Etikettarkiv: vriomeni

2 vandringsbitar blir 1 hela

Vandringsdag igår. Kanske tråkigt att läsa om, jag kan nog upplevas som lite tjatig med allt vackert och mäktigt och…men det är precis så det är. Gång på gång. Jag slutar aldrig att njuta av allt som naturen bjuder! Och att få låta tankarna löpa fritt!

Bergsbyringbussen avgick på utsatt tid, dvs 05:45 och termometern visade 23 gr. Under resan plockade vi upp folk i byarna västerut och solen lekte tittut bakom bergen. Nästan 2 timmar senare hoppade jag av vid min by, temp 28 gr. Det ska tilläggas att det tar 15-20 min att köra från sta’n till min by. Buss i bergen är en upplevelse, framför allt när de backar och snirklar sig in på de trånga gatorna. Skickliga förare!

Första stopp var kyrkan som ligger en bit ovanför byn. Upp med frukosten och se’n gick det nästan inte att äta. Vilken vy! Den här ön är så vacker så det är bara inte klokt! Eller vad sägs om det här som frukostplats:

DSC01529

Under vägen upp till klostret Panagia Vriomeni hörde jag visslingar, rop och bräkande getter, men såg ingen. Något pågår bakom en bergskam, kan det vara att de släpps ut nu på morgonen? Efter en stund kom de över bergskammen och bjöd på lite underhållning. Att de inte bryter benen!
Luften var härlig och helt annorlunda sommarluften. Frisk och skön, eftersommaren är här med höstlöfte i vinden. Skönt! Jag bestämde mig för att det var en perfekt dag för en lite längre vandring. Varför inte binda ihop delar av två vandringar med hjälp av E4 (ingår i det europeiska nätet av vandringsleder). Det lät som en väldigt lockande idé!

Uppe på högsta punkten finns det stora antenner, men man kan ju välja vilket håll man tittar på när man vilar lutad mot lilla kapellets vägg. Beundrade rovfåglarna, de är otroliga på att segelflyga, ingen av dom gör ett enda vingslag. Bara seglar och seglar. Har undrat vad det är för fåglar, en satte sig på en klippa och jag lyckades ta ett foto. (Kollade hemma, det är gåsgam, minsann!)
Plötsligen stördes idyllen, det kom en vit jeep nere i dalen. Säg inte att de är ute och letar nya rutter för jeepsafari! Mötte dom senare, det var bara ett par turister som förirrat sig upp i bergen i hyrbil. Skönt!
Jag tror inte att vi har flera liv, men om jag har fel så vill jag bli bergsget i nästa liv. Få gå ute hela da’n, kunna gå och klättra överallt, traska runt i maten och äta non stop. Var lämnar man in sin ansökan?

Det började blåsa strax före lunchtid och det svalkade gott. Hade solen i ansiktet, denna turen ska vandras på andra hållet. Nya vyer och några nygamla, dvs jag kom från ett annat håll. Tittade upp och stannade tvärt. Ganska nära hade jag 14 gåsgamar som segelflög! De låg i olika luftskikt så de hade olika hastighet och höjd. Stod stilla och beundrade.

Kom över bergskammen och såg kyrkan i Vasiliki, började fundera på om jag kommer att hinna med bussen. Bort med så’na funderingar, att vandra är inte att stressa. Jag kan lifta eller ringa taxi, det ordnar sig. Så bröts min tankegång av två stora svarta fåglar som verkade leka med varandra och jag är ganska säker på att det var korpar. Den ene skrattade lite kraxande hånfullt åt den andre.
Konstaterade återigen att denna turen ska vandras på andra hållet för jag hade ett ganska brant och långt medlut ner till Vasiliki. Det fungerar bättre som motlut eftersom underlaget är som stoft och man känner sig lite som Bambi på isen.

Genom byn och mot stora vägen. När jag var nästan framme vid stora vägen körde bussen förbi. Jaha. Busskur ger i alla fall skugga och sitta ner en stund, dricka vatten och hämta andan. Precis när jag samlat ihop mina saker för att börja gå liftandes söderut kom en buss! Och den stannade!! Sicken makalös tur!!!

