Vilken härlig dag! Fint väder utlovat och nytt vandringssällskap. Började i ett nästan folktomt Arild med glittrande Skälderviken. Vitsippor överallt.
Tog oss ner till Nimis vilket var första gången för min del. Och antagligen sista. Tänkte på väg ner att klättring är inte riktigt min grej och vad har jag gett mig in på – jag som har flyttvecka framför mig!? Här finns inte tid för stukade fötter eller värre. Väl nere började funderingar över vad det var vi såg. Konst? Njae, då får nog diskussionen börja med att definiera konst. Protest? Från början kanske, men nu har den stått så länge så den är institutionaliserad. Det närmaste jag kan komma är engelskans statement (och det är inte som jag gör mig märkvärdig).
Jag vet inte riktigt vad konstruktionerna ska likna eller symbolisera, men jag tyckte det såg ut som utkikstorn. Kanske det handlar om att tryggt lutad mot klipporna lyfta blicken ut över möjligheternas hav och förlora sig bortom horisonten…
Vi vandrade en bit till innan vi svängde av ner mot Mölle. Våren är verkligen i full fart. Maskrosor blommar, magnolia öppnar sina vackra blommor, lövsprickningen har börjat, folk ute i skogen och nere i Mölles hamn. Motorcyklar, cyklister, bilister överallt (konstrundan gjorde sitt till, förstås), 50-tals bilar – alla verkade vara ute och njuta av den otroligt soliga och varma Påskdagen.
Vi valde att lämna lederna i höjd med Mölle, njöt av sol och folkliv en stund i hamnen innan mitt sällskap tog bussen från Mölle till bilen i Arild, men jag kände inte för att åka hem än så jag vandrade till Höganäs. Bussen tyvärr försenad så det blev en ganska sen hemkomst, men vad gör det en så’n strålande dag? Sov som ett barn i natt och beundrade min ”bonnabränna” i morse…
Trodde att mina muskler i benen skulle värka idag, men det känns nästan inte alls. De här vandringsbenen är i bra form, det är sämre med flåset. Var också rädd för att jag skulle ha känningar i ryggen idag. Ryggsäcken var ett fynd prismässigt, men är för stor. Får konsultera en skräddare, tror jag.
Dagens vandring (sträcka 1): Arild – Nimis – Mölle.
Dagens foto: på min flickr.com
Tips
– tåg till Helsingborg, sedan går det bussar till Mölle och Arild (via Höganäs). Denna gången körde vi till Arild, vandrade till Mölle och tog buss tillbaka.
– se upp med Skånetrafikens förslag för de är ibland väldigt snåla med bytestid.
– Skåneledens markeringar är små och ganska snålt utplacerade, det går lika bra att följa Kullaledens blå markeringar (norra sidan).
– när man närmar sig Mölle finns flera stigar att välja på för att lämna lederna och gå ner till byn.
– en bit efter Mölle (mot Höganäs) går Skåneleden upp på en ganska tråkig cykelväg, men det går bra att gå över betesmarker närmare havet. Håll utkik efter röda markeringar och efter en stund möter man Skåneleden.
– se upp när du har ryggsäck så du inte bär den för långt ner på ryggen! Det är ofta anledningen till att man blir trött fort eller får ont i svanken!
– vått i markerna på en del ställen så se upp med halkrisk.
Vandringssällskapet glömde att stretcha vaderna vid hemkomsten. BIG mistake! Men som farmor brukade säga: Det går över innan du gifter dig!
GillaGilla
Då är det väl mest en fråga om hur akut ont det gör i vaderna… 😉
GillaGilla