Några tankar kring virus och att resa

Jag hade bestämt att inget virus och ingen gränskonflikt i bloggen, men det är givetvis svårt att undvika. Idag hade jag tänkt skriva ett annat inlägg, men det blir om SARS-CoV-2 så har vi det ur världen. Kanske kommer kommentarer i andra inlägg, men i detta ska det få grassera (!) fritt och ensamt. Anledningarna till att jag inte tänkte skriva om viruset var flera, bl a så figurerar det i det flesta medier och vi kan behöva läsa om annat, jag är ingen expert och vill inte spä på eventuell oro och hysteri. Jag följer kontinuerligt två resebloggar och den ena (hallojvarlden.com) menar att det är oundvikligt att skriva om viruset och den andra (barabrittiskt.wordpress.com) uttrycker lite samma tveksamhet som jag känner över att skriva om viruset.
Inger har i hallojvarlden.com skrivit flera inlägg om viruset, bl a när hon testades efter Italienresa och erfarenheter från facebook-gruppen ”Coronaviruset Sverige”.
Charlotta har i barabrittiskt.wordpress.com skrivit ett inlägg om att resa till Storbritannien.
Det finns information i andra resebloggar – googla på blogg och land eller ort så hittar du dem.

Jag har bara kastat ner lite tankar och funderingar. En del av dem har dykt upp medan jag läst inlägg i facebook, pratat med folk här nere, läst grekiska och kretensiska nättidningar. Mina funderingar och tankar är inte råd eller tips, det kan jag inte ge. Var och en måste väga samman information om aktuell situation för spridningen, sin egen situation med hälsa och andra aspekter som är viktiga.

I skrivande stund är Kreta fritt från fall av Covid-19, sjukdomen som SARS-CoV-2 ger. Kanske är en fördel att vara en ö, men  säsongen har börjat så smått och vad händer när den tar fart och folk från olika länder kommer hit? Generellt för Grekland gäller att avbokningar har ökat, nybokningar är lägre än vanligt, antagligen avvaktar många.

Den grekiska regeringen har reagerat snabbt vilket kritiseras av en del. Det sägs att åtgärderna är drastiska och panikartade. Regeringen har bemött kritiken med att man hellre agerar före än efter. Mycket klokt, tycker jag.
Mitt intryck av hur man agerat i Sverige är att det gått långsammare där. En intressant artikel om att svenskar alltför länge levt i trygghet och lugn är ”Ursäkta, måste vi vara så plågsamt långsamma?”, Dagens Nyheter.

SARS-CoV-2
Droppsmitta vet vi. Att Corona inte är ett nytt virus utan kom på 60-talet vet vi. Att SARS-CoV-2 är en ny variant av Corona som ger influensasymtom vet vi. Att SARS-CoV-2 kan ge allvarliga luftvägssjukdomar precis som de tidigare coronavirusen SARS och MERS vet vi också. Riskgrupperna är desamma som vid vanlig säsongvirus har vi hört. Varför blir vi då så oroliga?
Jag tror att det beror på att vi känner oss utsatta, spridningshastigheten och acceptans av säsongsvirus.
Utsatta: det finns inget vaccin och eftersom det är en ny variant så är vi inte immuna. Vi känner oss oskyddade och exponerade, något vi inte är vana vid i dagens samhälle. I kanske alltför hög grad litar vi på ”samhället”, teknik och vetenskap. Och allt ska gå fort! Varför finns det inte ett vaccin, undrar många. Därför att det tar tid att ta fram ett vaccin, men allt måste ju numera gå så herrans fort. Vi får än så länge lita till de råd vi får om tvättning osv samt att vi gör egna bedömningar om hur vi ska agera, vad vi ska undvika och hur vi ska bete oss.
När det gäller vaccin tänker jag som så att eftersom det är en variant av ett känt virus så bör det finnas viss kunskap att bygga vidare på i jämförelse med om det varit ett helt nytt och okänt virus. Kanske jag har helt fel, men det är en förtröstansfull tanke.
Spridningshastigheten: trots att vi lever i en tid då det pratas så mycket om att allt går fort så blev vi tagna på sängen över hur snabbt viruset spred sig. Det är som om en farsot drog fram över världen! Fast vänta lite…om vi ser till hur vi lever idag då vi rör oss över större ytor, har många kontakter (frivilliga och ofrivilliga) med andra människor så är det egentligen inte konstigt att det spreds så snabbt. Det är nästan konstigare att det inte spreds ännu snabbare. Vi kan bara konstatera att vi alla måste reflektera en stund och leva vidare om dock något försiktiga ett tag.
Säsongsvirus: hur ofta tänker du på hur många som dör av säsongsvirus? De där influensorna som funnits ett tag och som vi vant oss vid. Det sägs att människan är ett vanedjur och det stämmer i detta fallet. Vi säger lite uttråkat att ”ja, ja, nu är det influensatider” och tänker inte mer på det. SARS-CoV-2 kommer att, tror jag, sälla sig till de där ”vanliga” säsongvirusen om ett år eller två. Och då kommer vi att säga ”minns du 2020? tänk så’n panik det var då!”.

