Etikettarkiv: sahara

Vandring, utflykt och biltur

Ilskan, som jag kände i fredags, har sjunkit undan lite så nu kan jag berätta om torsdagens vandring. Mitt påskfirande får komma i nästa blogginlägg. Jag har kommit lite efter i tiden, men det är väl inte hela världen.

Då och då ger jag mig ut på nya vandringar. Kretas landskap är så skiftande så det är spännande att se något nytt och det gör gott för både ben och själ. I nya områden blir det inga långa vandringar utan den första är mer som rekognosering. Hur ser det ut, hur brant, inbjuder det till vandringar, ger det mersmak osv. Jag hade tagit ut en kort vandring på satellitkarta i trakten ovanför Epano Sisi och Milatos och i torsdags var det dags att prova.
Tilläggas ska att det var inte en bra dag att vandra. Koncentrationen av Sahara-sand var hög i luften och då mår kroppen inte bra, framför allt är det en belastning för lungorna. Det blir inga fler sådana här misstag, varje vår ska väderprognosen studeras tillsammans med dammprognosen.
Som avslutning tänkte jag mig en liten utflykt!

Panda och jag gav oss iväg och efter att vi kört igenom Epano Sisi (fortfarande den sötaste och raraste by jag vet) fick Panda vila vid en taverna. Jag gav mig iväg med ett huvud som rörde sig som en vindflöjel – här skulle studeras och tas in! Den lilla vind som var kändes annorlunda. Vinden har vänt till sydlig och temperaturen gått upp. Nu kommer värmen! Skönt, men med Sahara-dammet som lock blir det klibbig och stillastående värme som är obehaglig. Fåglar kvittrade och när jag vände mig om såg jag ett spegelblankt hav längre bort.
Fick tidigt en ganska brant uppförsbacke och sedan svängde vägen. Där stötte jag på det som fick min ilska att blomma. Och upprördhet. Och ledsamhet. Eller på ett något rakare språk: jag blev så jävla förbannad!

Visst är det en fantastisk vy? Och detta var bara början på den inofficiella soptippen. Och efter den kom två mindre. Det är sin sak att greker inte är speciellt intresserade av att vara ute i naturen, men den här användningen gör mig så arg och ledsen. Om man ändå ska lasta och köra iväg avfall kan man väl lika gärna köra till en soptipp!? Det är inte första gången jag ser sopor i naturen, men detta var definitivt den största soptipp jag sett. Mycket klurigt placerad så den inte syns för turisterna en bit ner mot kusten och bilande turister på en asfalterad parallellväg.

Grekland ligger i botten i EU när det gäller sophantering, men de uppgifterna grundar sig troligen på den sophantering som är synlig, offentlig. Här låg bl a dunkar – vad innehöll de? Utrivna byggnadsdelar, plast, halva vattenplasttankar, brädor, sängmadrasser….allt du kan föreställa dig. Så’nt här ofog borde man försöka göra något åt. Minns du vad jag skrev i förra nyhetsbulletinen? Två robotar är inköpta för att sortera sopor vid sopstationer i Chania och Iraklio. Det är givetvis en lättnad för de som idag sorterar där manuellt och får olika skador, men det vore väl smartare att se till så att sopor sorteras från början?
Sophanteringen och, framför allt, tippandet i naturen är en skam för vackra Grekland.

Jag fortsatte uppåt med raska steg. Adrenalinet hjälpte till. Sahara-dammet gjorde mig väldigt flåsig. Det var dags för en paus och det blev på en sten vid en grön sjö. Det är så här det ska se ut!

 

 

 

 

 

Efter pausen började jag njuta av natur och landskap. Blommor och växter är inte desamma över hela ön så här såg jag några som inte finns nere hos oss. Och jag saknade några som finns hos oss. Några andra finns fler hos oss än här. Och några andra tvärtom. De två gula ärtväxterna (nej, det är inte ”ginst”) avlöser varandra i år så sluttningarna bara fortsätter att vara gula. Lilla bulliga gulgröna buskarna blommar också och till färgprakten bidrar Ebenus cretica med sin speciella rosalila nyans. De verkar finnas överallt för tillfället!
Insekter for omkring, gräshoppor hoppade, fjärilar fladdrade. Och en av de vackraste och coolaste småkryp jag vet hälsade på några gånger: det kretensiska biet. Stort och ofarligt.

