Etikettarkiv: vackert väder

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne!

Undrade du varför det inte kom något blogginlägg i början av veckan? Kanske du till och med saknade mig en smula! Jag har helt enkelt inte haft tid. Mars kunde inte ha börjat bättre! Våren har tagit ett stort steg fram och knuffar ganska hårt på vintern. Så snabb vår som vi hade ifjol då varken människor eller natur hann med vill vi egentligen inte ha, men just nu är värmen så välkommen att ingen bryr sig.

Tänk, det verkar som om det finns ett liv efter den värsta vintern i mannaminne!

I söndags lockade solen ut människor på sta’n som promenerade och fikade. Barnen hade någon aktivitet, det är mycket så’nt nu under Apokries. Alltså kunde man se Spiderman och Batman cykla på strandpromenaden och stanna till vid tidningsbutiken för att handla lite godis. Medan de var där inne jagade Snövit duvor på torget.

Sent på eftermiddagen gick jag på bio. Vi har en s k premiärbiograf som är bland de första att få nya filmer (ja, även före Sverige). Jag såg ”A star is born” – en medioker film som inte lämnade något större intryck. Spara de pengarna om du tänkt gå och se den. Idag meddelade biografen att de tyvärr måste stänga helt och hållet. Så synd! Det streamas väl så mycket film idag att de inte kan få det att gå runt. Jag är av den bestämda åsikten att film som är gjord för stor duk ska ses på stor duk. Det är skillnad på biofilm och tv-film. Så det så!

I lördags fick jag veta att taverna Brusco ska stänga i slutet av månaden. Även det ett trist besked. De har haft ett lite annorlunda stuk vilket gett omväxling. Nu försvinner det alternativet vilket kommer att bli mycket saknat av undertecknad. Deras sallader….mmm……

Sol och högre temperatur en dag. Två dagar. Tre dagar. Skulle detta verkligen kunna hålla? I tisdags parkerade jag mig mitt i solen på vårt kondis på torget, beställde in starkt, gott kaffe och två kakor. Sedan fick solen bränna ända in i minsta skelettdel – å, så skönt! Olika arbeten pågick på gator och hus så slagborr och annat väsnades, men inte ens det kunde förta njutningen. När jag knappt kunde sitta kvar utan betedde mig som en baconskiva i ett stekjärn flyttade jag in i skuggan. Och då kändes vintern i vinden.

I onsdags arbetade jag. En av mina vandringar har fått problem på en delsträcka så jag fick ge mig ut för att försöka hitta en ersättning. Det blev inte bra. Nåja, jag vandrade den gamla delsträckan också. Och tänk! Ett problem löste sig av sig själv, det andra löste jag. Nedslaghet förvandlades till uppslaghet. Bra dag, tänkte jag, och vandrade in i en by med ett stort leende på läpparna. Då drabbades jag av Murphy’s lag eller om det var ”lagen om alltings jävlighet”. Ett nytt problem dök upp, ett problem som jag blev så ledsen, irriterad och arg över. Lösning? Vette sjutton, men jag måste knäcka det.

Torsdag skulle det städas, men inte tusan kan man städa när solen vräker ner sjunde dagen i rad! Vem vet när den bestämmer sig för att släppa fram moln, regn och blåst? Damm springer ingenstans (tyvärr!). Jag tog mig igenom lektion i grekiska med mycket skralt resultat, tror att jag är solvärmehög. Efteråt tog jag en bok under armen, parkerade mig i solen på etablissemang som serverar gott kaffe och chokladsufflé. Varm. Jisses, vad det är gott att leva!
På vägen hem stannade jag vid taverna som fått problem i och med att havet ätit sig in så marken underminerats. Det är kommunen som äger marken så de är där och reparerar, hoppas de blir klara snabbt. Tavernaägaren och jag pratade lite om hur året kommer att bli, bokningsläge, finns några orosmoln som kan betyda om- och avbokningar osv. Jag har ett ovanligt läge i år där hittills färre förfrågningar än vanligt resulterat i bokningar. Eftersom jag har återvändande kunder så utgår jag ifrån att konceptet är bra. Så finns allt det där som inte går att påverka: restrender, valutakurser, politiskt läge, väder…ja, ja, det är bara att vänta och se. Och hålla tummarna.

Igår drog jag på shorts, packade ryggsäcken och lät Panda ta mig västerut. Heldagsvandring lockade och det blev det. I början av vandringen kände jag mig plötsligen fnittrig! Jag kom på varför: du vet uttrycket att vara som omsluten av bomull? Jag har omsluten av fågelkvitter och inte vilket fågelkvitter som helst. Det var kraftigt, glatt, tokigt, vilt, fritt och fullt av galen lycka. Kan man bli annat än så glad att man blir full av skratt!?

