Shoppa och deklarera

Jag gillar inte att shoppa. Tycker det är trist att gå i affärer och ännu tristare när jag vet att det tar tid. Men det går så mycket lättare när solen skiner, iklädd jeanskjol och vetskapen om eftermiddagens programpunkt: deklarera. Plötsligen var det nästan roligt. Så roligt att jag försökte dra ut på det genom att gå långsamt.

Hittade allt som stod på lappen. Ann, jag var på apoteket för att köpa D-vitamin som du tipsade om mot trötthet. De hade ”D3-fix” som jag köpte, hoppas det går bra. Hel vetenskap med vitaminer. Och dyrt!
(Ann är en bloggvän, du hittar hennes blogg här, men läs nu färdigt detta inlägget först!)

Hörs franska lite varstans i sta’n, säsongen har börjat. I några butiker önskas jag ”Trevlig semester!”. Jaha, nu gäller det att antingen säga tack och gå eller börja förklara. Jag kör lite av varje.

Vädret har svängt om, jag hade balkongdörren öppen hela da’n. Glömde det där med insektsnätet, men vem kan störa sig på två husflugor när 3 månaders frysande verkar vara över?

Kom hem, dags för lunch och se’n ta tjuren i hornen: deklarationen. Inkomster, försäljning av borätt, firma…rörigt. Fått en del hjälp från Sverige så jag skulle i princip kolla alla uppgifter och fylla i på nätet. Men det vet vi ju hur det går med så’nt som verkar enkelt, eller hur? Jag har planerat att börja på deklarationen idag, vandra av mig frustration imorgon och se’n göra klart i helgen.

Börjar med konstiga frågor, fält som inte går att fylla i, summeringar som ändras. Akut sms-kontakt med vän i nöden i Sverige. Som genom ett under är jag klar efter cirka 2 tim! Inskickat! Finito! Over and done!

Jordbävning

Alltså blir vandringen imorgon ren belöning och avkoppling. Deklarationsrusig och glad fixar jag god middag och sjunker ner i soffan. Strax efter 21:00 börjar huset skaka, taklampan svänger hit och dit, konstiga ljud i huset. Den kraftigaste och längsta jordbävningen jag varit med om här nere. Folk går ur husen ut i gränden, några går ut i trapphuset. Det här var inget vidare. In på internet och ser att det var ett kraftigt skalv. Håller lite koll och inom 45 min har ytterligare 7 skalv registrerats i samma område. Inget som känns hos oss och jag börjar fundera över om det är så himla bra att allt är så tillgängligt på nätet. ”Det man inte vet har man inte ont av”.

Jordbävningen har tydligen uppmärksammats i Sverige för precis när jag ska försvinna in i drömmens rike kommer sms som undrar hur det är ställt. Kan lugna med att allt är bra och ingen tsunami i sikte.
Vid 5-tiden i morse ligger jag och försöker komma på hur man slår ifrån en hjärna på högvarv så den kan förena sig med kroppen som är i dvala för att somna om. Då skakar sängen, men bara lite och en kort stund, inte alls som på kvällen.

Jag ser nu, idag fredag, att det varit en väldig aktivitet i samma område hela natten och under dagen. Man kan se alla jordbävningar på hela klotet, klicka här. Men som sagt, är all information av godo…

Vandra

Idag ska jag göra nå’t nytt. Ingen planering utan lite förutsättningslöst spankulerande i närområdet. Testa lite småvägar, ingen bestämd rutt, kolla in korta turer om någon efterfrågar det. Kanske det finns dom som inte är intresserade av att vandra halva dagen eller mer utan bara vill ta en liten tur ut för att ta en titt på natur och landskap. I vår firma tänker vi på allt!

Möts av blågrå berg i morgondimma, måste stanna en stund för att njuta. Tittar ner och upptäcker gnistrande linjer från vägkanten – vad är det? Tar en stund innan jag förstår att det är sniglar som varit ute på morgonpromenad och nu träffar solstrålarna deras spår. Att slem kan vara så vackert!

Försöker vandra en liten led som ett byalag satt upp, men den är inte underhållen så plötsligen slutar markeringarna. Vandrar runt på lite stigar och småvägar, får nya vyer. Fåglar kvittrar, insekter far runt. Det är en otrolig mångfald och mängd av blommor i allt det gröna. De turister som kommer i juli-aug kommenterar ibland hur brunt och trist det är i naturen, men det är bara gräset och undervegetationen som inte klarar torkan. Tänk om de turisterna fick se ön nu istället!

Sol från klarblå himmel, shorts och kortärmad tröja, gott om vatten i ryggsäcken. Fortsätter lite planlöst och upptäcker efter ett tag att det blivit en kyrktur. Får ihop 8-9 kyrkor och kapell.

På en kyrkogård går jag igång på en gravsten. Bland alla stora gravar med grekisk text står en mindre grav vid en mur. Texten är inte grekisk, namnet tyskklingande och det står ”Rest in peace”. Han föddes 1943 och dog 2010. Föddes han på Kreta under ockupationen? ”Krigsbarn”? Eller kom han hit senare och hittade sitt paradis i byn? Fanns inga anhöriga så man ordnade jordfästning och grav här? Ville han kanske inte lämna sitt paradis? Så’nt går jag igång på. Människor och livet är så otroligt intressanta och fängslande!

Gubbe i pickup stannar och frågar efter vägen till nå’t han har uppskrivet på en lapp. Då tycker inte alla att jag ser ut som en turist. Tyvärr kan jag inte hjälpa honom, han fortsätter in i byn och jag hoppas att han hittar nå’n som kan hjälpa honom.

Går och funderar över ”positivt tänkande”, men det kommer i ett senare blogginlägg. Finns mycket att säga om det, behövs lite motpol så det kan bli mer balanserat tycker jag. Ungefär som det fantastiska livet som är både upp och ner.

Förirrar mig in bland en del växthus på väg tillbaka till sta’n. Det är inget kul att gå och titta på en massa plast. Detta lilla området raderar vi från minnet.

Ikväll blir det nå’n läcker middag ute på lokal. Kanske t o m sitta utomhus! Ha en skön fredag!

Foto finns på min sida på flickr!