Natten till idag har det varit full aktivitet i kyrkorna då epitaphios byggts och utsmyckats. Det är en symbol som ska vara en påminnelse om Jesu grav. Varje kyrka har sin egen epitaf så under förmiddagen idag har folk gått runt och tittat. Ikväll är det gudstjänst och därefter bärs epitaferna i procession till någon samlingsplats, t ex ett torg. Det görs stilla och högtidsfullt med levande ljus, möjligen med en dämpad orkester i processionen. När alla samlats säger prästen några ord, sedan bärs epitaferna tillbaka till respektive kyrka. Alla går och äter meze (smårätter) och de flesta äter inte kött eftersom det är fastan.

Så firas långfredag i Grekland, jag var där 2012 och kan intyga att det är väldigt högtidligt och stämningsfullt. Som jag upplevde den grekisk-ortodoxa påsken så verkade den inte så svårmodig och eländig som vår protestantiska. Bara en så’n sak som namnet på dagen: Μεγάλη Παρασκευή = Bra Fredag. Det var ju en bra sak att han offrade sig för oss, något att vara tacksam över och inte bara synd och död.

Var och en kan tro vad den vill, men högtiders ceremonier säger mycket om historia och kultur. Spännande, tycker jag. Och lite synd när de försvinner. När jag var barn fick man knappt röra sig på långfredag och det var väl att ta i, men snart är alla dagar under året likadana och vi är så stressade. Skulle vi inte må bra av att stanna upp då och då för att bara vara, andas en stund, hinna ifatt oss själva? Stäng affärer o likn. Landa i tillvaron. Man måste inte vara religiös för att hänga på traditioner. Gör röd dag till dag för eftertanke!

Glad Påsk!