Etikettarkiv: jobb

Ett land i spännande förändring

A man and a woman once sat down
at a bare table and looked out
at the sky. What needs to be done?

they asked, so that, in later years,
their children or their grandchildren
might ask, What shall we do today?
(from ”Songs from a Dying Village” by Tom Pow, Pueblo Press, 2009)

Sedan mitt blogginlägg om hjälpsamhetssvårigheter har jag funderat vidare över det där med ”äkta”, ”genuina”, ”riktiga” och ”traditionella” grekiska som en del ofta uttrycker att de vill uppleva. Det är svårt att svara på frågor om var man kan hitta det, om det över huvud taget går att hitta vars och ens föreställning. De där orden betyder ju olika för oss alla. Men om vi antar att de betyder små byar med kafenio eller ouzeri där det sitter några gamla gubbar och spelar tavli eller bara halvsover. Och att kvinnorna sitter i en gränd och skvallrar medan de virkar och broderar. Och att byn givetvis ser ut som en så’n där vykortsby med vita huskuber som har blå fönsterluckor och dörrar, någon med en bougainvillea klättrande längs en vägg, andra med stora krukor fulla av pelargoner. Hur nära verkligheten och dagens Grekland befinner vi oss? Och är bilden realistisk?

Överallt i Europa håller byar på att dö ut. Jag minns själv från min tonårstid hur den by som jag växte upp i förändrades. Tanter och farbröder dog, husen såldes till stockholmare som kom och tyckte att ”landet” var underbart och vi charmiga. En förödande landsbygds- och jordbrukspolitik förändrade stora delar av Sverige. I byarna och på landsbygden fanns en framtid för en handfull i min generation, vi andra gav oss iväg dit det fanns utbildning och jobb.
Visst har en del byar fått nytt liv, men ofta är det inflyttade som vill bo lantligt och jobbar i sta’n. Det gör att byar förändras till satelliter till städerna istället för levande byar.

I Grekland har en utflyttning från byarna pågått sedan ett antal år. De du träffar på någon liten ö eller i en liten by kanske bara bor där under turistsäsongen. Skolor är stängda, butiker och kafenio försvinner. Några olivlundar kan inte försörja hela familjer längre, det krävs andra jobb. Kvinnor vill ut i förvärvslivet eller måste ut av ekonomiska skäl. Greker i min generation (jag är 60 år) och de som är yngre än mig – kommer de att sitta och vara ”genuina” på någon kafenio? Knappast. De har andra planer, annat levnadssätt, andra krav och önskningar.

Du kanske tror att jag bara hittar på? Att jag skulle ha någon ond avsikt med att slå sönder den typiska Greklandsbilden? Inte alls, det är bara ett faktum.
Redan 2002 skrev Christiana Stylou and Lina Yiannarou en artikel i Kathimerini om döende byar: Villages are slowly dying. Här på sydöstra Kreta har vi ett exempel. En bergsby där det enligt uppgift inte bor någon grek året om. Några utlänningar bor där året om, resten av husen är antingen ruinaktiga som väntar på att bli sålda eller hus som sålts, renoverats och sedan sålts vidare till mestadels utlänningar som fritidshus. I en annan by som ligger nära kusten fanns för 10 år sedan taverna, kafenio, butik mm. Idag finns skolan kvar, kanske pga att det inte finns skola i grannbyn.

Jag undrar hur man spelar basket med sig själv. Eller hur det är att byta lärare varje år och ha dennes odelade uppmärksamhet. Eller att inte ha någon att byta mackor med på lunchrasten. Så har Christos det på ön Arkoi. Till hösten ska han börja tredje klass. Ensam. Det bor inte ens en präst på ön!
In pictures: The Greek school with a single student
The smallest school in the EU is in Greece with only one student

Jag har sett den här utvecklingen under de år jag rest till Grekland. Den bortglömda, slitna byn är numera vanligare än den uppsnofsade och, många gånger, tillrättalagda.