Kom till sta’n vid halv tre-tiden, hoppade av bussen och det var som att gå rakt in i en våt, varm yllefilt. Fick senare höra att det varit över 35 gr. Jag hade definitivt den skönaste da’n uppe i bergsluften!
Släppte ut de varma fötterna ur vandringsskorna och ramlade trött ihop i soffan. På kvällen smarrig pasta på en av favorittavernorna. En riktigt, riktigt lyckad dag.

Foton från vandringen finns på flickr.com!

Vill du följa bloggen så klicka på ”Hem” och titta i höger kolumn, du kan välja epost eller RSS. Välkommen!

Hög och kvav vandring

Jag var alltså ute på vandring igår. Eftersom barnen har självstudier inför slutprov så går inte skolbussen utan det fick bli ”bycirkelbussen” som avgår kl 05:45. Busschauffören hade nog försovit sig, men strax efter kl 6 kom vi iväg. Som en exceptionell sightseeing-tur! Berg och byar i mer än 1 timmes tid medan solen gick upp och dis låg i dalarna. Tyst och stilla på vägarna och i byarna.

När jag var på väg ut ur Meseleri fick jag kopplingsfel i hjärnan. Det var något som inte stämde med det jag hörde. Det tog ett tag att få ihop delarna: en kvinna och en get i samtal. Hon uppmanade geten att komma plus lite annat som jag inte förstod och geten bräkte. Inte en enda gång i munnen på varandra så det lät som ett, visserligen märkligt men dock, samtal.

Solen gick i moln vilket var skönt för då slapp jag den i ansiktet, men det kändes klibbigt. Det skulle visa sig att det höll i sig.

Kom upp till klostret Vriomeni som ligger så vackert. Nyckeln hängde inte på sin plats, men där är fint ändå. Varför byggs kloster och kyrkor ofta på så vackra platser? Är munkar och nunnor esteter, naturälskare eller vad?

Jag tycker faktiskt att lokalbefolkningen kunde ta lite hänsyn till en vandrare och inte ha en generator igång i närheten. Det förtar upplevelsen av tystnad och frid. Ja, ja, jag förstår att de måste försörja sig, men de kunde väl slå ifrån den några minuter. Och samla ihop alla getter och får som går och pinglar och bräker och skräpar. Det är ingen ordning!

Såg flera skyltar om E4 (vandringsled som går längs med Kreta från öster till väster) och de verkade nya. Roligt att någon tagit tag i det, skyltningen har inte varit så bra. Jag hade ingen aning om att jag på denna egna vandringen har en ganska lång sträcka som följer E4!

Upp på högsta punkten så klart för att njuta av den fantastiska utsikten där Kreta är som smalast. Där finns också ett kapell som fick ett besök. Här uppe var det bara vinden som hördes, inget annat. Låg dis över havet inne vid Pachia Ammos till vänster och moln över Ierapetra till höger. Där skulle jag kunna sitta länge, länge och bara njuta och tänka nå’n liten tanke då och då.

På vägen ner började det kvava, fuktiga vädret komma ifatt mig och det blev slitigt. Värst blev det för fötterna i de övervarma vandringsskorna. Tröst att det är så mäktigt och vackert landskap.

Kom ner till byn Stavros, där går inga bussar så taxi eller autostop eller….Jag beslutade att vandra ända till Ierapetra. Dum idé i det vädret för omgiven av berg så det stod stilla och trött och varm blev det bara tungt. Kom hem vid halv två-tiden, stapplade fram till kylen och langade ut en flaska vatten. Resten av eftermiddagen ägnades åt projekt ”återhämtning”, men oj så skönt dag för både kropp och själ!

Foto från dagens vandring utlagda här.

Det konstiga vädret fortsatte och nu, torsdag em, kom äntligen en regnskur och blåst. Nu kanske vi kan få andas lite igen. Och igår fick jag vykort och 2 brev så adressen fungerar! Och idag tog jag mobilfoto (smart, va’?) på hur jag kopplat ihop router och telefon, gick till butiken och vi kunde konstatera att felet var det ack så vanliga men snabbt åtgärdade ”SBS”.

PS. Känner du inte till ”SBS”? Det betyder Skit Bakom Spakarna, dvs en omskrivning av ”användarfel”.