På väg ner mot Milatos passerade jag en del hus som nog kallas ”Villa”. Jag funderade över byggstilen, de ser mer italienska ut än kretensiska. En del har troligen utlänningar byggt och en del är byggda av greker för uthyrning till turister.
Efter Milatos på väg tillbaka till bilen ökade trafiken. Hyrbilar, fyrhjulingar, en buss. Det kändes att jag var nära turistorter.
Förresten så kan jag berätta för dig att många orter som ligger vid kusten har inte många år på nacken. Många av dem var bara en hamn till en by som ligger längre från kusten. När turisterna började komma insåg befolkningen att här var en inkomstkälla och ”de där” verkade vilja vara vid havet. Alltså slog man upp några hotell vid hamnen, det kom fler och man byggde mer. Så är det med t ex Hersonissos och Matala. Här syns ett tydligt exempel där Milatos ligger närmast mig och ”Milatos strand” (Paralia Milatou) blivit en ny ”by” nere vid stranden.

Fler vandringar i detta området blir det inte, men kanske om man flyttar sig lite österut… Tycker jag då att en så’n här dag är misslyckad? Absolut inte! Även om det inte gav mersmak så fick jag en dag ute i naturen och det är aldrig fel.

Framme vid Panda för att ge mig iväg på utflykten: Milatos-grottan! Jag har varit på väg en gång, men klockan var för mycket. Denna gången skulle det bli av! Lätt att hitta, inte så lång stig upp till grottan men rejält stenig (inte lämplig för sandaler om nu nå’n skulle få den tokiga idéen). Fantastisk utsikt! Grönskande, dramatisk ravin med Milatos by halvvägs och bakom den högre, fjärran bergstoppar.

Kom fram till grottan och skrattade gott åt min egen dumhet. Om man ska besöka en grotta behövs ljus, eller hur? Så varför låg ficklampan kvar i bilen…. Inne i grottan var en barnfamilj så det ropades och stojades. De tog sig fram med ljus från mobiler, men jag tyckte inte att det räckte. Man såg bara nå’n meter framför fötterna och jag ville se både var jag gick och grottans väggar, gångar och formationer. Det kändes lite fel med stojandet med tanke på grottans historia. Jag beslutade att gå ner igen och återkomma i slutet av oktober. Med ficklampa. Förhoppningsvis utan stoj.

Jag tror att de flesta kör tillbaka samma väg som de kom till grottan, men jag fortsatte och fick en väldigt vacker biltur. Bitvis en så’n som på kartor kallas ”scenic drive”.

Jag tog längre tid på mig och ”Astranis” är Neapoli (körde alltså under National Road E75 genom Neapoli).

Längs kusten från Elounda och neråt låg det turister i solstolar och kretensarna har inte fått av sig alla vinterkläder än – uppochnervända världen!

En dag med många olika känslor och upplevelser. Och rejäl hosta när jag kom hem!

Ha en bra Valborg och 1:a maj!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Berätta vid bokning att du läser bloggen så får du 15 % rabatt (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Dammigt

Igår bokade jag min födelsedag! Ja, inte vilken datum för det kan jag inte göra mycket åt, men var och vad jag ska göra. Jag har inte firat någon födelsedag sedan jag fyllde 19. Den går dock inte obemärkt förbi eftersom det är dagen då man fick den dyrbaraste gåvan av alla: livet. Så jag brukar göra något speciellt på ”min” dag och eftersom det är nolla i år ska det vara lite extra. Det kommer att bli en riktigt bra dag!

Varför jag inte firar? Ja, inte är det för att jag har nå’n sorts åldersnoja. Det är helt enkelt så att jag som barn och tonåring inte tyckte varken mina födelsedagsfester eller presenter var roliga. Jag hade väl för stora förväntningar. När det gäller åldersnoja så förstår jag inte de som menar att ”ålder är bara en siffra” eller ”man är så gammal som man känner sig”. Det verkar vara en jakt efter att vara ”evigt ung”. Livet har olika skeden med olika tjusning så varför inte njuta av dem? Och ska vi gå efter känsla så finns det dagar då jag känner mig som 95. Och på julafton är jag ganska så precis 10,5 år.

Njuta gjorde vi inte i torsdags. Då slog Sahara-damm in hela Kreta i ett gulrödbrunt moln. Så här såg det ut från min balkong vid 3-tiden på eftermiddagen:

Då kunde man ana konturerna av bergen vilka försvann helt en timme senare och då såg jag inte alla hus i sta’n som jag brukar se. Lite senare kunde jag skönja lyktorna på andra sidan bukten och inte se men höra havet. Eftermiddagen fick ett spöklik stämning då ljuset var väldigt speciellt. Svårt att beskriva och gick inte att fånga med kameran. Om du tänker dig en solnedgång då allt en kort stund färgas gult och skruvar upp den nyansen sisådär 10 gånger samt gör den lite mörkare och mer mättad så är du nära.