Är då detta sorgligt? Nja, det vet jag inte riktigt. Grekland måste givetvis också få förändras och utvecklas. Det går inte att konservera tillvaron för att den ska passa in i en turistbroschyr. Det behövs nya idéer, nya tag där turister smetas ut från kusterna och man anpassar sig till kunderna. För turisters krav och resvanor förändras också över tiden. Grekland har stora möjligheter att erbjuda en stor och bred variation av olika sorters vistelser med olika innehåll fördelade över året.

Det är spännande just nu att bo här för Grekland rör på sig, men vart är det på väg? Bli inte ledsen över att en tidsperiod håller på att gå i graven! Häng på och ta emot! Vem vet vad vi får uppleva i denna brytningstid!? Grekerna, landskapet, historien, idéerna, musiken, maten…ja, alltihop kommer att finnas kvar men mer eller mindre förändrat. Och det är människorna själva som måste forma sin tillvaro utifrån sina behov och önskningar – inte utfirån någon annans.

Ha det gott!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Lite ditt och datt med jobbefterlysning

Vi har haft en värmebölja som nu ska börja släppa taget och det kändes imorse att väderomslag är på gång. Luftfuktigheten är lite högre, vinden svänger hit och dit, moln samlas då och då. Bra att vinden ska ändra riktning för denna våren och försommaren har varit något i hästväg med Sahara-damm! Jag har nu slutat städa balkongen och bara inväntar att det lugnar ner sig.
Ganska ofta här nere påverkas jag av väderomslag. Undrar om det är för att de sker ganska snabbt eller ofta är ganska radikala. Lite tungt i planeten har det varit idag, ingen större lust eller koncentrationsförmåga. Så jag gick och shoppade! Inte det bästa väder att prova kläder i, men jag fick ihop en klänning (som jag inte visste att jag behövde) och ett par shorts (som jag behövt länge). Mådde lite bättre efter inköpen, faktiskt.

Annars har det varit en lugn dag och blir en tidig kväll. Idag anländer vandrare och vi börjar vandringsdagarna imorgon. Roligt och spännande! De kunde inte någon av de veckor som fanns på hemsidan så då la vi helt enkelt till en ny vecka. Jag pratade med Sverige imorse och det är tydligen varmt där också vilket gör det lättare att ställa om till våra grader. Det är så bra så man skulle kunna tro att jag planerat det!

Nu närmar sig alltså högsommaren och det är den årstid jag tycker sämst om här. Ja, du läste rätt. Jag har aldrig rest söderut sommartid pga temperaturen och har varit i den lyckliga sitsen att jag inte varit tvungen att ta all semester sommartid. Över 30 grader är för mig ganska värdelöst. Det är för varmt att göra något annat än att pusta i en solstol och även där är det för varmt. Grekerna är kloka, dom. De lämnar stranden vid halv två – två och kommer tillbaka runt 5-tiden. Det är bara turisterna som svettas och pustar vidare.
Kom till Kreta året om, men undvik juli-aug är mitt råd!

Jag funderade ett tag på att åka till Sverige och jobba i sommar, men alla sommarjobb som kan vara aktuella är för korta. Men man kan ju sysselsätta sig här också! Stänga alla fönster och dörrar, köra AC på högsta, se fram emot september då det går att röra på sig igen. Vet du någon som har behov av en distansarbetare med massor med erfarenhet, som levererar enligt överenskommelse och håller hög kvalité? Det kan vara renskrivning, korrekturläsning (även av hemsidor – det verkar behövas…), skrivjobb, digitalt, it, administrativt…. Hör av dig, ”allt beaktas” som det brukar heta. Anställning inte ett krav, jag kan fakturera via firman.

