Författararkiv: iamittilivet

Nostalgi och blåsning

Idag var jag på posten som fått nya lokaler. Det är bra för de är större, fräschare och har bättre läge. I den gamla lokalen var det trångt när det fanns 3 kunder. Postdamerna verkade dock inte gladare eller så har nyhetens behag falnat. Effektiva är dom och oemottagliga för stress. Men det är väl alla som har makten över ”nästanummer-knappen”.

Jag stod och blev lite sentimental och nostalgisk. Förr i tiden var OTE (grekiska ”Televerket”) i lokalen. Hit gick jag första dagen på varje resa för att ringa till mor och far. De ville veta att allt gått bra och att jag kommit fram, se’n behövde jag inte höra av mig. Detta var innan mobiler blev var mans egendom.

Man knallade in, gick fram till kassan och tilldelades ett bås. Hade man otur fick man vänta, framför allt kvällstid kunde det vara fullt i alla bås av greker som skrek i lurarna. Så fick man sitt bås och då var det dags för steg nr 2: få en utlandslinje. Det kunde krävas många försök innan det gick igenom och utanför Greklands gränser. Steg 3: slå inte numret för långsamt eller för snabbt. Och till slut blev det kontakt och då förstod man varför alla skrek i lurarna. Ofta, ofta ganska dålig kvalité, men det innebar att det blev inga långa samtal.

Jag läste nå’nstans för ett antal år sedan att anledningen till att italienarna i så hög grad och så snabbt tog till sig mobiltelefonen berodde på det dåliga fasta nätet i Italien. Kanske det var likadant i Grekland för här hade också många mobiler ganska tidigt. Jag tycker fortfarande det är lite läcker krock när svartklädd tant halar upp mobilen ur handväskan. För att inte tala om den fåraherde jag mötte på en vandring i bergen 2010! Han räckte mig sin mobiltelefon och med hand- och kroppsspråk förstod jag att det var nå’t fel. Tyvärr kunde jag inte hjälpa honom eftersom jag inte kan grekiska, men snacka om att bli en illusion fattigare! Jag menar, tar de fram sina laptops eller Ipads när de fikar i gamla vindskyddet byggt av sten för så där hundra år se’n. Och chattar med varandra? De kanske gör börsklipp eller lyssnar på Spotify, vad vet jag.

För övrigt är sta’n uppgrävd här och där pga vägarbete och annat. Vi har molnigt och blåsigt vilket fick busstationen att likna kaos. Eftersom det inte var strandväder skulle väl alla göra utflykter och det precis när affärerna stängde så greker från byarna skulle hem. Jag skulle ha 2 busstider för jag planerar vandring imorgon. Enligt prognosen ska vi få vind på 5 Bf ikväll, men det ska klinga av under natten och bara vara 4 Bf imorgon. Här, alltså. Uppe i norr är det lite annorlunda som vanligt, bara 1 Bf på morgonen (de får sitt elände nå’n dag senare…). Så jag chansar och ger mig iväg.

Vad Bf står för? Jo, det är Beauforts skala vilken inte säger mig ett dugg. Jag gjorde som Elsa (”Mormor hälsar och säger förlåt”) och konsulterade Wikipedia. Jodå, det är en gammal skala (”förekommer i någon mån”), allt fler övergår till SI-enheten som är m/s. 5 Bf motsvarar 8-10,7 m/s. Nu vet du det, men nästa gång får du själv kolla Wikipedia.

 

Måndagsskärvor

Lite blandat från Zeus’ ö som har haft lite märkligt väder de senaste dagarna.

I fredags ringde telefonen och jag höll på att få hjärtstopp, det var ju inte jag som ringde via mobilen. Måste ha sett roligt ut när jag stod stilla mitt på golvet och glodde på telefonen som om det var djävulens påfund. Första samtalet från Sverige och det fungerade alldeles utmärkt. Härligt att få prata lite svenska!

Hittade frissan till slut och den rara människan säger: ”Do you want it as usual?”. Det är nå’t skönt i att vara igenkänd, stor hjälp när det gäller att landa och att känna sig hemma.

När tvätten torkar snabbt finns ingen anledning att ha torktumlare. Det är bra för i mina kvarter luktar det nästan alltid ”ren tvätt på tork på lina”. Så gott!

???????????????????????????????

När jag vandrade i onsdags så dök en tanke upp som dykt upp tidigare. Jag undrar om man kan få vara praktikant eller trainee en dag hos en fåraherde? Tänk, vilka vägar, genvägar, rastställen de skulle kunna visa.

Och på tal om fåraherdar så var det en riktigt så’n i sta’n när jag vandrade in i Ierapetra. En riktig kretensisk fåraherde är klädd på det traditionella sättet – svart huvudsjal med knutar, skjorta, jodhpurs och läderstövlar. Inte utklädd utan klädd. Och jag är svag för dom, men det är en annan historia. Det blev lite kulturkrock eller tidskrock när han satte sig på ett litet café med plaststolar i pastellfärger.