Jag jobbade med en översättning, men efter ett tag fick jag ge upp. Kunde inte koncentrera mig, var så fascinerad av vädret. Det var alldeles tyst i kvarteren runt mitt hus. De som inte nödvändigtvis behövde ge sig ut stannade inne. Det måste ha varit en väldigt tung dag för de som har luftvägsbesvär, speciellt äldre. På vädersajten meteo.gr kan man ta fram hur dammkoncentrationen beräknas se ut de närmaste dagarna på den ort man bor och kommunen brukar gå ut med varning för höga koncentrationer och uppmaning att stanna inne om man har besvär.

Det här var det värsta Sahara-anfallet jag upplevt här nere. Dammet där nerifrån kommer lite då och då under våren, ibland märks det men ibland ligger det så högt upp att vi bara får lite nedfall. Och förra gången, för ett par veckor sedan, var nordvästra Kreta värst drabbat, Rethymnon-området märkte nästan inget alls och hos oss var det en mild omgång. Så vindarnas styrka och riktining har stor betydelse. Och kanske också stormar i Sahara, vad vet jag.
Här finns lite foton från olika delar av Kreta. Och här kan man se hur folk skämtade på facebook. Kanske de har en poäng…kanske det var dumt att köpa en bil…

Igår lättade det något, vi fick t o m några solglimtar. Så skulle det komma regn, men det blev bara några droppar under natten. Idag har vi blå himmel med några moln, solsken och stark vind. Ett andhål innan nästa omgång kommer enligt prognosen. Jag funderade över att skotta ren min balkong idag, men tappade sugen. Ska det komma mera så känns det som ogjort arbete, jag väntar några dagar. Har inte varit nere och tittat på min bil, kanske jag inte hittar den! Allvarligt talat så gick det ut meddelande igår att man inte får spola utomhus, spola av bilar osv eftersom en stor vattenledning gått sönder väster om sta’n. Hoppas den är lagad i början av veckan.

Så gick strömmen mitt i bloggandet, jag gick till marknaden. Tillbaka för att avsluta inlägget med att berätta att imorgon är det Greklands nationaldag med parad och folk på sta’n. Håll tummarna för att vi får fint väder!

Ha en skön och fridfull söndag!

 

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Några nyheter

I min lilla tillvaro händer inte så mycket. Var hos frissan igår, kortare och snyggare än på länge (håret, alltså…). Så jag tar och dyker ner i det lokala nyhetsflödet i form av neakriti.gr och ibland i apokoronasnws.gr. Om du undrar hur jag kan läsa neakriti.gr så går det att högerklicka och få upp ”översätt till svenska”. Lite konstiga översättningar blir det ibland så jag kan ha missuppfattat ett och annat. Nu kör vi!

Just nu: en brand pågår utanför Rethymnon och ett räddningspådrag är i full gång med att söka efter en kvinna i en ravin. Nödsituationer och dramatik.

På tal om dramatik så avblåstes pilotstrejken i Sverige ungefär samtidigt som den civila markpersonalen på vissa flygplatser i Grekland utlyste strejk 20-25 juni. Jag förstår att folk blir besvikna när de inte kommer iväg på semester och att de som inte kan komma hem blir irriterade. Lite, lite perspektiv kan dock behövas ibland. Grekland har haft ekonomisk kris i 6 år, det de kämpar för är sin tillvaro. Flygplatser och hamnar bjuds ut till försäljning enligt avtalet för tredje stödlånet, men folket accepterar det inte. Jag tycker att de är beundransvärda som orkar kämpa.

På tal om att orka kämpa så har man i Ierapetra protesterat och jobbat emot stängning av sjukhuset i ung 6 år. Härom dagen var minsann biträdande hälsoministern i sta’n så nu har hoppet tänts att regeringen lyssnar och att det kanske kan hända något.