Så har vi på Kreta fått strandade flyktingar både uppe på nordkusten i närheten av Agios Nikolaos (i förra veckan) och söder om ön. Idag strax över 340 personer på en båt som uppgivits ha haft 400-500 personer ombord fast man tror att det var närmare 700 (läs mer här)*. Det verkar vara båtar som är på väg till Italien som får problem av olika slag och därför måste ge upp. Flyktingarna tas om hand och samlas sedan i Iraklio och jag tror att de därifrån transporteras till fastlandet så småningom. De är en påminnelse om alla de människor som sitter i flyktingläger och alla de som inte ens kommit så långt. Och alla de som väntar här i Grekland på att skickas tillbaka.

När det gäller krisen kan jag inte få fram om andra utbetalningen av tredje stödlånet har gått igenom eller inte. Det är många positiva uttalanden kring IMF:s roll i fortsättningen när de deltar igen vid årets slut. IMF har uttalat att nu är den grekiska skulden så allvarlig att den inte är hanterbar utan politikerna i EU måste tänka om. Den franske premiärministern har lovat Grekland hjälp med genomförande av reformer, bl a i form av investeringar och hjälp vid administrativa reformer. Det har han och Tsipras skakat hand på, t o m på bild. Jag bara undrar vad det egentligen står för med tanke på Frankrikes egen dåliga ekonomi.
I övrigt har det börjat vissla runt lite inlägg på facebook om valet i England senare i juni och de är inte positiva. En del är faktiskt riktigt skrämmande och jag är med i grupper med blandade nationaliteter, inte bara engelsmän. Guardian rapporterar att undersökningar visar att det lutar åt exit. Att dömma av inläggen och att England aldrig riktigt verkat vilja vara med (inte med i Schengen, har många undantag och specialregler) och nu verkar alla deras problem vara EU:s fel. Ja, ja, jag tror ändå på att samarbete lönar sig för alla parter i långa loppet.
Men allt kanske får en egen och oväntad lösning med tanke på att halva Europa verkar sjunka i översvämningar och störtregn.

Har haft några roliga stunder på nätet denna veckan, blev så uppåt att jag la in erbjudanden på mitt företags hemsida. Facebook-sidan Löfquist Solutions knallar på bra. Skrev ett inlägg i företagsbloggen som går riktigt bra. Varje månad lägger jag ut en fotohälsning från min flickr-sida i några facebook-grupper med månadens foton. Jag vet inte vad det beror på, men det blev ett otroligt gensvar. Besöksmätaren på min flickr-sida slog alla rekord med råge! Roligt!
Kanske borde sälja foton….hm…ny affärsidé….

Nu ska jag snart ställa mig och steka en bit kyckling vilket inte är så tilltalande i värmen, men ingen annan lär ta hand om det. Det är för övrigt sällan tilltalande att stå vid spisen, men det blir om möjligt ännu mindre vid värme och fukt. I luften, alltså. Jag känner att jag borde sluta skriva nu eftersom min hjärna är halvt nersläckt. Det lär inte komma så mycket mer av värde och kanske det som har kommit var ganska värdelöst det med. Nä, nu slutar jag med att önska en skön och fridfull helg!

*Uppdatering: båten sjönk på internationellt vatten, grekiska kustbevakningen ansvarade för räddningsoperationen, oklart vart flyktingar transporteras – kan vara Italien eller Egypten.

SOLSTING PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 15 juli och du får 15 % rabatt!
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Vad ska vi göra med arbetslösheten?

Jag har skrivit blogginlägg tidigare om arbetslöshet, du hittar dom under meny Arbetslöshetsliv. I år följer jag valet via nätet och det är betydligt lugnare att vara på distans. Sållar som vanligt mycket bland alla program och utspel för att hinna tänka efter, reflektera. Vad säger dom egentligen? Kan politiska budskap tryckas ihop i ”slogans”? Allt måste finansieras (vilket det som vanligt talas ganska tyst om), men hur ska lilla jag kunna bedöma finansieringar när tjänstemännen räknar olika. Och ingen kan riktigt förklara hur de räknat och vilka antaganden de gjort.