Vitt och gult i olivlundarna! Det gula är blomman som kommer före jul (och som jag glömt namnet på) och det vita är kamomill.

Resten av dagen och vandringen behåller jag för mig själv, hoppas du inte misstycker. Efter sju timmar var jag svettig och trött. Välmående och nöjd. Och tacksam.
Fast helt lottlös ska du inte bli, jag har plockat några blommor till dig! I översta raden till vänster Ebenus cretica som försiktigt känner sig för, det är lite tidigt för den. Utslagen färgar den vägkanter och bergssluttningar röda tillsammans med (till höger) Calicotame villosa som nu börjar färga bergssluttningarna gula. Och nej, det är inte den vi kallar ginst, den blommar senare, men båda är ärtväxter. 

(klicka på foto för större format! fler foton på flickr.com)

Nu är det dags för helg och då ska vi fira för imorgon är det karneval! Ha en skön helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Sicken vicka!

Ja, det här har varit något av en vecka med ytterligheter, det har gått upp och ner. Den började bra, det återkommer jag till. Det som varit neråt är dels vädret, dels en tråkig nyhet.

Vädret

Väderfronten, som fått namnet Chioni, som drabbade Kreta denna veckan slog till riktigt hårt på nordvästra Kreta. Där duggade översvämningarna tätt, vägar förstördes, träd föll, byar kunde inte nås och Lidl i Platanias fick stänga när de låg som en ö i en mindre sjö!
(klicka på foton för större storlek!)

Du som är på sociala medier har antagligen redan sett flera bilder, om inte så finns bilder här. Igår var Lasithi-platån en sjö så det dröjer nog ett tag innan vårbruket kommer igång:

Foto hämtat från facebook ”siganos j oropedio lasithiou”

Vi klarade oss lite bättre här i sydost, men det har regnat, stormat och varit kallt. I torsdags var vi strömlösa i 2,5 tim och tro mig, då blir det kallt inomhus! När strömmen kom tillbaka gick jag ut och åt på taverna som har kamin och jag fick sitta precis bredvid den. Och fick två glas raki som värmde inifrån. När jag kom hem igen hade den värsta kylan fått ge vika för varmluft från AC:n.

Tråkig nyhet

Den tråkiga nyheten i veckan var meddelandet att det nu finns finansiering för utbyggnad av National Road i två projekt. Det ena är från Chania till Iraklio och det andra från Iraklio till Agios Nikolaos. Fortsättningen till Sitia är tydligen lagd i malpåse. Det är givetvis mycket förödande för östra Kreta, i synnerhet för Ierapetra och Sitia. Hela ön ska tydligen inte leva.

Veckans höjdpunkt

I måndags fick jag äntligen en vandringsdag! Så ljuvligt att komma ut, det var två veckor sedan sist. En underbar morgon med sol och vindstilla, fågelkvitter och klar luft. Efter en stund stod jag stilla och bara njöt av 18 rovfåglar som segelflög över Ierapetra-slätten och bergssluttningar. Jag antar att de gladdes åt att inte blåsa bort och troligen så vågade sig möss och annat smaskigt ut denna vackra dag.

Vädret har gjort att jag vandrat väldigt lite denna vinter och det känns i kroppen. Nu får vädret stabilisera sig så man kommer igång i full styrka igen. Fikapaus och då satte jag mig i solen och lät den riktigt bränna på ryggen. Så god värme! Den trängde ända in till de stela, kalla benen och gjorde gott!

Det rann eller stod vatten på platser som brukar vara torra, t o m en stig var vattenfylld. Buskar och träd växer så det knakar, blommor lite här och var, men det behövs mer värme. Våren är inte här än, men tittar vi i kalendern så ska den snart knacka på. Det känns bra!

Vid 13-tiden blåste det kylig vind och alltfler moln kom västerifrån. Vid stenbrottet blev jag stående en bra stund. Efter en stund förstod jag att i den nedlagda delen dumpas kvistar, gamla grönsaksplantor och annat som getterna drar nytta av. De vadade i mat efter det att två lastbilar tippat av sin last.

När jag körde mot Ierapetra såg jag att en lastbil stod och väntade på sin tur. Medan jag stod där och tittade och försökte luska ut vad som egentligen pågick så fick jag en idé till en ”lek med motiv”! Det där med foton är lite roligt – de ljuger ju inte sägs det. Numera kan man försköna och ändra och jag vet inte vad i olika redigeringsprogram, men vi manipulerar ”verkligheten” redan när vi väljer motiv och vinklar. Eller vad sägs om de här två getterna som har det så skönt och mysigt:

Kanske inte så mysig omgivning när vi zoomar ut:

Jodå, de ligger där nere i vänster hörn! Något att tänka på när vi ser ljuvliga foton i resebroschyrer, tidningar osv.