Vem fan ska man lita på?
Ja, det får man väl bestämma själv. Jag har 3-4 sidor på nätet där jag uppdaterar mig. Tidningsartiklar om viruset läser jag nästan inte alls, bara grekiska och kretensiska för att uppdatera mig om misstänkta och konstaterade fall. ”Specialister” av olika slag på nätet, i artiklar och tv-soffor undviker jag. De bidrar bara till ökad förvirring istället för att klargöra. Och tidningar vill öka upplagor både i papper och på nätet.
Dessutom måste vi inse att det inte finns så mycket fakta än och därför håller jag mig ifrån alla som ”vet” både det ena och det andra.

Ska man resa eller inte? 
En väldigt komplex fråga! Många hänvisar till att dit de ska resa finns inte viruset eller att man även löper risk att bli smittad om man stannar hemma. Här finns två saker som jag tycker förbises: färdsätt och smittbärare.
Färdsätt: det är inte bara resmålets aktuella situation som är intressant utan också hur vi reser. Flygplatser där flera människor från världens olika håll samlas – hur undviker man att komma alltför nära varandra där? Flygplan och tåg – vi sitter nära varandra.
Smittbärare: du blir kanske inte ens sjuk, men kan bära på smitta. Hur långt går vårt ansvar att bidra till minskad spridning?

Ett argument för att resa är ekonomi, dels den egna och dels den lokala näringen dit man ska resa.
Den egna: visst, det kan hända att man får avboka och förlorar pengar, men har hälsa en prislapp? De flesta resmål lär dessutom ligga kvar och många har stängt olika faciliteter som museum osv så även om man reser iväg så får man färre upplevelser för pengarna.
Den lokala: knivigt! Här i mitt lilla hörn av världen tycks det som om man är beredd på en dålig vår, men hoppas att det ska ta fart i juni. Ingen vill förlora pengar, men att få hit viruset kan visa sig ännu mer förödande. Det kan förstöra hela säsongen och bli en fläck på attraktionskraften nästa år. Dock är det bekymmersamt att viruset kommer i år med tanke på att säsongen ifjol var dålig för i stort sett alla öar i Medelhavet på grund av bl a ”flygskam”, väldigt fint vårväder i Österrike och Tyskland. Två dåliga säsonger efter varandra kan vara tungt för en del, lägg därtill att all inclusive verkar bre ut sig mer och mer. Dystert läge. Och som en tavernaägare sa: vad kan jag göra, det är bara att vänta och se.

Hur tänker jag i mitt lilla liv?
Först och främst känner jag inte som utlandssvensk att jag måste ”hem” till Sverige. Jag har fortfarande fullt förtroende för hur Grekland hanterar viruset, smittspridning, smittspårning, smittade och sjuka. Så jag stannar här.
Jag har en resa till England bokad i maj – ska jag resa eller inte? Det är givetvis omöjligt att svara på idag. Jag har inte följt utvecklingen i Storbritannien utan börjar göra det om en månad. Eftersom jag ska vandra så står jag inte inför att det jag vill göra, se och uppleva är stängt, men jag har en del flygplatser och stora tågstationer på vägen. Jag fattar troligen beslut ungefär en vecka före avresa. Några pengar får jag inte tillbaka, men det är en smäll jag får och kan ta. Om det inte blir av så ligger Cotswolds kvar nästa vår.

En sista reflektion
Mitt i surret av katastrof och kris och fara dyker det upp jämförelser på social media som t ex hur många som dör av säsongsvirus, hur många som skjuts ihjäl i USA osv. För min egen del så tänker jag på två saker som ger perspektiv, men givetvis också sorg och ilska. Den ena är att jag har mitt fina hem och rör mig obehindrat och ohotad i min fantastiska tillvaro – jag är inte en i gisslan som står utan hopp och framtid vid grekisk-turkiska gränsen. Det andra är att jag varje morgon vaknar nöjd och glad och går upp för att göra iordning frukost – inte hungrig som 16 miljoner av cirka 30 miljoner gör i Jemen där det är hungersnöd sedan några år tillbaka och svält hotar (källa: World Food Programme). Över 80 000 barn har dött, hur många vuxna vet man inte. Kriget i Jemen kallas för ”det bortglömda kriget” och situationen för befolkningen ”en bortglömd katastrof som förvärras varje dag”.
SARS-CoV-2 har skakat om oss, men det är inte värre än mycket annat som pågår i världen.

Jag har vilat klart med min förkylning som verkar vara på väg bort så i veckan ska jag ut och jaga våren.
Ta hand om dig och dina närmaste! Ha en fin vecka!