Ett samhälle är stort och komplicerat, detta inlägget berör bara en fråga: arbetslösheten.

Medan politikerna övertrumfar varandra i valmaskinen och arbetsmarknadsparterna (fack och arbetsgivare) fortsätter sin inaktiva tystnad och ”förståsigpåare” (alla de som ”vet” hur en ansökan ska se ut, som pratar om att man ska ”skapa” sitt nya jobb osv) tjänar pengar tillsammans med de aktivitetsanordnare som har avtal med AF studerar arbetslösa landet runt hur deras ekonomi och tillvaro rasar ihop. Arbetslöshetsersättningen är inte justerad på 14 år och i flera kommuner är nu socialbidragsnormen högre för vissa hushållskombinationer. Om man hårddrar det skulle det alltså kunna löna sig att bli utförsäkrad.

Som jag nämnt i ett tidigare blogginlägg ”Arbetslöshet under valår – mycket tomt prat” :
Alla politiker säger sig kunna avskaffa arbetslösheten och skapa nya jobb. Men det kan de inte, i så fall hade vi inte haft någon arbetslöshet.
(Jan Guillou i Aftonbladet 2014-05-04
www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article18821319.ab)

Den svenska modellen där, i grova drag, parterna (fack och arbetsgivare) ska sköta det mesta på arbetsmarknaden och politiken i stort sett ansvara för lagar och regler och de arbetslösa – fungerar modellen? Vad gör parterna mer än hanterar lönefrågor? Varför hör vi så sällan förhandlingskrav om personalutveckling mm? Genom att parterna ser till så att arbetskraften är uppdaterad ökar effektiviteten och produktiviteten vilket kan ge ökat löneutrymme och, kanske viktigare idag, bättre arbetsmiljö. Kanske viktigast är att uppdaterad, aktuell arbetskraft som blir arbetslös kan ha lättare för att få ett nytt arbete. Och det borde väl ligga i allas intresse?

Det kan givetvis vara så att ett karriärbyte är nödvändigt och därför måste arbetslöshetstiden användas meningsfullt för att bli så kort som möjligt. Idag sätts inga åtgärder in under a-kassedagarna (300 dagar) vilket innebär att 1 år (ja, du läste rätt: ett år!!) går till spillo. Politikerna borde ägna mer energi åt det dom kan påverka, dvs arbetslöshetstiden och förutsättningarna för den enskilde, än att prata oproportionerligt mycket om att ”skapa jobb”. Skaka om, tänk nytt och då menar jag inte bara politikerna via Arbetsmarknadsverket utan även arbetskraften!

Politiker kan inte skapa jobb, då hade arbetslösheten varit avskaffad, men de kan berätta för oss vad de tycker att arbetslöshetstiden ska fyllas med för att samhället, dvs vi alla, ska fungera smidigt. I veckan dök några kloka rader upp – läs och begrunda!

Publicerad i Expressen 24 aug 2014 22:47, skriven av Gunnar Wetterberg
(www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/vand-upp-och-ner-pa-jobbpolitiken/)

Vänd upp och ner på jobbpolitiken

Arbetsmarknadspolitiken är en dinosaurie från 1960-talet. På de flesta andra områden har detaljregleringarna fått lämna plats åt resultaten. Myndigheterna och deras tjänstemän ska göra så gott de kan med sina resurser. Statsmakterna är mest intresserade av vad de får för pengarna, inte hur.

Undantaget är arbetsmarknaden. Staten reglerar i detalj vem som ska få hjälp, på vilket sätt de ska bli hjälpta – och till och med när, från första dagen eller efter några veckors eller månaders självhjälp.

