Nytt år – dags för nya boktips! Jag har haft lite stiltje på boktips här i bloggen eftersom jag hoppade på rea hos Kobo. Det var första och sista gången jag handlade där. Allt var undermåligt. Dåliga och taffliga berättelser, halvbra översättningar, frånvaro av korrekturläsning, haltande språkbehandling.
Allra först en tillbakablick på 2021!

Jag läste många bra böcker 2021 och kan inte välja ut en som är bättre än de andra eller som sticker ut. Det blir en trio:
När bergen sjunger (Nguyen Phan Que Mai)
Amerikansk jord (Jeanine Cummins)
The Madness of Crowds (Louise Penny)
Alla tre är välskrivna, intressanta, engagerande, aktuella och tankeväckande. Berättelser som man har med sig länge.

Je m’appelle Agneta (Emma Hamberg)
En bok full med humor och livslust! 49-åriga Agneta har fått nog av sin hälsofixerade make (vansinnigt roligt och träffande beskriven) och de vuxna barnen som bara hör av sig när de vill ha något, oftast pengar. En annons får henne att ge sig ut i livet. Vilket äventyr det blir! Och så mycket liv och lust hon hittar!
En bok som får dig att dra på munnen många gånger och må bra! Och gripa tag i lusten i livet.

Svart sommar (M W Craven)
Mycket står på spel för Washington Poe, hela hans karriär. Elisabeth Keaton kommer in på en polisstation, men hon är ju död. Eller? Hennes far fälldes för mordet och som grund för domen låg främst Poes vittnesmål.
Jag har läst första boken i serien, Brännaren, om Washington Poe och denna boken är lika bra, kanske t o m bättre. Kriminalroman – visst, men du får så mycket mer. Craven är väldigt bra på intrig, stämning och att skildra personer. Poe bor ute på en hed och det är lätt att se landskapet framför sig och känna den bitande vinden, som om man var en stund i England. Efter första boken kunde jag inte tänka mig att någon skulle kunna fungera ihop med charmiga men socialt handikappade Tilly, men hon och Poe har börjat utveckla en sorts vänskapsrelation. Tilly påminner om Lisbeth Salander, men är en helt annan personlighet.
Läs Craven! Läs böckerna i rätt ordning!

Vinterland och Satans sommar (Kim Faber och Janni Pedersen)
En stor explosion på julmarknaden vid Nytorv i Köpenhamn är huvudhandlingen som binder samman de båda böckerna. Signe Kristiansen arbetar på mordroteln i Köpenhamn och hennes mentor Martin Juncker är förflyttad ut på landsbygden. Där hamnar ett fall på hans bord som kanske har beröring med Signes utredning…
Oj, det här är bra! Ett författarpar som är i samma liga som Sjövall&Wahlöö. De förvaltar arvet med bravur och det är lika välskrivet. Inga PK-pinnar och fokus ligger inte på privata problem som droger, psykisk ohälsa osv – två fenomen som alltför ofta genomsyrar och dominerar nutida svenska kriminalromaner. De har även fått in några tydliga blinkningar till Sjövall&Wahlöö, t ex att en hopplös chef heter Skakke. Böckerna ska läsas i ordning med Vinterland först. Jag väntar otåligt på nästa bok!
Rekommenderas varmt!

Flicka A (Abigail Dean)
På många sätt en märklig bok. Vi får följa flicka A som är det äldsta av sju syskon som levt under förfärliga förhållanden. Det har gått många år, modern har dött och flicka A är utsedd till testamentsexekutor. Hon behöver sina syskons underskrifter och söker upp dem. Vi får tillbakablickar och man inser snart att barnen klarat av sin banrdom på olika sätt och olika bra. Mina tankar gick till barnen utanför Ystad som var isolerade länge utan att någon ingrep och som omhändertogs sommaren 2018.
Men boken är också lite ”dimmigt”, lite otydligt skriven. Det är som om man inte riktigt får något grepp om vad som egentligen hände eller om de olika personerna. Slutet på boken är tvetydigt och lämnar läsaren full med tankar.
Rekommenderas! Håll ordning på alla namn med en gång, annars blir man nog snabbt förvirrad.

Återträffen (Guillaume Musso)
Den första boken av Musso som jag läste, Central Park, gav mersmak. Han är en mästare på att väva ihop komplicerade och oväntade mönster. Det bygger till stor del på människors hemligheter och lögner vilka leder fram till att andra människor fattar beslut som i sin tur leder fram till….ja, som livet ofta kastar oss hit och dit.
Återträffen handlar om ett jubileum på en privatskola på Rivieran. Efter helgen ska det stora bygget starta med att gamla idrottshallen ska rivas. Men i en av dess väggar ligger ett lik…eller två…eller?
Musso kräver att läsaren hänger med i svängarna så jag behöver en paus, men nästa Musso-bok ligger och väntar!

Blåmärken (Lina Arvidsson)
Ibland kommer man in fel i en bok. Jag trodde att Blåmärken främst skulle utspela sig på ett äldreboende, men det var bara en bisak. Stella arbetar på ett äldreboende och lever i en relation med en kontrollerande sambo som går över gränsen. Hon inser att hon måste lämna honom och vi får följa frigörelsen som bl a inbegriper ett arv som kommer i rättan tid.
Jag tvivlar inte på att Arvidsson är påläst och att det är ett ämne hon känner för, men hennes sätt att skriva passar inte mig. Jag blir mer uttråkad än engagerad. Det är för torrt, själlöst och ytligt. Jag tror också att ämnet är för smalt, det blir på gränsen till tjatigt.
Arvidsson har skrivit fler böcker som kanske är bättre än den här!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!

PS. Grekland ska ju börja försöka marknadsföra sig som ett resmål som är mer än ”bara sol och bad” och jag tänkte hjälpa till med olika blogginlägg. Jag behöver exempel. Har du kännedom om eller varit på en resa/semester i Grekland som inte var ”sol och bad”? Snälla, hör av dig till mig med tips! Och om du är arrangör så hör av dig – gärna med länk som jag kan lägga här i bloggen.
Min tanke är att inläggen sedan hamnar under egen temarubrik uppe i menyn under TTT – Tips Till Turist och matas på när något nytt dyker upp.