Etikettarkiv: resenär

Våren tuffar vidare

I söndags var det riktigt vårväder! Ovanligt mycket folk som inte kunde stå emot att ta en promenad, några hade varit i kyrkan. Och ”mina” gubbar på mitt frukostställe diskuterade livligt och spelade tavli som vanligt. Inte kunde man vara inomhus en så’n dag så jag och Panda tog kustvägen upp till Agios Nikolaos. Havet är aldrig så vackert som i mars då det de flesta dagar har en djup, mättad blå nyans som inte liknar något annat. Jag antar att den kommer av växlingen mellan vinter och vår, att luften är speciell.
I Agios Nikolaos stod det turistbussar, turister promenerade i sta’n, både enskilt och i grupper, och några turistshopar var öppna. Eftersom de pratade tyska så var de antingen tyska vinterturister som chartras till Kreta att shoppa (enligt framgångstrikt koncept i bl a Turkiet; det började här på Kreta förra vintern) eller de första turisterna för säsongen. Jag lutar åt det senare. Första charterplanet brukar komma vid denna tiden, det kommer till Iraklio och från Tyskland. Tyskarna är de som har längst säsong på Kreta (och skandinaverna kortast).
Jag promenerade runt lite i lugna Agios Nikolaos, fr o m maj och över sommaren åker jag inte dit för då är det alldeles för mycket folk och ”kommers”. God crepes och gott kaffe på Asteria, studerade folklivet en stund, sedan bar det hemåt.

Jag har haft två vandringsdagar. Våren fortsätter framåt med fågelkvitter, knoppar, nyutslagna blommor, olika nyanser på träd och buskar allt efter när de slår ut vilket gör bergssluttningarna vackert skiftande. Påminner nästan lite om höstens palett! Det verkar som om all nederbörd har gett växterna extra liv. Det finns ett överflöd av knoppar och plantor som jag sällan skådat. Killingar letade efter ansvarslösa, slarviga mödrar som traskat vidare utan sina telningar, några grodor (paddor?) förde ett förfärligt oväsen i en vattenbassäng, rovfåglarna såg nästan ut att njuta av att kunna ligga och segla, segla och segla i oändlighet. Grisar tillhör inte vanligheterna, men på ett ställe uppe i bergen kan de dyka upp. Vädret är bra för vandring. Det blir varmt på eftermiddagen, men då kommer svag, kylig vind och svalkar. Och de långa vandringsbyxorna är undanlagda i vinterskåpet!

Den ena dagen blev det en lång och jobbig vandring som jag tänkt använda till endagskunder, men den blev inte bra så den åker i papperskorgen. Den andra dagen blev en kort vandring på ganska platt område – en skön omväxling.

Efter den långa vandringen tog jag taxi tillbaka till sta’n och det blev också en tidsresa! Vi har trevliga taxichaufförer, men alla kan inte så mycket engelska. Det kunde den här mannen som jag åkt med tidigare. Denna gången undrade han när jag kom till Ierapetra första gången (vilket var 1987). Det visade sig att han då körde buss för en firma som hade kontrakt med bl a Vingresor och han körde utflykter och transit. Oj, vad vi satte igång att minnas hotell, personer osv! Plötsligt slog en tanke mig och jag berättade den för honom: Det kan ju faktiskt vara så att jag åkt med honom för sisådär 30 år sedan och nu satt vi i taxibil 2019. Ja, vem vet?
Jag känner mig så rotad i Ierapetra och det är en märklig känsla eftersom jag inte är född här, inte växt upp här eller haft mitt yrkesverksamma liv här (förrän nu några år på slutet). Vi människor är så sammansatta av minnen och vår historia, men till stor del formar vi den själva.
Ibland pratas det i resesammanhang om hur många länder man besökt, vilka städer man varit i osv, ibland nästan som om det är en tävling. Jag är en ”blandresenär” som tycker om att upptäcka nya platser. Men jag är också något som då och då ses över axeln eller nämns lite nedsättande: jag är en återvändare. Jag tycker om att upptäcka och lära känna en plats djupare. Var och en på sitt sätt!