I den arbetsmarknadspolitiska debatten går partierna loss på varandras förslag och tillkortakommanden, nya och gamla, men alltid inom den givna strukturen. I SVT:s jobbdebatt häromveckan var det samma visa. I andanom kan man se Arbetsförmedlingens regleringsbrev svälla ytterligare några sidor, med fler anspråk på inspektioner och kontroller för att ingen detaljanvisning ska glömmas bort.

Tänk om det är just det som är felet! Det är bara i statistiken som det är lätt att kategorisera de arbetssökande. I verkligheten kommer var och en med sina erfarenheter och problem, med olika stor lust att jobba med olika saker eller att flytta för att få jobb. Ändå måste arbetsförmedlaren hitta rätt kategori att stoppa in den sökande i, och sedan kolla vilka de godkända åtgärderna är vid vilken tidpunkt.

Förförra sommaren undrade jag i en krönika – ”Låt de arbetslösa öppna upp kyrkorna” (18/6 2012) – varför arbetslösa humanister inte kunde visa Albertus Pictors kyrkomålningar och sortera arkiv. Jodå, kulturarvslyftet! svarade de som kunde sina åtgärder. Men när jag kollade visade det sig att det bara hade blivit 18 jobb av de 4400 tilltänkta. Då ringde en förmedlare och berättade om allt det finstilta som krävdes för att en konstvetare utan jobb skulle få lyfta kulturarvet. Det var inte många som stämde in på den specifikationen…

Varför inte göra tvärtom? Samla alla Arbetsförmedlingens pengar i en påse. Dela upp dem mellan landets alla arbetsmarknadsregioner. Bygg fördelningen på hur stor andel som är arbetslösa, hur länge de varit arbetslösa, hur näringslivet ser ut och vilka möjligheter till utbildning det finns.

Låt sedan förmedlarna göra det som är bäst för varje sökande. I stället för att detaljreglera skulle staten fastställa några villkor som måste vara uppfyllda. Ålder, längd på arbetslöshet, utbildning på den sökande, innehåll, varaktighet, kostnad, konkurrenssituationen inom branschen – fler punkter, eller färre. Alla krav ska inte behöva uppfyllas, utan det räcker med att nå en miniminivå. Med tio punkter att pricka av ska insatsen vara möjlig om fem eller sex är uppfyllda.

Då skulle flexibiliteten ställa den sökande i centrum. I början kan de vidgade ramarna säkert leda till att några olämpliga insatser slinker över villkorsribban, men då får myndigheten städa och dödskallemärka dem för framtiden. Det är den moderniseringen arbetsmarknadspolitiken borde handla om, inte den ena detaljregleringen efter den andra.

Var oduktig

Fick tips om detta och oj, vad jag känner igen! Vill bara tillägga en egen reflektion: av alla chefer jag haft genom åren finns de som sett min kapacitet och kompetens och tagit vara på den i verksamheten. Av någon underlig anledning har dessa chefer bara en annan sak gemensamt: de var alla män.

Ska man undvika att hamna utanför eller bli mobbad bör man vara ”lagom”
(Publicerad 31 maj 2014 05.30 · Debattinlägg: Rigmor Tjerngren)

Man borde varna för alla dolda och nedgrävda minor i form av sociala koder att knäcka för den som är nyanställd. Dessutom borde alla vara utrustade med ett sjätte sinne. Minst. Vem som är chef framgår väl ganska tydligt. Den personen var ju inblandad i anställningsprocessen.

Men vilka är de informella ledarna? Tro inte, du stackars blåögda, att det går att bara vara ambitiös och utföra sina arbetsuppgifter väl, komma i tid, vara vänlig och positiv och gärna jobba över när det behövs. Ack nej. Är du för ambitiös, då är du genast ett hot för redan etablerade arbetskamrater, som gillar att ta det lugnt mellan varven, för dem som ser fikarasterna som dagens höjdpunkter. Långa fikaraster där man turas om att komma med hembakt och utbyta foton av barnbarn och semesterresor.

