Reflektioner kring 2020 och en önskan för 2021

Ja, att reflektera över och sammanfatta 2020 kan göras kort och snabbt: ett krisår utan like. Mycket ändrades i vår tillvaro och vi fick tänka om och tänka nytt. Viruset överskuggade allt, i alla fall från nå’n gång i februari. Jag tror att det var 1 februari det kom nyheter om två dödsfall i Kina i okänt lungvirus. Och se’n rullade det på.
Jag försökte hålla bloggen virusfri så mycket som möjligt, men under lockdown-perioder var och är det inte så enkelt. Det är ganska händelselösa perioder. Olika åtgärder i olika länder, oro och otrygghet för oss alla, ovisshet om vad som egentligen pågick och när det skulle ta slut. Nyår är ett bra och tydligt tillfälle för reflektion bakåt och framåt. Någon årskrönika blir inte detta utan en sammanfattning av vad jag fann när jag ställde mig frågan: ”vilka var milstolparna och vad tar jag med mig”. Och tog en titt bakåt bland blogginläggen.

För egen del har året varit bra. Jag är frisk, det går ingen nöd på mig, jag har inga större bekymmer och inga svårigheter att anpassa mig till krisåtgärder. På grund av två lockdown med utegångsförbud/utegångsrestriktioner och ovanligt lång högsommar (hett) blev 2020 mitt sämsta vandringsår under min vandringskarriär. Med ”sämsta” menar jag att det blev betydligt färre vandringar än normalt.
På kundsidan påverkades jag liksom alla andra arrangörer, hotellägare osv inom turistsektorn. Jag hade cirka två månader av chartersäsongen och totalt två vandringsgäster. Ni vet vilka ni är – tack och välkomna tillbaka! På plussidan låg att jag inte är helt beroende av vandringsinkomsten och inte har någon anställd.
Jag fick boka om en resa i maj. Den skulle gå till Cotswolds och Oxford i England. Jag har länge önskat vandra i Cotswolds och Oxford har en speciell dragning. Det kändes givetvis inte kul att boka om, men England finns kvar 2021 också. Och jag förlorade inga pengar. Och jag satte inte min eller andras hälsa på spel.

Många länder har fått uppleva att olika saker inte fungerat som alla trodde. Det är viktigt att det blir ett efterarbete när det lugnat ner sig. Att man utvärderar, genomlyser, samlar ihop erfarenheter och åtgärdar. Vissa bitar ligger av naturliga skäl hos beslutsfattare, men vi kan alla hjälpas åt att se till så att det blir gjort. Till nästa kris, oavsett vad den beror på.

Under 2020 upptäckte många naturen, värdesatte vad de har, kände tacksamhet över det som trots allt är bra, kom till många insikter som bl a betydelsen av kontakt med andra människor. Tekniken är bra och många har nog hittat nya digitala vägar, men inget slår det personliga mötet. Viruset fick oss att stanna upp och reflektera över vart vi är på väg, hur vi lever, vad vi önskar av livet och tillvaron. Uttrycket ”det nya normala” lanserades som något vi kunde förvänta oss efter det att viruset besegrats, men ingen vet hur det kommer att se ut. Det är vi som formar detta nya. Antingen tar vi tillvara all eftertänksamhet, alla insikter och kunskaper vi fått under 2020 eller så kastar vi bort det när vi går i mål under 2021. Jag hoppas givetvis på det första, men framtiden får utvisa vilket vi väljer.
Människor är starka och i grunden sociala flockdjur. Många gjorde sin del i att skydda sig själva och andra genom att lyssna, ta till sig och följa regler, åtgärder och restriktioner. Det är en varm och skön känsla att vi bryr oss om varandra när det stormar, att vi gör vår del i flocken. Jag som tror på mänskligheten tar med mig det som ett bra och fint minne från 2020.

