Etikettarkiv: skämt

Lustifikationer

De senaste dagarna har varit fyllda med glädje, njutning och överraskningar. En heldagstur på östra Kreta då vi bl a besökte klostret Toplou (jag var där 1987…). En lite regnig tur i början, men sedan tittade solen fram periodvis. God lunch i Zakros och fika i Sitia. Passageraren hade aldrig varit därute i öst och blev positivt överraskad. Det är ju så med den här stora ön att den har flera ansikten. Ingen bättre än den andra, bara olika vackra.

Och det har vandrats och alla vandrare denna veckan tycks mig ha kopplat av, landat i och förundrats över det gröna landskapet samt njutit i fulla muggar av vår ovanligt hänryckande vår. Eller vad sägs om dessa två som badar i en riktig blomsteräng:

Mycket påskande är det nu närmast. Den oortodoxa påsken denna helgen och den ortodoxa nästa helg. Jag måste göra en del ärenden imorgon så den där härliga långfredagsstillheten får vänta till nästa fredag. Den som väntar på nå’t gott!

Idag tänkte jag skriva om tre små händelser som på olika sätt lockat till skratt. Inga världsomstörtande eller exceptionella händelser utan så’nt där som vi inte ska låta oss gå förbi utan ta vara på och vila i en stund. Hur bra och skönt är väl inte ett gott skratt!?

Ibland är medmänniskor närmare varandra än man tror. En vän som delar sin tid mellan här och där behövde pga en flytt i Sverige kontakta kundtjänst på comhem. Hon ringde, trevlig ung man svarade och hon fick någon fråga som hon inte kunde svara på utan fick säga:
– Jag är inte där nu.
– Var är du?
– Jag är på Kreta.
– Det är jag också!
Och det visade sig att han nyligen börjat jobba i Chania på nordvästra Kreta. Så där satt de i varsitt hörn av ön och pratade om en internetuppkoppling i mellansverige. Visst är det dråpligt!?

I maj är det borgmästarval och vår lilla stad brukar ha 2-3 kandidater. I år är de 8 stycken! Det har resulterat i en del irritation bland befolkningen som tycker att nog borde det gå att samarbeta. Så många kandidater blir troligen väldigt splittrande och kanske ingen får en rejäl majoritet av rösterna.
Min språklärare och några vänner satt och diskuterade detta och då föddes en idé. De skrapade ihop vänner och vänners vänner, ”bildade” ett parti och någon producerade ett mycket snyggt tryck med proffsig layout. De 43 partimedlemmarna fick varsitt blad i samma stil där de presenterade sig och hade en uppställning av meriter med mera. Kontakt togs med nättidning och radiostation, varje person la ut partiets och sitt eget dokument på sin facebook-sida. När ierapetranerna vaknade den 1 april fann de att kommunen plötsligen hade totalt 51 kandidater!
Misstanke fanns så klart om aprilskämt, men det var ju så proffsigt gjort…det liknade de andra kandidaternas ”marknadsföring”…det blev lite oroligt i en del läger. De 43 hade fullt upp under dagen med att besvara telefonsamtal, kommentarer på facebook och ta emot löften i stil med ”så roligt att du ställer upp! jag ska rösta på dig!”. Tidig kväll samlades gruppen på ett café för att diskutera hur de skulle avblåsa skämtet. De blev avbrutna hela tiden av folk som kom fram och intygade sitt stöd. Till slut lyckades de spela in en video som bl a las ut på facebook där de i kör säger ”Kalo mina!”. Det betyder ”bra månad” och sägs i början av varje månad och det är så man avslutar ett aprilskämt.
Jag älskar skämt som har en udd eller underton! Det här var inte bara roligt utan också ett inlägg i debatten och en släng till den kommunala organisationen och alla de som önskar få in en fot och bestämma. Lyckat dubbelt upp!

Igår åkte vi med pratsam taxichaufför som bl a intygade att han tyckte om att gå. De sträckor han presenterade imponerade inte på någon av oss, men som han poängterade: det är bättre än ingenting. Så började vi prata om var mina vandrare i baksätet kom ifrån (Sverige) och att resa:
– I like to travel.
– Where have you been?
– Everywhere!
– Really? Everywhere?
– O yes!
– In Sweden?
– No.
– So you haven’t been everywhere?
Stora skratt i taxibilen. Och sedan intygade han med emfas att han verkligen vill åka till Sverige.
Man ska vara försiktig med vad man säger, vilka ord man väljer och vem som finns i närheten…

Nu ser jag fram emot ägg och sill (nedburen av mig från Sverige) imorgon och påsklunch på söndag. Väderprognosen för helgen säger väldigt blåsigt, men konstigt nog inget regn. Jag menar, efter de senaste 3,5 månadernas väder har vi ju blivit vana vid lite oväder titt som tätt.

Jag önskar dig sköna och fina helgdagar med en eller två vårpromenader! Och en Glad Påsk!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Berätta vid bokning att du läser bloggen så får du 15 % rabatt (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Vandringsdags och glada skratt

Vandringsdags igår

Det blev buss 6:30 till byn Episkopi. Av någon underlig anledning var det samma busschaufför som senast och han var lika sur. Han kanske inte har det bra i livet eller tycker inte om att köra buss. Eller så tycker han så mycket om sin buss att han vill ha den för sig själv. Han tog inte en cigg och en kopp kaffe inne på stationen som de andra gör utan satt i bussen med dörren stängd, fikade och blåste rök ut genom sidofönstret. Nu slog det mig att han kanske är mobbad!
Förra gången fick jag inte gå ut via bakdörren och igår morse höll han på att missa att jag skulle av. Ja, ja, det finns alla sorter.