Fikarasterna är de viktigaste informationskällorna – inte om arbetet – utan om privatlivet. Missar du detta, har du satt en grov spik i din framtida utfrysningskista. Alltså: Det som får människor att ta sig till sin arbetsplats är fikarasten och arbetskamraterna.

Vad har hänt på våra arbetsplatser? Mycket på de senaste årtiondena. Den skarpa gränsen mellan privatliv och arbetsliv har suddats ut. Nu är det kick off, afterwork, happenings, konferenser i parti och minut. Den gamla hederliga firmafesten en gång om året har levt ut sin tid. Och väl är kanske det. Nu ska man vara kompis med sina arbetskamrater och helst umgås med dem även på fritiden, gärna bjuda hem och flytta in arbetets bopålar i sitt privatliv. Jobbar man inte på vänskapsrelationer är man illa ute.

Men chefen då? Många chefer är inte särskilt uppmärksamma på det sociala spelet under den formella ytan. Det kan ha mullrat länge i oroshärden, innan det kommer till chefens kännedom. En person som inte är med i gänget, som inte hinner med fikaraster för sitt krävande jobb, som hellre åker hem än deltar i afterwork, utgör ett stigande irritationsmoment för kollegerna. Är chefen svag eller auktoritär blir det svårt att kontrollera det sociala spelet. Och när det sociala systemet tillåts dominera över det administrativa systemet, när oskrivna gillanderegler får styra istället för skrivna (av alla införstådda och dokumenterade) arbetsmiljöregler, när informella ledare får bestämma vem som får vara med i kotteriet och vem som ska uteslutas och elimineras, ja då råder gynnsamma förutsättningar för att mobbningsprocesser ska utvecklas och fortgå ostörda.

Ytterligare en faktor som kan påverka om en mobbningsprocess ska få eld under sig och löpa på är personens framgång, noggrannhet och ambition i sitt arbete. Det kvittar om kunderna, eleverna eller motsvarande är nöjda – kollegerna är det inte. Personen i fråga förstör stämningen på jobbet. Och stämningen är viktig.

Ska man undvika att hamna i utanförskap och riskera att stötas ut ur systemet, så ska man vara ”lagom”. Inte för framgångsrik, inte för ambitiös. Relationsinriktad i stället för uppgiftsinriktad.

Rigmor Tjerngren var tidigare studievägledare på lärarutbildningen vid Malmö högskola. Hon är grundare av Organisation mot mobbning och föreläser om kränkande särbehandling i arbetslivet.

Ropen skalla

Socialdemokraterna har startat en namninsamling på sin hemsida:

ALLA BEHÖVS

därför ska vi

AVSKAFFA FAS 3

Jag är inte där än, bara i fas 1. När jag är inne på Socialdemokraternas hemsida så har jag lite svårt för att hitta vad de vill ersätta fas 3 med, men ”uppropet” fungerar kanske i valtider. Jag hittade följande punkter (mina kommentarer i kursiv stil):

  • Alla som befinner sig i Fas 3 får riktiga jobb i företag, kommuner/landsting eller föreningslivet eller utbildning.
    Ingen förklaring eller förslag till hur de ska få företag m fl att erbjuda de ”riktiga” jobben, inte heller vad som menas med ”riktiga”.
  • Den som anställer får en lönesubvention i form av ett särskilt anställningsstöd på mellan 85 och 100 procent.
    Det finns redan idag en mängd olika ekonomiska ersättningar till arbetsgivare om de anställer vissa grupper. Själv omfattas jag av s k nystartsjobb vilket inte underlättat. Detta handlar mest om ”kejsarens nya kläder”, dvs nytt namn på något som redan finns.
  • Varje individ ska få individuellt utformade planer.
    Jag vet inte riktigt vad som menas, redan idag har vi arbetslösa en handlingsplan (ibland kallad aktivitetsplan) med uppgifter om aktivitet, åtgärder, uppföljning osv. De kunde vara djupare, fylligare och, framför allt, inte så ”fyrkantiga”. Alltså varför inte utveckla det som redan finns?
  • De som får ett riktigt jobb får avtalsenlig lön, de som får en riktig utbildning får bibehållen ersättning.
    Återigen, vad menas med ”riktig”? Vad är en ”oriktig” utbildning? Om jag får en praktikplats så kan jag fortfarande användas som arbetskraft betald med aktivitetsstöd – hur undvika det? Det här yttrandet föder massor av följdfrågor, men besvarar inte en enda.
  • Den som inte tar eget ansvar får ingen ersättning. Reformen innebär en investering på 2,0 miljarder kronor.
    Smart! Och inte första gången staten räddar den egna kassan och skjuter över ansvaret på kommunerna. Det är lätt att ställa krav när någon annan tar hand om konsekvenserna. Arbetslösa slutar inte bo, äta och klä sig för att ersättningen stryps.