När jag kom till bilen var himlen full av moln, de flesta mörka, och vinden kall. Men vad gör det när man mår så gott, så gott!? Hem till dusch och go’ kopp kaffe.

Hoppades på vandringsväder fredag eller lördag också och prognosen såg bra ut. Då. Den ändrades ett flertal gånger under veckan och blev bara sämre och sämre så någon mer vandring denna veckan blev det inte.

Nästa blogginlägg kommer att handla om Rethymno och lite annat, hoppas jag. Jag ger mig iväg på måndag på en tredagarstur med stopp på dit- och hemväg.

Ha en skön och fridfull söndag!
PS. Fler foton på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Ibland är det bara perfekt!

Idag skulle jag svara på era frågor, skriva om så’nt ni tycker fattas osv (se inlägg i onsdags), men det blir imorgon istället. Jag måste helt enkelt få berätta om denna fantastiskt fina dag som idag varit!

Jag hämtade min vandringskund vid hotellet halv åtta i morse och vi åkte upp till en bergsby. När vi steg ur taxin blev vi knockade! Alla möjliga dofter slog emot oss och det var omöjligt att låta bli att bara stå stilla och låta näsan gå. Vi kan tacka gårdagens regn! När vi gick genom byn utkristalliserade sig jasmindoft ackompanjerad av några andra blomdofter. Utanför byn tog vild fänkål över blandat med svaga toner av diktamus och timjan. Naturen är på gång! Lite mer regn så blir bruna, ledsna växter gröna och pigga igen.

Allt är inte brunt och visset, vi njöt av olika gröna nyanser på de lite större växterna, olivträdens silverfärg och de enda blommorna som blommar. De ser ut som vita stolta facklor och klarar sig eftersom de är lökväxter, dvs de har inbyggda lagerfaciliteter för vätska. Bergen blir så vackert blågråa när det är något gråa moln. Och med låga moln möts land och himmel när molnen lägger sig på bergen. Allt knyts ihop på nå’t sätt, det känns bra och tryggt.

Vädret var perfekt! En lite kylig, frisk morgon blev en lite varmare dag, men inte alltför varm. Solen kom och gick eftersom moln färdades över himlen. Det gör att scenerierna ständigt förändras och det är verkligen optimalt vandringsväder. Landskapet blir vackert och växlande. Mot slutet var några moln mörka, men inga regndroppar. Jag fick höra att jag lyckats med ett perfekt arrangemang! Det är väl lite oklart vilken makt jag har över vädret, men jag sträckte på mig och sög in berömmet.

Det mesta av tiden vandrade vi tysta, var och en i sina tankar. Då och då stannade vi för att beundra en utsikt eller kommentera något. Några längre stopp då det är skönt att få sätta sig ner och vila ben och fötter. Då faller det sig naturligt att prata lite mer, både om det vi har omkring oss och om oss själva. Det slog mig att vandra med sällskap, känt eller okänt, blir som två flugor i en smäll för mig. Jag älskar vandring, med allt vad det innebär med natur och tankevila, och jag älskar möten. Det är verkligen en ynnest och ett privilegium att få vistas i detta vackra landskap samtidigt som vi människor möts och lär känna varandra.

På väg hem i taxin fick vi en förare som gav mig lite lektion i grekiska. Han frågade om vi haft en bra vandring och det fattade jag faktiskt. Vidare undrade han var vi vandrat osv och jag lyckades få ihop några meningar. Jag har åkt med honom förr, han bodde i Malmö för en hel del år sedan och jobbade på Kastrup. Det slog mig att här är en grek som kanske förstår hur jag kämpar med språket så jag sa att det är svårt att lära sig grekiska för det skiljer sig så mycket från svenskan. ”Oh yes it does!” svarade han. Undrar om han kan följa med på måndag och förklara svårigheterna för min språklärare?

Så hur avsluta en perfekt dag? Ja, det är snart jämntjockt med mörka moln på himlen så kanske det blir regn, men vem bryr sig. Det får bli en matbit och ett glas vin på en av favorittavernorna. Jamas!

Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med mig som vandringsledare kan du koppla av och släppa loss tankarna samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!

Premiär!

Tidigt i morse bar det iväg längs med havet i Ierapetra. Årets första vandring! Havet var konstigare än någonsin, vågorna gick inte in mot eller ut från land utan liksom i 90 grader! Stora vågor som bröts långt ute. På land alldeles vindstilla. Havet är verkligen ingen säker källa för att avläsa väder.

Ut ur sta’n och in i olivlundar. Himlen färgades först röd, sedan gul. Mörka små moln blev röda undertill och såg ut som ufo:s. Vände mig om och där var bergen rosa med ett rosafärgat molnlock. Jag älskar morgnar ute i naturen!

