det ligger riktigt mycket snö ganska långt ner.

Vi fick dock en riktig helkväll igår med åska och hagel och massor av regn. Och vi har kallt som tusan! Jag börjar känna lite förkylning och ovanpå det oro för el-räkningen så jag har skickat mig i säng idag tillsammans med el-filten. En dags vila brukar få förkylning att dra någon annanstans. Kollade väderpognosen för en stund sedan och det skulle kunna bli vandring på tisdag. Håll tummarna!

Det finns så många superhjältar med otroliga superkrafter och märkliga kostymer. Jag har hittat mina egna: nunnor. Du vet hur det är att få spricka vid en fingernagel? Jag har det ofta på en av mina fingrar på högerhanden och under juldagarna blev det så illa att jag inte kunde röra vid den. Det sved, bultade och gjorde tusan så ont. Du känner igen det? Det brukar ta ett tag att få det att läka och det är bökigt och irriterande. Men om man slunkit in på ett kloster som man vandrade förbi och köpt en liten burk salva bara för att visa sin goda vilja så ordnar det sig! En natt med salva och plåster – det onda borta. Två nätter till med samma behandling och sprickan syns knappt. Och på dagarna där emellan behövde jag inte undvika något utan diskade, lagade mat osv som vanligt. Hur bär de sig åt? Det måste vara nå’n sorts superduperhopkok! Kanske skulle bli nunna så kan jag få ta del av deras hemligheter och superkraft.

Det ena leder till det andra! När jag funderade över det där med nunnor och kloster så dök det upp info i ett av mina favoritprogram: QI på BBC (det finns avsnitt ute på youtube; sök på QI XL så får du 45 minutersversionen). Visste du att det är skillnad på en nunna och en syster? Visste inte jag heller, men nu vet jag. Har funderat över hur klostren fungerar här nere så det blev en stunds självstudier på nätet. Det jag nu inte vet om stora schismen, den ortodoxa gudstjänsten, skillnader/likheter mellan katolskt och ortodoxt, ikoner, helgonförklaring mm är helt enkelt inte värt att veta.
Jag som älskar kunskap kanske skulle söka mig till QI istället för kloster. Tänk att få ägna dagarna åt att leta nya rön och udda kunskaper. Det skulle nästan vara mer himmelskt än att bli nunna!

Imorgon är det dags. Jag tycker nyår är tveeggat. Det är vemodigt och sorgligt att säga adjö till innevarande år som var nytt och främmande först, men nu är som en vän. Relationen har varit bra med några få jobbiga och ledsamma inslag, men så är det ju alltid. Det är också glädje och spänning inför att möta det nya, ograverade året. Vad kommer det att föra med sig, kommer jag att kunna ta tillvara dagarna. Vad lurar runt knuten, tro? Vad ska de blanka sidorna fyllas med?

Morgondagens kväll är som alla andra kvällar här nere eftersom det inte är något fyrverkeri. Trist tycker jag som mentalt får flytta mig någon annanstans, t ex Lundagård i Lund. Vakas in ska det i alla fall, jag måste ju säga adjö och välkommen till de båda när de möts i dörren.

Ha en skön nyårshelg så hörs vi igen på nya året! GOTT NYTT ÅR!

raketer_125463719