Ah, vandringsdag! Ljuvligt!! Upp tidigt och iväg till en av favoritetapperna: Sösdala – Hässleholm. Solen kom och gick, det blåste inte för mycket och inga regndroppar. Mycket bra vandringsväder. Det enda lilla abert är att man blir, så klart, lite svettig, framför allt där ryggsäcken hängt på ryggen. Lite råkall kyla kommer ganska tidigt på eftermiddagen vid denna tiden på året så då blir man lite frusen. Skönt att komma hem och njuta av varm dusch.

Full snurr i skallen, det far runt firma, jobb, relationer, Sverige, texter, foto, framtid, ekonomi….stopp! Hjärnan slås ifrån genom att fokusera på naturen som t ex alla nyanser på löven. Skönt med lite hjärnvila fast jag lyckades stänga av helt. Stod plötsligen och glodde på ett rött hus som jag aldrig sett. Då slog det mig att när såg jag senast en ledmarkering? Bara att vända och komma rätt på Skåneleden igen. Lite vaken måste man vara…trots allt.

Några tankefragment:
Väldigt lite rött bland löven eftersom det inte varit frost, men i gengäld är det milt och skönt att vara ute. Kan nog bli en lika lång och fin vandringshöst som ifjol.

Det klipptes gräs både här och där – är det inte ganska sent?

En avverkningsmaskin jobbade på. En så’n där som fäller, kvistar och kapar. Stod en stund och funderade över teknik och rationaliseringar. Och om det tillkommit lika många nya jobb som de gamla som försvunnit. Om det inte har det – hur ska vi då lösa försörjning och trygghetssystem? Kände att det blev lite för stort, vandrade vidare.

Lyssnar till trädens sus och då dyker morfar upp i minnet: ”Blunda och lyssna på skogens sus, det låter som havet!” Och det hade han rätt i, de påminner om varandra. Allt hänger ihop.

Många löv har ramlat av, men det finns fortfarande grönt kvar, lite blommor blommar, såg nyponblommor tillsammans med nypon – det verkar som om naturen är inne i en ”andra andning”. Som ett olydigt barn som inte vill gå och lägga sig utan draaar ut på det så länge som möjligt.

Så dyker tankar på ålder upp på denna vandringen också, måste vara hösten som påverkar. Vi hoppar över det!

Sitter uppe på Klinten på Göingeåsen och njuter av utsikten över Hovdalaslätten. Fina skiftningar i naturen, vilken tjusig palett!

Mycket vatten i markerna, men med rätt och bra skor är det inget problem, jag kan ta mig fram överallt utan problem. Lite får man se upp med lerig mark och blöta löv, men tar man det bara lugnt så går det bra.

Varierad vandring med lövskog, barrskog, öppna landskap, hagar, åsar, åar, bäckar, mossiga stenar (”John Bauer-skog”), vägar, stigar. Precis min melodi! Ofta glöms nog mellersta Skåne bort, det är något som passeras. Skåne handlar oftast om fiskelägen, stränder osv, men är så mycket mer. Åk ut en dag och se dig omkring vid Höör, Hörby och upp mot Hässleholm!

Laddar inte upp foto idag, nu ska jag vila fötterna för imorgon är det vandring igen!

Tips

– kontrollera ledstatus på Skåneleden http://www.skaneleden.se innan du ger dig iväg.

– Skåneledens kartor visar anslutande buss och tåg, men de ligger i så fall precis vid leden. Från Sösdala station till leden vid Lillsjödal är det drygt 2 km att gå på liten väg – helt ok.

– varierad och fin vandring med stigar och vägar, slätt och ås, skog och öppet landskap.

– då och då kommer man in i små byar där man nästan väntar sig att se Emil jagandes Griseknoen…

– efter villaområdet i Hässleholm svänger Skåneleden under järnvägen, men fortsätt istället rakt fram genom ett grönområde så går du nästan rakt på stationen.

– vid vandring på hösten så tänk dels på de korta dagarna, dels på att det är vått (och därmed halt!) i markerna. Tänk också på att inte vara stilla för länge vid fika, bussväntande o likn – risk att börja frysa och bli nerkyld!