Upplev och njut av sydöstra Kreta!

Vandringssäsong september-juni samt stadspromenad och biltur året om. Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

17 tankar på “Några tankar kring virus och att resa

  1. Inger Hansson

    Eftersom jag både nyss och ofta varit i Italien, och landet ligger mig varmt om hjärtat, följer jag utvecklingen där ganska noga. Vi är mycket riktigt oskyddade och dödligheten är dessutom högre än i den vanliga influensan, och det är bekymmersamt i sig. Men det som är verkligt oroande är att så många som 10% av de drabbade behövt intensivvård. Detta i kombination med att antalet smittade ökar med ungefär 4 ggr per vecka nu i Italien blir en ganska otäck kombination. Vad händer när intensivvårdsplatserna tar slut? Jag håller tummarna för att den italienska sjukvården grejar det här. Det här är inte vare sig pest eller kolera. Men det är inte heller en vanlig förkylning eller influensa. Det är något helt nytt och ingen kan veta exakt hur förloppet kommer att bli. Oro känner jag mer för samhället i stort och för samhällets svaga än för min egen hälsa.

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Jag önskar att who och ecdc som jag följer även rapporterade hur många som tillfrisknat. Vi behöver den informationen också för att få en så sann bild som möjligt av läget.
      Håller tummarna för att vackra Italien sett det värsta så här långt!

      Gillad av 1 person

      Svara
        1. iamittilivet Inläggets författare

          Nja, wikipedia är väl sådär som källa, men där fanns en länk till en italiensk sida och där redovisades också de som tillfrisknat. Men jag önskar att det fanns per land hos de två sidor som jag nämnde tidigare.

          Gillad av 1 person

          Svara
  2. lennart jansson

    Hej! Läser dina rapporter med nöje. Vi har en Greklandstrip inbokad 26/3 o tänker åka. Min fråga är hur den inhemska befolkning känner inför turister? Vi börjar med Kreta 2 veckor o fortsätter till Kykladerna i några ytterligare veckor.

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Om du menar ”gemene man” så vet jag inte. de som är involverade i turismen (hotell, tavernor, kafenio osv) är i ett knivigt läge. De vill ha turister och inkomst, men samtidigt är de lika oroliga över viruset som alla andra. En svår situation!
      Var på Kreta ska ni?

      Gilla

      Svara
      1. lennart jansson

        Vi börjar med Paleochora o därefter Plakias. Orter vi besökt tidigare år. Vi har även en resa inplanerad till Kreta i höst o då kommer vi bl a i närheten av dina hemtrakter. Vi vandrar gärna men p g a ålder o krämpor blir turerna inte så långa numera. Kreta var för oss tidigare inget lockande resmål men med bilen o ”upptäckten” av södra delen mer attraktivt mål. I vår blir våra öar förutom Kreta även Naxos. Sikinos.Sifnos o ytterligare någon ö. Vi blir borta 40 dagar. Hälsningar

        Gillad av 1 person

        Svara
        1. iamittilivet Inläggets författare

          Jag har andra strängar på min lyra än vandringar. Erbjuder också stadspromenad och bilturer plus att jag gärna ger tips. Så välkomna och hör av er när ni har vägarna förbi!

          Gilla

          Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Då är du på centrala Kretas sydkust och jag är borta i sydost så vill du vandra får du vara beredd på att stanna 1-2 nätter i Ierapetra. Annars välkommen till sydost nästa gång du kommer till Kreta!

      Gilla

      Svara
  3. Thalassa

    Intressant och sansad rapport (som vanligt), och då tänker jag framför allt på det du skriver om viruset. Det ÄR verkligen ett dilemma: resa el inte resa? När jag idag såg att även flygpersonal smittats kändes det skönt att jag – av andra orsaker – inställt norrbottensresan. Min svägerska, som vi bor hos där uppe, har mycket nedsatt immunförsvar p g a en blodsjukdom. Jättetrist med ändrade planer, men jag håller med dig: det är de verkliga lyxproblemen!

    Gillad av 2 personer

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Vi är inte så vana vid att få våra planer ändrade pga yttre faktorer som skakar om vår tillvaro. Resa är ju oftast inte livsnödvändigt och platserna finns kvar. Låter klokt att stanna hemma med tanke på svägerskans immunförsvar!

      Gillad av 1 person

      Svara
  4. Lena i Wales

    Jag skulle åkt till Sverige från Spanien idag, men blir kvar hemma. Är rädd att sprida något till någon.
    Bra att vänta med att avgöra din Englandsresa, allt händer så snabbt.
    Jag hade heller inte tänkt skriva om Corona, men imorron kommer i alla fall ett inlägg med bl a Corona, oundvikligt.
    Sköt om dig!

    Gillad av 1 person

    Svara
  5. Ping: Μένουμε σπίτι – Vi stannar hemma | ia mitt i livet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s