Första halvan var samma vandring som när jag fick sällskap av de (o)frivilliga vandrarna så det blev ingen frukost vid kapellet. Tänk om de dök upp igen! Då skulle de känna igen mig och jag skulle absolut inte bli av med dom. Man kan lugnt säga att jag gick ganska rask förbi vår mötespunkt.

Skön bris uppe i bergen, getklockor lite överallt, fåglarna kvittrade som tusan, ödlor prasslade i gräset. Klarblå himmel, milsvid utsikt. Kort sagt en så’n där dag som inte kan bli mycket bättre.

Mötte pickup med två män som skulle mata getter visade det sig. När de paserade mig fick jag ingen hälsning, bara en mörk, butter min. Vad är det för fel på folk idag? Solen skiner, naturen är grön och grann, det är fred och vi lever. Vad kan man mer önska sig?

När jag vandrar är tankarna på vift och det dyker upp lösningar och ibland t o m beslut. De är alltid väldigt bra och det känns gott att ha låtit hjärna jobba fritt i sina vindlingar och vrår. Har ganska lätt för att släppa något som dyker upp och fortsätta njuta. Någon gång händer det att det dyker upp nå’t som är svårt att släppa och det gjorde det igår. Jag skickade ett mail för några dagar sedan, men skrev jag si eller så…..? Blev det fel? Eller var det rätt?? Koncentrationen bort från vandringen, försökte fösa bort tanken eftersom jag ändå inte kunde göra nå’t åt det här och nu, upp med mobilen och talade in att inte glömma kolla. Och tänk, då försvann det och naturen trängde in igen. Det gäller att ha sina små knep!

Tog en halva från en annan vandring så slutet blev också Episkopi. En fika så klart och se’n vänta på bussen. Samma busschaufför! Och inte var han gladare, inte.

Eftermiddagen tillbringade jag i soffan med en film och se’n middag ute. Vandringsdagar är go’a dagar på många sätt!

Jag filmade en del, ska se om det kan bli en hel liten snutt. Foto kommer upp på min flickr-sida på nätet i helgen, hoppas jag.

Glada skratt

Många små stunder i vardagen går oss förbi för att de inte är omstörtande eller vi liksom bara tar dom för givna. Är vi lite mer vakna och inte splittrade mellan en massa saker så finns det många små stunder att njuta av. Och hämta glädje ur långt efter att de har hänt.

Jag har tidigare berättat om engelsmannen som bor några hus ifrån mitt hus. Jag tror inte han misstycker om jag berättar att han heter Harry, det blir bättre flyt än ”engelsmannen”. Vi brukar heja på varandra och ibland byta några ord. Idag när jag gick förbi visade Harry att skenan på hans tumme var borttagen (så illa kan det gå när man snubblar på mattkant, ”I wasn’t even drunk” sa Harry när det hade hänt), men den gör fortfarande ont. Sedan undrade Harry om jag är bra på mobiler. Det är jag inte, men man kan alltid försöka. Någon hade pillat på hans mobil så nu fick han bara upp grekisk musik från grekiska X-factor och inte Dean Martin. Och det är ju, lindrigt uttryckt, lite skillnad.

Ja, det skulle jag väl kunna fixa. Jag menar, hur svårt är det att hantera youtube? Jag som är så IT-van och något yngre än Harry. Bara att söka…eller kolla om han har någon kanal….eller något sparat… Högmod går före fall, heter det. Jag var inte människa att få fram hans musik hur jag än försökte. När jag sa att ”tyvärr” så sa Harry:
– You are pretty useless, come to think of it!
Stort skratt från oss båda. Jag kontrade med att
– I’m no good at all, that’s true. That’s why I’m single.
Nya skratt.
Det blev ett litet avbrott när några förvirrade turister passerade för Harry undrade om de behövde hjälp. Och det gjorde dom för de letade efter Napoleons hus.
När de var på plats vid lilla hörnhuset tog vi upp tråden igen och utgöt oss lite kring det där med singel, att det har sina fördelar men är ensamt. Så jag lärde Harry det svenska talesättet ”Delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är halv sorg” (jag översatte till engelska, alltså….). Det finns inget motsvarande på engelska, men han tyckte det var väldigt bra:
– Oh, I will get that tatooed on my arms!

Om du möter en gammal engelsman med ”Shared joy is….” så vet du vem som är källan. Eller kanske det ska vara ”den skyldiga”. Eller ”upphovsman”.

Nu sitter jag här och småler när jag skriver och minns. Små stunder, missa inte dom!

Lössen lever i högsta välmåga, hunden har ännu inte fått stämbanden bortopererade, men nu stämplar jag ut och önskar trevlig och fridfull helg! Snart är det måndag igen….

VÅRYRA I BERGEN PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Vandra med vandringsledare som visar sina pärlor, upplev natur och landskap,
få kraft och energi, njut av oändliga vyer.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!