Efter att ha sökt över 200 jobb under 1,5 år och blivit inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin så är det väl dags att ta en riktig funderare över situationen. Det handlar om 2 saker: sysselsättning och ekonomi. Det första är inte mitt största problem, det finns hur mycket som helst att göra i livet. Jag har aldrig förstått dom som inte kan föreställa sig vad de skulle fylla Fortsätt läsa
En härligt solig måndagsmorgon, perfekt för en rejäl morgonrunda. Kunde gå redan kl 7 för det var ljust! Varför är det alltid så att det ”plötsligen” är ljust på morgnarna i mars? Längtan efter ljuset är stor under den mörka årstiden och ändå är det som om man missat att det ljusnat. Det är väl antagligen så att det smyger, de små stegen märks inte tydligt förrän det en morgon ”plötsligen” är ljust.
Finns det någon gång under året då vi är mer sårbara än nu? Månader av inomhusmiljö, solbrist, slut på energi och kraft eftersom de gått åt till att hålla värmen? Nu kommer förkylningar och annat elände som ett brev på posten, vi är tacksamma måltavlor. Jag tror att det är bra att solen lockar ut oss, vi behöver frisk luft och rörelse. Hela systemet syresätts och får upp farten. Inte minst behöver tanken, själen, det inre hjälp att lyfta. Vi har vistats i mörkret och tittat ner i marken länge nog.
Solen ska skina några dagar till så på onsdag eller torsdag tänker jag vandra längs Öresund, antingen Höganäs-Helsingborg eller Ramlösa-Borstahusen. Slog upp kalendern idag och veckans citat är ett gammalt kinesiskt ordspråk som passar väldigt bra in på vandring, söndagsfrid o likn:
När man haft bråttom länge måste man stanna upp och vänta in sin själ.
Ha en skön måndag!
Idag är det söndag. Det blir en söndag à la mig. Det är många veckor sedan sist för det har plockats undan, snyggats till, passats tider eftersom det varit lägenhetsvisningar. Nu blir det soffan, olästa böcker och ett halvt öga på paralympics och friidrotts-VM. Om jag känner för det.
Vad jag menar med ”söndag à la mig”? Det hittar du här. Ha en skön fridfull söndag!
Våren kom idag! Efter en lång tid med ett grått molnlock fick vi idag SOL från en BLÅ himmel! Ett kärt återseende. Ut kommer människor av alla de slag, arm i arm eller med sittvagn eller löparskor eller hundar eller annat. Alla tittar upp och de flesta säger ”hej”. Nu börjar vi leva igen. Tillsammans.
Internationella kvinnodagen idag så det skriver jag inte om. Jag deltar ju i Blogg100 så där kan du säkert läsa många bra inlägg om dagens tema. Alla deltagare finns på en lista här.
Jag ger dig istället några citat ur Johan Hakelius’ bok Döda vita män som är full av fascinerande människor och deras öden. Jag har tidigare bloggat om hans bok Ladies som är i samma stil. Mycket underhållande!
Alec Guinness (skådespelare; 1914-2000) och jag uppskattar mönster och kontinuitet:
Njutningen ligger i att idag känna igen vanor som fanns ibland oss för hundratjugo år sedan, hur mycket tider och seder än förändrats; och hundra år dessförinnan, och dessförinnan också. Känslan av kontinuitet, både bakåt och framåt, ger mig gränslös tillfredsställelse.
Auberon Waugh (författare; 1939-2001) funderar över komplikationer i familjelivet för den ”moderne” britten:
Det verkliga skälet till att så många äktenskap splittras är att britterna blivit så otrevliga att de inte längre kan leva tillsammans. De lär sig inte längre gott uppförande och många har ingen aning om vad det är. Ett annat skäl är att i stort sett ingen röker. Det borgar för dåligt humör och aggression och förklarar med all säkerhet även ”road rage”. Vi hatar alla varandra alltför mycket.
Alan Clark (politiker mm; 1928-1999) är en märklig person som jag inte vet vad jag tycker om. Han bjuder de mest underhållande människor han känner på middag, reser sig irriterad mitt i maten och kungör:
Jag är uttråkad. Om ni inte kan prestera bättre än så här går jag och lägger mig.
Och med ett stort glas mjölk i handen så gör han det. Beundransvärd ärlighet eller ohyfsad hänsynslöshet?