Kom in i första byn och hörde höga, arga röster från kafenion. Hur orkar folk? Dessutom tidigt på morgonen?? Ut ur byn och upp till mitt frukostkapell. Tystnad. Getter hördes en bit bort och uppe på en bergssluttning. Antagligen precis ivägsläppta efter frukost. Och några fåglar började kvittra. Efter att ha tänt ljus bar det iväg igen.

Började känna att jag var lite ”överklädd”. Vi hade fantastiskt fint väder i onsdags, regn och moln igår och den kalla nyårshelgen finns kvar i minnet. Min hjärna hinner inte riktigt ställa om i de snabba väderrycken.

I nästa by gick en kvinna bakom mig, vi hälsade. Jag stannade och granskade en blomma på en buske jag inte sett förut. Råkade titta upp när kvinnan gick förbi mig, vi log mot varandra. Någon har sagt till mig att jag är otrolig på att se detaljer. Det kanske jag är, men jag tror att det är viktigt. Att ta det lite lugnt, titta noga och stanna och njuta emellanåt. Livet snabbspolas ganska ofta ändå.

I tredje byn blev det fikastopp. Tjejen som jobbar på kafenion kom ut och gav mig en stor kram och fick en tillbaka plus gott nytt år (på grekiska, alltså). Vi försökte prata, men min grekiska räcker inte och hennes engelska är ännu sämre. Vi lyckades i alla fall äntligen presentera oss för varandra, jag fick berättat att jag var ute på vandring, kommer från Sverige och bor i Ierapetra. Då undrade hon ”Why?”. Ja, varför flytta från Sverige till ett land i kris? Här räckte inte min grekiska, men hon lyckades få fram att vi kunde ju byta så hon flyttade till Sverige! Lite teckenspråk och några ord här och där, men nu har jag ett mål med mina lektioner i grekiska. Det är att hon och jag ska kunna föra ett enkelt samtal. Tidsaspekt: hemlig.

Så ut i olivlundarna igen och ett riktigt kuperat avsnitt. Tystnaden smeker själen, rovfåglar och bergsformationer stimulerar ögat och tankarna är i fullkomlig röra. Oj, vad det är gott att leva!

Funderar lite över det där med semester, det får bli ett eget blogginlägg imorgon.

Fjärde byn är en av mina favoriter, framför allt tycker jag om att smyga runt i den gamla delen med sina ruiner, prång och rester. För en del är det bara sten, för mig triggar dom fantasin. Mitt i ödsligheten kan jag höra en mor ropa på sina barn, se en man som sitter trött i ett kök med en kopp kaffe, någon skyndar förbi mig in i en gränd för att gå ner till affären, en kvinna står och tvättar i en balja, barnskratt rullar över taken och det ryker ur skorstenarna. Fullt med folk och aktivitet mitt i tomheten.
Förfallna hus bjuder också på roliga fotostunder med fina ljusinsläpp, vackra väggar, övergivna redskap osv. En av de gånger då jag önskar att jag var duktigare tekniskt på att fotografera.
Tittar in i några hus, jag älskar vissa detaljer som t ex de gamla taken. Den som renoverar bort dom borde få nå’t straff. (Vill du se ett riktigt fint så’nt gammalt tak så åk till Monastiraki, ät hos Jannis och be att få se gamla sovrummet. Det taket har t o m kvar det gamla vädringshålet – dåtidens ventilation!)

I byn finns mängder med katter, jag kallar den ibland för ”kattbyn”. Det lustiga med de här katterna är att de inte är magra och inte rädda. Tvärtom så ligger de tryggt och sover när man passerar eller sitter kvar och tittar i lugn och ro.

Har så många vandringar i huvudet, men det är svårt att komma ut. I nästa vecka börjar skolbussarna gå igen så då blir det lite lättare men fortfarande begränsat. Och när jag funderade på det fick jag en idé! Det finns folk som bor i andra människors hus när de inte är där som ”husvakt” eller som ser till hus och trädgård med jämna mellanrum. Jag skulle kunna bli ”bilvakt”! Ingen bil mår bra av att stå stilla för länge så jag kan ta en tur då och då. Ägarna behöver inte oroa sig för motorer och fläktar och igenrostat. Och så’nt. Och jag kommer ut på vandringar. Fast det finns alltid ett aber….min olycka i maj var väl inte den bästa marknadsföringen precis…får nog tänka ett varv till.

Framme vid Mirabellobukten, jag har korsat Kreta! Stamstället har stängt så det blir lunch på annan taverna vid strandpromenaden. Nöjd och tillfreds. Trött eftersom det inte blev någon sömn igår natt.
Kan jag få vandra 5 da’r i veckan? Det hade varit paradiset…
Tillbaka till Ierapetra med buss och verkligheten tränger sig på med handletur, disk….men nu ska jag sjunka ner i soffan med ett glas Retsina! Ha en skön fredag!

(foto från dagens vandring finns på min flickr-sida)