Vandringsdag igår. Kanske tråkigt att läsa om, jag kan nog upplevas som lite tjatig med allt vackert och mäktigt och…men det är precis så det är. Gång på gång. Jag slutar aldrig att njuta av allt som naturen bjuder! Och att få låta tankarna löpa fritt!
Bergsbyringbussen avgick på utsatt tid, dvs 05:45 och termometern visade 23 gr. Under resan plockade vi upp folk i byarna västerut och solen lekte tittut bakom bergen. Nästan 2 timmar senare hoppade jag av vid min by, temp 28 gr. Det ska tilläggas att det tar 15-20 min att köra från sta’n till min by. Buss i bergen är en upplevelse, framför allt när de backar och snirklar sig in på de trånga gatorna. Skickliga förare!
Första stopp var kyrkan som ligger en bit ovanför byn. Upp med frukosten och se’n gick det nästan inte att äta. Vilken vy! Den här ön är så vacker så det är bara inte klokt! Eller vad sägs om det här som frukostplats:
Under vägen upp till klostret Panagia Vriomeni hörde jag visslingar, rop och bräkande getter, men såg ingen. Något pågår bakom en bergskam, kan det vara att de släpps ut nu på morgonen? Efter en stund kom de över bergskammen och bjöd på lite underhållning. Att de inte bryter benen!
Luften var härlig och helt annorlunda sommarluften. Frisk och skön, eftersommaren är här med höstlöfte i vinden. Skönt! Jag bestämde mig för att det var en perfekt dag för en lite längre vandring. Varför inte binda ihop delar av två vandringar med hjälp av E4 (ingår i det europeiska nätet av vandringsleder). Det lät som en väldigt lockande idé!
Uppe på högsta punkten finns det stora antenner, men man kan ju välja vilket håll man tittar på när man vilar lutad mot lilla kapellets vägg. Beundrade rovfåglarna, de är otroliga på att segelflyga, ingen av dom gör ett enda vingslag. Bara seglar och seglar. Har undrat vad det är för fåglar, en satte sig på en klippa och jag lyckades ta ett foto. (Kollade hemma, det är gåsgam, minsann!)
Plötsligen stördes idyllen, det kom en vit jeep nere i dalen. Säg inte att de är ute och letar nya rutter för jeepsafari! Mötte dom senare, det var bara ett par turister som förirrat sig upp i bergen i hyrbil. Skönt!
Jag tror inte att vi har flera liv, men om jag har fel så vill jag bli bergsget i nästa liv. Få gå ute hela da’n, kunna gå och klättra överallt, traska runt i maten och äta non stop. Var lämnar man in sin ansökan?
Det började blåsa strax före lunchtid och det svalkade gott. Hade solen i ansiktet, denna turen ska vandras på andra hållet. Nya vyer och några nygamla, dvs jag kom från ett annat håll. Tittade upp och stannade tvärt. Ganska nära hade jag 14 gåsgamar som segelflög! De låg i olika luftskikt så de hade olika hastighet och höjd. Stod stilla och beundrade.
Kom över bergskammen och såg kyrkan i Vasiliki, började fundera på om jag kommer att hinna med bussen. Bort med så’na funderingar, att vandra är inte att stressa. Jag kan lifta eller ringa taxi, det ordnar sig. Så bröts min tankegång av två stora svarta fåglar som verkade leka med varandra och jag är ganska säker på att det var korpar. Den ene skrattade lite kraxande hånfullt åt den andre.
Konstaterade återigen att denna turen ska vandras på andra hållet för jag hade ett ganska brant och långt medlut ner till Vasiliki. Det fungerar bättre som motlut eftersom underlaget är som stoft och man känner sig lite som Bambi på isen.
Genom byn och mot stora vägen. När jag var nästan framme vid stora vägen körde bussen förbi. Jaha. Busskur ger i alla fall skugga och sitta ner en stund, dricka vatten och hämta andan. Precis när jag samlat ihop mina saker för att börja gå liftandes söderut kom en buss! Och den stannade!! Sicken makalös tur!!!
Kom till sta’n vid halv tre-tiden, hoppade av bussen och det var som att gå rakt in i en våt, varm yllefilt. Fick senare höra att det varit över 35 gr. Jag hade definitivt den skönaste da’n uppe i bergsluften!
Släppte ut de varma fötterna ur vandringsskorna och ramlade trött ihop i soffan. På kvällen smarrig pasta på en av favorittavernorna. En riktigt, riktigt lyckad dag.
Foton från vandringen finns på flickr.com!
Vill du följa bloggen så klicka på ”Hem” och titta i höger kolumn, du kan välja epost eller RSS. Välkommen!
Makalöst vackra bilder! Jag är ingen vandrare som du, men nu blir jag ”änna” sugen! 🙂
Jag tror ansökan är antagen redan i och med din önskan om att bli bergsget i nästa liv…
GillaGilla
Tack! Prova – det är ljuvligt! Gott för både kropp och själ. Så är du välkommen ner till våren och njuta av alla blomster i bergen!
Så bra, då är jag på den säkra sidan…. 😉
GillaGilla
Fina foton som vanligt! Vilken är ”min by”? Eftersom vi inte har varit upp och klättrat på topparna, känner vi inte igen oss, när vi ser fotot på byn därnere. Vad gillar du att vandra mot Anatoli, Malles och Kalamafka? Där är det ändå häftigare vyer.
Há dé / Jannis
GillaGilla
Buss fr Ierapetra via Anatoli, Males, Anatoli, Kalamafka, Prina till Meseleri.
Vandring Meseleri – klostret Panagia Vriomeni – toppen med masterna och kapell – Vasiliki.
Och buss tillbaka till Ierapetra.
Så byn som jag såg under mitt frukoststopp var Meseleri!
Hoppas förkylningen börjat ge med sig!
GillaGilla