Tyvärr finns också minnen som jag helst skulle vilja radera. Misstron, de självutnämnda ”experterna”, egoismen, föraktet och gnällspikarna.
Först de som hävdar att viruset inte ens finns, att det är som en vanlig influensa, att antal döda inte stämmer, att om man inte är i riskgrupp så får man bara ”en släng”. Det som händer är inte alls en pandemi utan bara hysteri som media underblåst. Genom regler o likn vill inte regeringar skydda medborgarna utan kontrollera och styra under täckmanteln ”farligt virus”. Förutom att en del av resonemangen är ologiska och faller ihop som korthus så visar de ett förakt för andra människor. De som framhärdar med dessa och liknande teorier spottar på sjuka och döda, anhöriga och vårdpersonalen.
Se dokumentären Överlevarna på svtplay! Den följer 4 patienter och jag lovar – de fick mer än ”en släng”.
(blogginlägg Myter i virustid)
(blogginlägg Förbudsfunderingar och några tips)

Så har vi gnällspikarna som inte står ut med att de inte kan leva ”som vanligt”. En del av dem fuskar med att följa åtgärder eller struntar i dem helt. Lite vett och sans efterlyses! Är verkligen allt i den enskildes tillvaro nödvändigt och en ”rättighet”? Om man lyfter blicken från den egna lilla tillvaron och tittar ut i den värld vi lever i så framstår vi västerlänningar som oerhört bortskämda. Är det verkligen kris och katastrof att inte kunna shoppa, resa, gå ut och ta en öl, ta ett pass på gymmet? Ett exempel: Invånarna i Jemen som lever i ett krigshärjat samhälle som inte längre fungerar, vaknar hungriga varje morgon och bävar för att kanske inte alla familjemedlemmar lever när dagen är slut – där härjar också coronaviruset. Som grädde på moset, liksom.
(blogginlägg Dumhet och egoism – en betraktelse)
(blogginlägg Perspektiv på krissituation)
(blogginlägg om uppförande på sociala media Nu får de’ va’ nock)

Till sist 2020 såg vi äntligen ljuset i tunneln i slutet på året då rapporter kom om att vaccinet var på väg och på juldagen rullade det in i alla EU-länder. Då exploderade sociala media, insändare i nättidningar osv i inlägg om att vaccin är livsfarligt, det förändrar dna, det gör inget gott, vetenskapen och läkemedelsföretagen är bara humbug. Det reses krav på att vaccinet ska skydda till 100 % (!) och att det ska vara helt (!) utan biverkningar. Det värsta jag sett var någon som skrev i en kommentar att beslut om att vaccinera sig eller inte ”ska inte fattas med huvudet utan med hjärtat! Känn efter vad som är rätt!”
Jag försöker alltid vara källkritisk och ta in fakta och information från olika sidor, olika perspektiv. Men det mesta jag läst från de som är tveksamma eller emot vaccin bygger på lösan sand – känslor, påståenden, åsikter, svepande fraser som ”en forskare har kommit fram till” (vem? var? hur?), ”en studie har visat” (vilken? var? hur?). För mig ligger fler sjuka och döda i den ena vågskålen och vaccinets framgångsrika historia med att rädda liv och grundforskningen i den andra. Så ja, jag kommer att vaccinera mig och på det sättet skydda mig själv och samtidigt hjälpa till att bromsa smittspridningen.
(och ja, jag vet att det finns de som inte kan vaccinera sig av medicinska skäl – det är inte dem jag avser i ovanstående)

Det hände mycket annat ifjol. Något som jag tycker har bara passerat utan uppmärksamhet var mottagaren av Nobels fredspris 2020. Vanligen finns många åsikter för och emot som vädras mer eller mindre högljutt, men det har varit märkligt tyst om denna pristagare som kvalar rakt in i klubben av de som varit mest värda fredspriset: World Food Programme. Det är hoppfullt, positivt och lysande att en organisation som aktivt arbetar för att förhindra krig och oro samt underlätta för civilbefolkningen under krig och oro får den uppmärksamhet de så väl förtjänar. För det är ingen enkel arbetsplats de har, de där hjälparbetarna. Och det händer alltför ofta att de skadas och t o m avlider.
Oron i östra Medelhavet var stor förra året och det fortsätter detta år. Vi kan bara hoppas på en snar lösning.
Trump förlorade lyckligtvis valet, men ett elände ersattes vid årsskiftet av ett annat: Brexit.

