Etikettarkiv: knoppar

Fredagsvandring kan också vara mys

Först en rolig nyhet för vandring, mig och Kreta! Apollo hittade min blogg, kontaktade mig för intervju och i veckan publicerades inlägget. Roligt med uppmärksamhet och spridning. Inlägget hittar du här!

Igår kväll bestämde jag att nu får det vara slut på hattandet! Jag packade och förberedde i måndags kväll, nu hade det ostadiga och blåsiga vädret stoppat mig tillräckligt. Idag skulle jag ut!

Och så blev det! Himlen var hotfullt svart tidigt imorse så jag väntade en stund. Kom iväg strax efter 7 och styrde kosan norrut för att korsa Kreta. Blev förvånad över att det inte var kyligare. Vädret är nog på väg att svänga. Igen.

När jag precis lämnat sta’n mullrade det. Jag vet inte om det var naturen som ville skrämma hem mig igen eller om den firade att jag äntligen kom till skott. Jag håller på det sistnämnda!

På en mur vid en olivlund låg dessa till synes pressade citroner – något förslag om vad som tilldragit sig här? (klicka på fotot för större format)

På väg upp till första paus blev jag hälsad av fyra lösspringande, skällande hundar. De tillhörde ett gäng som väntade på att getflocken skulle äta klart i sin inhägnad. Jag blir lika förvånad varje gång jag ser tonåringar eller yngre barn ute med fåraherde i bergen. Borde de inte vara i skolan? Barnen, alltså. Grekland har ju skolplikt.

Frukost vid kapell där jag plötsligen hörde ett mycket underligt ljud. Lokaliserade en ganska stor fågel uppe på en klippa, smällde av kameran och har frågat i facebook-grupp: det var en berghöna som tydligen är en fasanfågel. Och det var en hane som ropade på en partner. Jäkla otur för både honom och mig att vi var på samma plats, men icke kompatibla.

Partnerkallande berghöna. (klicka på fotot för större format)

Nu på våren skruvas vandringstempot ner. Det är mycket som pågår i naturen och en hel del blommor är små och korta. Det gäller att ta det lugnt och skanna marken så man inte missar någon ögonfröjd. Stora vattenpölar fanns här och där, jorden var riktigt blöt efter de senaste dagarnas skurar. Bra! Nu behövs lite värme för att alla knoppar ska brista.

Fikade på bytorg där en gubbe tog en omotiverad runda. Det är så roligt att betrakta nyfikna människor som försöker se oberörda ut. När jag gick in för att betala var han snabb att fråga ”Deutsch?” och jag svarade på grekiska att jag är från Sverige. Några andra gubbar satt där inne så jag antar att de fick ett samtalsämne som varade en liten stund.

Det droppade på mig några gånger, men regnjacka i ryggsäcken gjorde att jag slapp skurar. Mörka, svarta moln drog lågt över bergen. Jag tittade upp där jag vandrade hyrbilsdag 1 och var väldigt glad över att jag stod där jag stod idag. Emellanåt hittade solen en liten lucka så det blev en solfläck på någon bergssluttning. Landskapet blir så mycket vackrare och levande i sådant här väder än i strålande sol.

I en olivlund körde en traktor och harvade runt träden. De maskiner de kan använda här är långt ifrån vad vi skåningar är vana vid. Eller vad sägs om en harv med fyra ”pinnar”!? Maskinerna är små och riktigt söta, de ser ut som förvuxna leksaksmaskiner. På ett ganska stort område höll de på att rensa bort all vegetation, undrar vad det ska bli där. Ny olivlund, växthus, vanliga hus? Kan påverka min vandringsled så jag får ändra den lite, men det ska nog ordna sig.

Storröjning! (klicka på fotot för större format)

Så var jag uppe vid nordkusten i Pachia Ammos och min favorittaverna var öppen. Gott om tid till bussen skulle gå så det var läge för lunch. Den rara lilla människan hade precis gjort en moussaka! Saftigt och gott, jag vet i alla fall en av mina vänner som skulle svimma av välbehag. Gott vitt vin till det! Jag vet inte varför jag beställde en grekisk sallad, äter det inte ofta så jag var väl sugen.

Mätt och nöjd tog jag bussen hem! En riktigt mysig vandring i stilla lunk med väl tilltagna pauser, totalt drygt 5 timmar. Hela dagen var bara min och det var en efterlängtad vandring! Härligt att vara ute!!

Ligger nu i soffan och lyssnar på vinden som tagit i, men det blå fältet på himlen blir större och större. Vågar vi hoppas på en solig helg?
Ha en skön helg!

PS. Några fler foton på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

 

 

Hyrbilsdagar

Första charterflighten landade på Kreta i fredags så charterperioden har börjat! Jag vill inte skriva att säsongen börjat för man kan faktiskt åka till Kreta året om.

Mina fyra hyrbilsdagar blev tre dagars vandring och en utflyktsdag.