Arbetslösheten sjunker inte genom att ändra i krav och ersättningar, den sjunker om arbetskraften bli anställd. Anställda idag vittnar om stress och press, slimmade organisationer som snart inte fungerar, alla kan (?) administrera sig själva bara de får en dator, arbetsuppgifter och ansvar ökar.  När ska ”någon” byta fokus och vända sig till den andra parten: arbetsgivarna? När ska facken vakna?

Det kanske är en nyhet för en del, men det är inte de arbetslösa som skapat arbetslösheten och det är inte heller dom som kan lösa problemet.

Ny butik

Fick ett vykort för några dagar sedan med en bra idé:

Arbetsbutik

Kanske det kan utvecklas till modell ”snabbköp”? Bara att ta en korg och plocka ihop
stimulerande
bra arbetsmiljö
utveckling/utbildning
ansvar
självständigt
utmanande
roligt
samordnande/koordinerande
människor
å jäkligt bra betalt!

Udda jobb!

25 oktober 2013
Som arbetslös letar jag ständigt efter nya öppningar och uppslag som kan leda till jobb. Har en del funderingar och planer, men ibland tycker jag att de är alldeles tossiga. Min syster gav mig en bok som heter ”Udda jobb som du inte trodde fanns” av Nancy Rica Schiff. Hon är fotograf och reste under många år runt och letade upp människor med udda jobb så det finns bildbevis på vart enda ett, minsann.

Jag är fortfarande inte helt klar över om min syster gav mig boken för att hon tycker att jag har konstiga idéer och ville trösta mig med att jag är inte ensam. Eller om hon ville visa att mina idéer inte är ett dugg konstiga utan det finns värre. Jag får nog fortsätta fundera över det.

Här kommer några exempel på udda jobb:

alligatorfångare – låter lite väl farligt, har dom skyddsombud och risktillägg?

kvinnlighetslärare – tror inte att jag har riktigt den kompetens som krävs…..

babyhanterare – gillar fotografering, men att hantera spädbarn vid reklamfotografering…tror inte det skulle bli någon långvarig karriär.

fotmodell – att sova med fötterna simmande i fotsalva i plastpåsar på nätterna verkar störigt.

dinosauriedammare – alltså, städning har ju aldrig varit min starka sida, det är ju bara trist, trist.

luktbedömare – att hela dagen lukta i folks armhålor, fötter osv…nja, det verkar nästan sjukligt!

sprickfyllare – silikonunderhåll av ansiktena i South Dakota verkar lite enahanda och väderleksberoende.

flaskroterare – jag är nog mest intresserad av vinet inuti flaskorna.

varmkorvresenär – resa runt i USA i ett år i en bil som ser ut som en varmkorv….ja, varför inte? Klart tänkbart alternativ!

mynttvättare – pilligt jobb, men man får i alla fall hålla i pengar och det är i San Fransisco. Detta tar jag!

Nå’t som låter lockande? Dags för ett karriärbyte för dig eller du är kanske arbetslös?

Trevlig helg!