Jag såg ett tv-program på engelsk tv där Stephen Fry gick igenom 2000-talets första 20 år och presenterade milstolpar. En del var lokala för Storbritannien, men här kommer några exempel som de flesta känner till. Tänk att det inte är längre sedan….
2000 – första satnav i bilar
2001 – iPad kom, 11 sept i USA fick oss att hålla andan, första Harry Potter-filmen kom
2002 – Nokia blev först med att utrusta en mobil men kamera
2004 – Facebook introducerades
2004 – graphene (på svenska grafen) presenterades. Det är ett organiskt material och det hittills lättaste material vi känner till och som spås en lysande framtid. ”Upptäckarna” (två fysiker) fick Nobel-pris 2010
2005 – youtube lanseras och länge var ”Charlie bit me” den mest sedda videosnutten (man hittade den bl a på Usama Bin Ladens dator…)
2006 – Twitter gör entré
2007 – Netflix och iPhone kom
2008 – Tesla var först med en elbil, Obama blev förste färgade president i USA. En webbsajt uppmanade folk att köpa en luftmadrass och hyra ut den till andra – så föddes Air Bed and Breakfast – senare förkortat till AirBnB.
2009 – 3D-printern
2010 – drönare blev åtkomlig för allmänheten
2011 – emoji-tangentbordet kom, Game of Thrones och Fifty shades of grey
2012 – Gangnam svepte över klotet, OS hölls i London, vi begåvades med Tinder och Uber-tjänsten såg dagens ljus
2013 – första Black Friday i Storbritannien
2014 – selfie stick såldes som smör i solsken, ALS Ice Bucket challenge drog fram över nätet och Skottland röstade om självständighet
2016 – Storbritannien röstade om Brexit
2018 – rekordtemp i Afrika, historiens två värsta hurricanes i USA och Sverige upplevde stor torka som resulterade i mer än 50 skogsbränder. Greta Thunberg började strejka. Och på Sotheby’s såldes Banksy’s självförstörande konstverk – efter det sista och avgörande budet på 1,4 miljoner dollar hördes ett larm och halva konstverket strimlades (och värdet fördubblades)
2019 – Stromzy blir den första svarta soloartisten på festivalen i Glastonbury
2020 – corona, Black Lives Matter och, givetvis, kapten Tom Moore som för sin insats adlades av drottningen

Till sist en önskan
2020 var ett krisår som innehöll hopp och glädje, prövningar, misstro och egoism. Lite av varje som de flesta år, men i en kris blir allting tydligare, viktigare, avgörande.
Jag har en önskan inför 2021: låt inte viruset splittra oss för den klyftan kan bli mycket, mycket svårare och tyngre att överbrygga än vad kampen mot viruset varit och är.
Och låt det ”nya normala” innehålla godbitarna från 2020.

God fortsättning på 2021! Var rädd om dig och andra!

Koppla av, upplev och njut av sydöstra  Kreta!
Vandringssäsong september-juni. Stadspromenad och biltur året om.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

PS. Finns också på facebook

15 tankar på “Reflektioner kring 2020 och en önskan för 2021

  1. stadsmadam

    En utmärkt sammanfattning av 2020:s tråkiga elände och konspirationsteorier men även av de ljusglimtar som faktiskt fanns. Den roliga listan fick mig att växla mellan två reaktioner: 1) Va? Är det inte längre sedan? 😮 2) Va? Är det så länge sedan? 😮

    Gillad av 2 personer

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Tiden är ett märkligt fenomen! Saker som hände för längesen känns nära och tvärtom. Jag har gått över till att uttala mig svävande istället för tvärsäkert som t ex ”nå’n gång i mitten av 2000” istället för ”det var 2004!”…..

      Gilla

      Svara
  2. Thalassa

    Som alltid – ett jättebra sammanfattande inlägg. Du sätter oftast så pricksäkert ord på vad jag, och säkert väldigt många andra, tänker!
    Det har varit ett riktigt eländigt år, men nu ser vi fram emot ett mycket bättre! Snart blir vi vaccinerade, och kan förhoppningsvis börja leva mer normalt. Kanske inte precis som tidigare, men åtminstone betydligt friare. Hur dessa vaccinmotståndare tänker är mycket svårt att förstå. Polion t ex ligger ju inte så långt bak i tiden.
    Trevlig helg!

    Gillad av 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s