På tal om att hända något så börjar ortodoxa kyrkan ett möte imorgon som hålls här på Kreta. Det är heliga och stora rådet som senast hölls år 787. Det är de ortodoxa ledarna som ska träffas. Den ortodoxa kyrkan är uppdelad i olika kyrkor och det saknas ett överhuvud liknande påven för den katolska kyrkan. Dock anses patriarken i Konstantinopel (Istanbul) som lite ”högre än de höga” och representerar oftast den ortodoxa kyrkan. Alltså borde mötet hållas i Turkiet, men se det gick inte pga att ryssar inte kan åka dit. Det sägs finnas en maktkamp eller ”klyfta” mellan patriarken i Konstantinopel och patriarken i Moskva. Nu kommer inte ryssarna i alla fall för de vill att det ska göras ändringar i vissa möteshandlingar. Mötet har bara förberetts i 55 år:

Efter ett extra möte i den ryska kyrkans heliga synoden, en talesman, biskop Hilarion, sade: ”Under de 55 år som den stora rådet förbereds, talade vi om behovet av att det ska vara en faktor av enhet för kyrkan och under inga omständigheter leda till splittring. Om vi anser att vissa frågor inte har klargjorts på texterna, är det bättre att vi har en senareläggning så att alla kyrkor kan delta.”

På tal om senareläggning pågår visst arbete på nya E75 i närheten av Hersonissos. Nu behöver man stänga av på- och avfarter för att jobba vidare, men lokalbefolkningen med kommunsnubbar ska protestera och demonstrera ikväll. Det går inte att stänga nu när det är turistsäsong! Jag kan hålla med om att det är dålig planering, men gamla vägen finns kvar. Det kan inte ta många minuter av turisternas tid att göra en avstickare.
Vägen är inte klar i sin helhet utan det ska byggas ända fram till de stora hamnarna (Iraklio, Agios Nikolaos och Souda) och de största flygplatserna Kasteli (ännu inte byggd…) och Chania. Om jag förstår det rätt har man skippat att bygga hela vägen fram till Sitia (tycker jag är väldigt dåligt!) och nu diskuteras finansiering av de sista 5 årens byggtid. Den modell som diskuteras är så invecklad att jag inte begriper ett dugg. Eller så är det översättningen som krånglar till det.

På tal om avstickare sköljdes en val upp på stranden ute på ön Chrissi. Av någon underlig anledning har neakriti.gr valt att ”blurra” valen på fotografierna. Varför, undrar jag. Vem känner igen en val? Surfar släktingar och vänner? (oj, det blev ju lite ordvitsigt…)

På tal om stora valar (det här blir ingen bra övergång…) ska det i Iraklio imorgon hållas en föreläsning om fetma. Övervikt är ett problem i Grekland, inte minst trist är det i de lägre åldrarna. I artikeln nämns att det är viktigt att äta rätt, att mager mat är för dyr, att kostvanorna är felaktiga, oro för ekonomi osv. Inte nå’nstans nämns att röra på sig i vardagen. Sätt bilen (spara bensinpengar) och gå! Det behövs minsann både här och där.

På tal om här och där så läste jag i engelska The Telegraph att Frankrike kan bli nästa land efter Storbritannien att rösta om utträde ur EU. En av anledningarna skulle vara att grundtanken att alla länder är likvärdiga inte längre gäller, i alla fall inte i monetära union, därför att Tyskland tar för stor plats, bl a drev och dominerade de alla beslut i förhandlingarna i Grekland. Hoppsan! Det kanske är så att EU-topparna lagt krokben för sig själva under alla ekonomiska kriser och sedan flyktingkrisen ovanpå det. Och har lyckats med en av de saker som projektet ska förhindra, dvs att någon stat blir starkare än de andra.
Grundtanken ställer jag mig fortfarande bakom och tror på, men att det ska kunna bli som ett ”förenade staterna”….nja, det tror jag inte på. Det finns för mycket historia och olika förutsättningar i de olika länderna för det. Och monetära unionen tror jag inte alls på. Men debatten i Frankrike glädjer i alla fall Madame Le Pen.

På tal om att glädjas så gör vi inte det just nu. Vi har fått rapporter om extrem värmebölja nu i pingsthelgen ”med temperaturer som kommer att påminna om Sahara”. Över 40 grader! Våra svala efternätter försvinner då temperaturen ska stiga under hela dygnet. Så här varmt har det inte varit i juni sedan 2007. Ja, det blir väl till att hålla sig inomhus och köra AC så det ryker. Eller rättare sagt kyler. På tisdag ska det lugna ner sig, det tror vi när vi ser det.
Om du som läser bloggen är på Kreta (eller i Grekland – prognosen gäller landet) just nu så ta det lugnt i helgen! Undvik fysisk aktivitet, sitt i skuggan, drick och ät. Sköt om dig!

Dödläge blir det alltså i helgen, det kommer inte att orkas många knop. Så jag ska ge mig iväg på utflykt imorgon till Agios Nikolaos. Lite miljöombyte är aldrig fel. Fast jag bor på en av de bästa platserna som finns.

971330_423122667801499_854340886_n

SOLSTING PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 15 juli och du får 15 % rabatt!
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!