Jag tog några blommor med till dig från mina två vandringar denna veckan! Översta raden är två av mina favoriter. Mimosa därför att den blommar så överdrivet mycket, den bjuder på riktigt överflöd. Och den andra för att den är så skir och graciös att jag bara vill kupa mina händer kring den som skydd. Den är så vacker att det nästan gör ont.
(klicka på fot för större format!)

Nu regnar det uppe i Dikti-bergen coh det hänger mörka moln över Thripti-bergen. På närmare håll ser jag min smutsiga balkong, men den tar jag imorgon!

Ha det gott!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Tema Att resa: 1. Vart och vem?

Jag bor på en, till vissa delar, turistö. Och jag har rest en del genom åren. Det har nyligen blivit två resor till Sverige på kort tid. Givetvis sätter det igång en del funderingar kring att resa och de som reser. Så många funderingar att det blev en liten temaserie på 3 inlägg. Här kommer det första som filosoferar kring vart vi reser och vilka ”vi” är.  Och även om min utgångspunkt och mina åsikter lyser igenom är inget ”rätt eller fel” utan bara olika.

Resa från eller till?

resa1

”Svenskarna reser inte till någonting,
de reser från någonting.”
(Lasse Åberg, Sällskapsresan)

Visst har han en poäng? En grupp resenärer är de som reser från kyla till värme, från dåligt väder till bra väder, från regn till sol osv. Ibland kan man undra om en del egentligen vet var de är eller om det har någon betydelse. Det är inte resmålet som är viktigast utan ressyftet.

Den, i mitt tycke, trista sidan av detta resande är de orter som växer upp och som är anpassade till turisterna. Jag åker ibland buss till Iraklio och den kör genom olika samhällen, t ex Hersonissos och Malia uppe på nordkusten. Det mesta är stängt och igenbommat. I Malia vimlar det av engelska pubar och Hersonissos är i stort sett vinterdött. Det känns lite som en teaterkuliss. Någon sorts skapad värld. Antar att det är ok om man reser ”från”, men undrar om det räcker om man vill resa ”till”.

Aktiv – inaktiv

Semester ska användas för att vila upp sig och hämta krafter. Under en period betydde det vila, göra ingenting, vara inaktiv. Det är skönt, framför allt att äga sin egen tid, men kan motverka sitt syfte efter ett tag. För några år sedan började ett nytt begrepp dyka upp: aktiv semester. Vi skulle kunna ägna oss åt något vi var intresserade av eller prova något nytt och få avkoppling på annat sätt än att göra ingenting.

En blandad semester är nog det som passar de flesta av oss. Kanske det är vettigt att lägga den största delen av den aktiva tiden på vår resa. Då får vi mer för pengarna och får se så mycket mer. Nya aktörer poppar upp så det gäller nog att vi är lite kritiska och selektiva så vi inte köper vad som helst. Håller i våra pengar helt enkelt!

Aktiva semestrar fortsätter växa i antal och jag är övertygad om att de kommer att kräva något annat än de traditionella turistorterna. Och hur ska då resebolagen organisera sig och sitt utbud? Intressant att följa!

Trendnissarna

Det finns resmål man bara måste ha besökt. Jag antar att det är samma bakomliggande mekanismer som finns när det gäller märkeskläder, bilmärke osv. Att hänga med, att inte vara utanför. Vi möts av ”har du aldrig varit i New York?” eller ”har du aldrig varit i Thailand? nåja, nu är XXX det nya! vi var där ifjol”. Och jag får ibland kommentarer som ”du som vandrar, har du inte vandrat Compostela?”.

En trend som jag har svårt att förstå är kortresorna, t ex en helg i New York. Varför åka så långt för så lite, vad hinner de på tre dagar och vad kostar det? Jag är helt förundrad!

De som reser efter trender eller vad som är inne kan givetvis ha trenderna som en sorts inspirationskälla. Andras berättelser om sina resor kan ge oss inspiration och värdefulla tips. Den som inte vill välja efter trender utan medvetet söker sig utanför dem kan hitta egna små pärlor.