(foto hämtat från internetsidan http://www.bemidjistate.edu/)

Idag har jag börjat jobba mer konkret med första hemsidan, dvs bygga den och få upp den på nätet. De där datorerna kan verkligen engagera och svälja tid. De planerade 3 tim var plötsligen 6 tim. Och det är svårt att släppa. Men vad gör det när jag styr min tid själv? Har lagt in en vandringsdag på onsdag så jag inte sitter still hela veckan.

Tror att jag måste gå och frossa lite på aprikoser – de är mogna nu!

 

Tankens och ordens makt

Här kommer det tredje av mina fynd vid filstädning. Passar alltid bra med ett gott skratt!

Specialagenten

Det var på landsbygden på en bank.
Några maskerade män rusar in och skriker:
– Lägg er ner, detta är ett rån!
Alla slänger sig på golvet utom Axel som står där rakryggad.
Mannen skriker på nytt:
– Lägg dig ner!
– Nej, jag är specialagent.
Då höjer dom rösten ytterligare och skriker:
– Lägger du dig inte ner skjuter vi huvudet av dig!
– Det gör ni inte, säger Axel, för jag är specialagent.
Rånarna blir nu tveksamma och finner det lämpligast att lämna
banken. När dom gått ut och stängt dörren hörs en förskrämd
röst från en av damerna som just rest sig upp:
– Axel, du är inte specialagent – du är senildement.

Tyckte du inte att den var rolig? Den har faktiskt fler bottnar, tycker jag. Läs den igen och fundera se’n en stund över tankens och ordens makt. Jag menar inte att ”allt går bara man vill” och jag tillhör inte flåspositivisterna. Livet och tillvaron är mer komplicerade och spännande än så. Men visst har tankar och ord betydelse för hur vi mår, vad vi gör och klarar av.

Så här såg det ut i Ierapetra idag mitt på dagen. Sta’n ser lite konstig ut, det beror inte på jordbävningskänningen igår utan på att fotografen inte varit konsekvent så collaget blev lite konstigt. (Klicka på fotot för större storlek.)

Ierapetra 1 juni 2014

Om fria zoner och livet

Berättade igår att jag gjort lite fynd vid rensning av filer på datorn. Ett om social kompetens fick du igår och idag kommer nästa: hur få ett roligare, bättre liv och inte dö i förtid. Trots att texten har några år på nacken känns den aktuell.
Det är viktigt med fria zoner, jag tror att det ligger mycket i resonemanget. Mina fria zoner är bl a vandringar, söndagsfrid, välja bort ”måsten” ibland (damm ligger kvar till nästa dag…). Fortsätt läsa →

Ut med ”social kompetens”!

Började städa och omorganisera filerna på datorn och hittade då det här som visserligen har några år på nacken, men det gör det inte mindre aktuellt eller tänkvärt. Jag har alltid varit misstänksam och tveksam till ”social kompetens”. Vad menas egentligen? Är det viktigaste att kunna snacka och vara kompis med chefen eller att vara proffsig och kunnig i sitt jobb? Det har blivit en klyscha som dyker upp slentrianmässigt i annonser, beskrivningar och Fortsätt läsa →

Hög och kvav vandring

Jag var alltså ute på vandring igår. Eftersom barnen har självstudier inför slutprov så går inte skolbussen utan det fick bli ”bycirkelbussen” som avgår kl 05:45. Busschauffören hade nog försovit sig, men strax efter kl 6 kom vi iväg. Som en exceptionell sightseeing-tur! Berg och byar i mer än 1 timmes tid medan solen gick upp och dis låg i dalarna. Tyst och stilla på vägarna och i byarna. Fortsätt läsa →

Lite smått från en trött kropp

Oj, idag var det nära att det inte blev något blogginlägg, men jag deltar ju i Blogg100 och detta är inlägg nr 89 så det gäller att hänga kvar. Jag är helt slut i huvud och kropp! Upp kl 5 för att ta bussen till bergsby, dags för vandring idag. Vädret har varit kvavt, fuktigt och åsklikt. Inte konstigt att jag är slut efter 6 timmars vandring. Men himmel så tjusig den vandringen är, men det får jag skriva om imorgon. Fortsätt läsa →

Linjen är öppen!

Igår kom en trött, ung man från OTE (grekiska ”televerket”) för att installera telefon och internet. Han blev inte piggare när han upptäckte att det inte går att köra ända fram till huset eller att telefonjacket var urkopplat. Han försvann en stund, kanske han gick för att vila sig ett tag.

Så kom han tillbaka, röd i ansiktet torkade han svetten ur pannan. Jobbigt att vara telearbetare, kanske speciellt i fodrad väst i sommarvärmen mitt på dagen. Ingen bra företagshälsovård (stod Fortsätt läsa →

Motiv och mat

Vissa motiv tilltalar mer än andra. Jag har aldrig förstått varför man fotograferar sin mat. Det finns säkert de som undrar över de motiv jag väljer, t ex hur många berg människan kan fotografera.

Visst, jag kan beundra och njuta av fantastiska fotografier i kokböcker, men den maten som står framför mig på bordet? Nä, den ska njutas – doft, färger, upplägg och, viktigast av allt, smak. Jag Fortsätt läsa →