När någon i partiet föreslår att man behöver nya krafter säger han:
Vi behöver inga nya jävla idéer, vi har nog problem som det är.
Tänkvärt ett valår…..
Attans! Våren har väckt duvorna som nu intar min balkong. Jag måste ge mig ut och skrämma slag på dom!
Känner mig helt slut efter de sista dagarnas händelser som öppnar upp helt nya möjligheter och vägar i mitt lilla liv. Är det inte märkligt att ibland kan händelser i livet vara så stora och omvälvande att de ”rätta” känslorna inte infinner sig? Jag borde vara stormande glad, stå mitt på Mårtenstorget och ropa ut min lycka medan jag utför en liten stepp. Istället sitter jag vid datorn och känner mig som vanligt fast lite förvirrad, bedövad och trött. Allt nytt som ligger framför mig är spännande men också skrämmande. Det fladdrar i magtrakten.
Så lilla okoncentrerade, splittrade jag sökte lite underhållning och hamnade på svtplay och programmet ”Sanningen bakom legenden om Atlantis”. Där konstateras att Platon måste ha inspirerats av det stora vulkanutbrottet på Santorini när han författade sin moraliserande berättelse om Atlantis. Intressant i sig och jag har alltid fascinerats av minoerna och deras hemligheter. Visst är det underbart att vi inte vet allt, att det fortfarande kan få finnas olösta mysterier, legender, teorier?
Det som fångade mig i detta programmet var att man nu kunnat slå fast att detta var historiens största vulkanutbrott. Det föregicks av jordbävningar då människor förberedde sig genom att gömma undan och skydda sina ägodelar, de var ”vana” vid jordbävningar. Man har inte hittat några rester av människor och de kan inte ha klarat sig undan till någon annan ö pga aska, pimpsten och annat i havet och därefter tsunami. Så var blev de av, ligger de kanske på havsbotten.
Hur kände och tänkte en människa som för cirka 3 600 år sedan upplevde historiens största vulkanutbrott? Givetvis visste dom inte det, men katastrofen måste ha varit monumental i deras tillvaro. Hur rädda och förvirrade var dom? Plötsligen så blir min egen känsloförvirring hanterbar och får sina rätta proportioner. Det blir nog bra till slut i alla fall.
Onsdag 5 mars
Härligt att ge sig ut på vandring, framför allt med stor dramatik kring bostadsrätten. Det får mäklaren sköta, nu stänger jag av. Och det gick faktiskt väldigt bra, vandring är nog för mig vad meditation, mindfulness och allt vad det heter är för andra. Fast de utlovade solchanserna uteblev idag också.
Vid denna årstiden är inte naturen så fotogenique om man säger så. Det blev foto i alla fall. Fotograferandet är för mig ännu ett öga som gör att jag ser saker ur andra perspektiv och på annat sätt. Då kan jag upptäcka saker som jag inte annars sett över huvud taget. Fotona visar ofta att dagen eller vandringen fått ett tema beroende på stämningen och vad som fångar ögat. Idag blev det förbrukad, gammal, trött, sönder.
En fördel med att naturen inte prunkar av grönska är att landskapet bakom och under blir så tydligt. Skåne är verkligen inte platt mer än på sina slätter. Det böljar och stupar och reser sig lite varstans.
Korsade en del kalhyggen och de gör mig alltid lite nedslagen. Förr gallrade man, högg ner det som var moget. Försiktigt för det tar ju så lång tid för ett träd att växa klart. Idag far man in och på bara några minuter är det rensat. Och det som efterlämnas liknar mest ett slagfält. Trist.
Det är nästan vindstilla, molnigt och stilla. Då lugnar sig också tankarna och själen. Att återvända till civilisationen vid Sösdala station tar emot.
Dagens vandring: följde en av mina tidigare vandringar www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2250982
Dagens foto: www.flickr.com/photos/ialofquist/
Tips
– kontrollera ledstatus på Skåneleden http://www.skaneleden.se innan du ger dig iväg.
– markeringarna på Skåneleden är ännu inte ifyllda och träd kan blockera stig.
– fin vandring med variation skog, kuperat, öppet landskap. Lite vandring på asfalterade vägar mot slutet, men bara korta sträckor och ingen trafik.
– cirka 3 km från Lillsjödal ner till tågstationen i Sösdala.
– tänk på och planera för de korta dagarna. De blir visserligen längre och längre, men molnighet gör tidigt skogen dunkel.