Nyhetstörstare – återvändarna

En del vill se något nytt på varje resa, andra vill fördjupa sig. För egen del lutar jag åt återvändare, kanske mest när det gäller storstäder. Om jag tycker om en plats kan jag mycket väl tänka mig att resa tillbaka för att utforska den ännu mer, t ex blir det fler besök i Rom. Och det finns platser som jag inte kan tänka mig att återvända till, t ex blir det inte fler besök i London. Ibland får man den där känslan: ”ok, nu har jag sett detta, vidare till nästa”. Så kan också enskilda sevärdheter fungera, t ex på 80-talet var jag vid Vai-stranden här på Kreta och jag har inte återvänt.

Problemet med att ständigt resa till något nytt är när det kommer in andra parametrar som ekonomi, intresse osv. Då blir världen mindre eller listan kortare för varje faktor som ska vägas in. Ibland tycks det som om de som rest mycket till olika platser har svårt för skilja dem åt. Det måste kännas lite trist när det flyter ihop. Men tänk så mycket de sett och upplevt i motsats till oss återvändare!

Intressestyrning eller ekonomi

De flesta av oss har varit i den situationen då kassan inte är så stor men vi vill så gärna resa. Det där med ekonomi är lite tveeggat, ibland står billigt och prisvärt mot varandra. De som styrs helt av ekonomi som jag mött är ibland de som reser ”från”. De kan
ge mig rådet att resa till ett land ”för där är så billigt”. Det räcker inte för mig. Ju mer jag kan få för mina surt förvärvade pengar desto gladare och nöjdare är jag. Jag måste knyta ihop något jag är intresserad av med kassan så ibland har det inte blivit någon resa.

Många som bestämmer resmål utifrån något intresse verkar också oftare sätta ihop sina egna resor. Det där med intresse kan vara något typ historiskt, tekniskt el likn, men också ett stort intresse för landet eller platsen. En nyfikenhet över hur det är ”där”.
En del litar på att de stora resebolagen hittar de ”bästa” resmålen, men det är nog tyvärr så att de letar upp de för dem billigaste, dvs där de kan göra störst vinster. Det hindrar ju inte att man kan resa med dem, men sedan ge sig ut mer och mer på egen hand. Kan vara en bra start för den som just börjat resa eller mellanform för den som vill ha lite trygghet och bekvämlighet.

Äventyrarna och långresenärerna

Det är ett annat sätt att resa än flertalets semesterresor. Detta styrs av intresse, men också ibland av personliga skäl. En del av dessa resor kan fascinera mig. Ibland finns attityden att det är detta som är att resa medan vi andra bara studsar lite. En resa blir inte ”bättre” för att den är långt iväg eller över lång tid. Egentligen handlar det bara om att inse att vi har olika önskningar och förutsättningar.

Det är fantastiskt att utvecklingen gjort att vi kan resa var som helst (nästan) på klotet. Det är inte begränsat som förr då tekniken inte fanns, det tog väldigt lång tid osv. Avstånd har krympt otroligt mycket bara under mitt korta (!) liv. Bara vi inte tror att allt fint och som är värt att uppleva ligger långt bort. Med diskussionen kring flyg och miljö kommer vi kanske att hitta en balans där vi inte glömmer bort allt som finns nära.

Till sist…

Så vad vill du se och uppleva, vad vill du resa ”till”? Välj efter eget huvud och egen kassa!

Tänk nytt! En del platser, orter, länder är så förknippade med något att vi har svårt för att se vad de mer har att erbjuda.

Glöm inte att njuta av planerandet! Att bläddra i glassiga magasin, titta på videos, drömma, plöja guideböcker….allt det är nästan halva resan innan den ens börjat!

Och glöm inte packa ner intresse och nyfikenhet oavsett resmål! Då är du öppen för allt det där oplanerade som bara händer och som ofta blir de finaste och roligaste minnena.

Nästa inlägg i temaserien: själva resandet.

fyrverkeri-1
Förlängt nyårserbjudande!
Boka före den 31 januari och få 25 % rabatt per person på vandringsvecka före 15 juni 2017.
Mer info på hemsidan inspirewiz.com
Välkommen!