Alldeles underbara vandringsdagar

Våren är som varma källor. Du vet, det bubblar och ryker. Bubblor växer, blir stora och spända. Så brister dom och nya bubblor växer till sig. Likadant med våren. Löv och blad och skott som lyser i alla möjliga gröna nyanser, knoppar i olika stadier, fler och fler blomster. Inte konstigt att det finns vårtrötthet och vårdepression med så mycket aktivitet, energi och kraft! Det liksom bara sköljer över en som en jättevåg. Och ovanpå alltihop är det fantastiskt vackert!

Jag fotograferar inte blommor så ofta, men 2012 kom jag ner i början av mars och blev alldeles tagen av våren! Här är några blomster som bjuds:

943813_1071675459547400_9138735292985308247_n

Mimosaträd blommar längs med vägarna, ginsten färgar bergssidorna gula. Frukost med jasmindoft som krydda är inte fel. Eller kaffepaus med vy över dal med olivlundar, berg där skuggor leker i skrevorna, havet alldeles randigt i olika nyanser och närmast stranden vitt skum. Vinden sjunger, susar och tjuter. DSC01460

Tankarna får flyga fritt i stillheten, det gör så gott för både hjärna och själ. Poppar upp lite idéer och lösningar, talar in dom på mobilen och släpper dom se’n.

Insekter, fjärilar, bin, cikador, flugor m fl surrar runt och jagar öppna, djupa blomkalkar där de kan sjunka ner och frossa. Jag står nästan på näsan när jag upptäcker en väldigt stor rovfågel ganska nära. Den seglar iväg, jag hinner inte få upp kikaren. Behövs inte heller, kan njuta av vacker segelflygning i alla fall. Går rakt in i en svärm med bin, antagligen jordbin för det finns inga bihus i närheten. De låter inte så vänliga, kanske är de bara väldigt upptagna och rusiga.

En dag står jag uppe på ett berg och tar in en fantastisk vy i 360 grader. Kyligt och friskt. Nästa dag nere i ravin där det är fuktigt, vindstilla och varmt. Här finns verkligen varierat landskap och natur!

På söndagen smyger jag in i en kyrka, bjuds att sitta bredvid en liten tant. Förlorar mig en stund i de mässande rösterna och vackra ikonerna. En riktigt skön vilostund.

Känner stor respekt och ödmjukhet i närheten av Amiras där minnesmonumentet påminner om Viannou-massakern som ägde rum under andra världskriget. 20 byar brändes och sprängdes, 461 människor dog. Man flydde antagligen till varandra i andra byar och upp i bergen. För tankarna till dagens flyktingströmmar. Det är sorgligt vad människor kan göra mot verandra, men hoppingivande och beundransvärt hur de kan resa sig igen. Tillsammans.

Bara njuter, njuter och njuter i tre dagar! Vad kan man mer begära eller behöva än natur och landskap fullt med liv och skönhet! Orden räcker inte till för att beskriva. Det finns så mycket att glädjas över och känna tacksamhet för. Avkoppling och energi på en och samma gång.

Shorts, kortärmat. Skaffat mig ”vandrarbränna”, lyckades t o m bränna nacken dag två. De svenska kanelgifflarna tog slut. Kroppen protesterade lite sista dagen, tänkte inte på att jag varit krasslig när jag valde vandringar, många branta motlut och långa sträckor.

Utflyktsdag

Upptäckte att det går bra att köra bil, känns inte obehagligt eller konstigt, men jag har förlorat körglädjen sedan olyckan ifjol. Sista hyrbilsdagen blir biltur till Aghios Nikolaos med lite shopping, fika, lunch, strosa, fotografera. Underlig känsla av att här är jag plötsligen turist. Det syns ingenstans på mig att jag bor här nere. Turister börjar synas även här, fast den här herrn är nog lite tidigt ute: DSC01523

Funderar över Ierapetra och Aghios Nikolaos. Den förstnämnda är Kretas fjärde stad, den sistnämnda den femte staden. Det skiljer inte mycket i befolkning. A N har kryssningsturister, marina, närhet till Elounda och är mer av en turistort. Det syns på högre priser, antal tavernor o likn. Jag har lite svårt att hitta nå’nstans att äta eftersom det mesta är stängt. Föredrar Ierapetra också utifrån att sta’n är nästan platt. Kan inte se mig själv kämpa med A N:s branta trappstegsgator om några år.
Men det är skönt att komma ut på tur ibland, se lite andra miljöer och då är skillnaden mellan de två städerna en fördel. Efter ett tag är jag nöjd och styr kosan hemåt.

På vägen hem blir det stopp vid Aquila – stanna där om du har vägarna förbi! Rolig, annorlunda butik. Stannar också och köper blommor till balkongen, nu tycker jag att det är dags att plantera!

Till sist

Härliga dagar, ser fram emot nästa vårvandring! Och nästa hyrbilsperiod lite längre fram. Har redan lite funderingar på nya vandringar….

På fredag har vi helgdag igen, då är det Greklans nationaldag! Ha det gott!

Foto från dagarna finns på min flickr-sida!