– tänk på att det är vått (och därmed halt!) i markerna, kanske inte ska vandra ensam.
– tänk på att inte vara stilla för länge vid fika, bussväntande o likn – risk att börja frysa och bli nerkyld! Fika oftare och kortare istället.
Idag har jag vandrat, men jag kan inte berätta något om det, inte idag. Det får vänta tills imorgon. Minns den där bostadsrätten som jag haft till salu en tid och som nästan ingen kommit och tittat på? Igår kväll var det visning igen….gäsp…..men budgivning började direkt på visningen! Den har fortsatt idag och avslutas ikväll så förstå att jag är snurrig i skallen. Otroligt att något kan stå stilla i månader och se’n är det plötsligen dramatik och spänning på högsta nivå!
Detta inlägget är kasst, jag vet. Om jag inte hade varit med i Blogg100 så hade det inte skrivits. Nu ska jag försöka få ner lite middag. Go’ kväll!
Jag kom allra först i kontakt med att tagga när jag för några år sedan började lägga upp foto på flickr.com och det var inte kärlek från första stund. Ska de beskriva det jag fotograferat eller skrivet? Ska jag försöka lista ut vad folk använder för sökord? Vem vill jag ska få sökträff? Jag erkänner – mina taggningar håller inte hög klass.
Jag är heller inte bra på sökoptimering och annat obegripligt som jag snart måste ta tid och lära mig. När någon förirrar sig in och tittar på mina foto blir jag glad, ännu gladare om någon klickar ”favorit” eller skriver en kommentar och likadant är det här på bloggen. Det blir liksom lite roligare och intressantare med lite utbyte.
Ibland händer märkliga och konstiga saker i cyber space. Jag la upp foto den 2 mars där 1 foto idag nått över 100 visningar. Mycket ovanligt på mina foto så när den första glädjen lagt sig inställer sig frågan varför? Visserligen ett snyggt komponerat foto, men en vindflöjel?? Hur intressant är en så’n???
Då slår det mig – hur har jag taggat? Kan det vara så att…..In i statistiken och titta lite djupare och bland redovisningen över sökkällor hittar jag
Searched for: cock
med samma antal som visningar av fotot.
Jaha, ja, ja.
Det skulle bli uppsprickande molntäcke och solsken idag så jag fortsatte med öppningen av vandringssäsongen. Det fick bli en tur på småvägar och stigar med utgångspunkt Lund. Lärdomsstaden omringas av Lundaslätten och visst är det vackert med öppna landskap och fina vyer, men det betyder också fritt fram för blåst. Och blåst tillsammans med dimma gör att det blir attans råkallt. På slätten har det ingen betydelse vilket väderstreck det blåser från eller åt vilket håll man är på väg för det är nästan alltid motvind, ibland sidvind och i stort sett aldrig medvind. Konstigt men sant.
Nu ska jag sjunka ner i soffan med en bok för att tina upp och vänta på att vinandet i öronen tystnar. Ett litet vårtecken vid Rögle dammar:
Dagens vandring: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2685265
(alternativ sträckning: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2037414)
Dagens foto: http://www.flickr.com/photos/ialofquist/
Tips
– måste inte vandra på märkta leder och slingor utan ta fram karta och sätt ihop egna vandringar längs småvägar, stigar o likn.
– denna vandringen är lite mycket slätt för min smak så Rögle dammar, skogen och Billebjer är välkomna avbrott.
– behöver inte gå genom Lund utan kan ta buss till start och slut.
– tänk på att det är vått (och därmed halt!) i markerna.
– var inte stilla för länge vid fika, bussväntande o likn – risk att börja frysa och bli nerkyld! Fika oftare och kortare istället.
När det gäller jobbsök finns en uppsjö av ”förståsigpåare”. Det är en brokig skara av bl a coacher, hr-människor, självutnämnda experter. De som ”vet” hur jobbsök ska gå till och som gärna berättar det för oss arbetslösa. Det är nästan som om de ser det som sin mission att rädda oss undan vår okunskap. Några av de här råden och sanningarna gör mig helt enkelt Fortsätt läsa
Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.
Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från Wales, Spanien, Sverige och lite överallt, på ställen jag bott och arbetat i. lenadyche(at)gmail.com
Bloggen om England och övriga Storbritannien
ia mitt i livet 