Torsdag till lördag gav jag och Panda oss iväg mot nordkusten för att besöka Iraklio, Rethymno och Chania. Fast huvudsakligen Rethymno. Jag ville gå på en stor fotoutställning i Chania, men inte bo där så jag bokade två nätter i Rethymno, kontaktade goda vänner och vi bokade in att träffas en kväll.

Torsdag: Iraklio – Rethymno – Chania – Rethymno
Det sägs att bensinpriset är lägre på nordkusten än på sydkusten pga större konkurrens och det stämmer säkert. Utom vid högsäsong. Jag hittade inget bensinpris som var lägre än på en mack utanför Ierapetra. Eftersom jag slarvat lite var jag tvungen att tanka i Hersonissos och det var den dyraste bensin jag köpt här på Kreta! Över 1,7 euro/liter!

Efter stopp i Iraklio för några ärenden och lunch fortsatte jag till Rethymno. Checkade in, packade upp, duschade och se’n iväg till Chania.

Chania har inte vunnit mitt hjärta och lyckades inte denna gången heller. Jag antog att sta’n inte skulle vinna på besök i högsäsong så det var ett kort besök. Jag var på fotoutställningen – mer om den i ett tema ”Foto och fotografer” som jag planerar med 5-6 blogginlägg. På väg från utställningen till bilen tog jag en omväg om hamnen, men kom snabbt därifrån. Turister, turister, turister överallt. Och butiker, butiker. Inte min grej.
Jag steg in på saluhallen med stora förväntningar. Jag saknar den fina saluhallen som fanns i Ierapetra ett antal år tillbaka så jag föreställde mig något liknande. Det var det inte. T-shirts, souvenirer osv i en saluhall!? Där ska finnas stånd efter stånd med grönsaker, frukt, ost, kött osv.
Kanske borde ge Chania en chans till strax innan eller efter säsong…!?

Tillbaka till Rethymno och jakt efter parkering. Jag rekommenderar ingen att köra så långt på en dag, det blir mycket bilsittande. National Road är bra som transportlänk, men det finns så många vackra vägar att njuta av. De går inte så fort, men de ger bra lön för mödan!
När Panda fått hem över natten strosade jag ner i gamla fiskehamnen som jag senast besökte under första halvan av 90-talet. Oj, så förändrat! Mer business, mer stylat och väldigt packat.
Nåja, strandpromenaden då? Jo, jag landade på ett ställe, fick in ett glas vin och såg mig omkring. Jag tappade hakan. Turister, turister, turister. Jag skulle kunna vara på vilken turistort som helst vid i Spanien, Italien eller Grekland. Bara husen, texten på drinkmenyn och några maträtter som skiljer.

Fredag: Rethymno
Jag har besökt Rethymno även utanför högsäsong, t ex i december, februari. Då är staden väldigt lugn, det är stor skillnad. Den skillnaden upplever vi inte hemma i Ierapetra och det är skönt. Det blev ännu tydligare när jag tog kameran och gav mig ut i gränderna i gamla sta’n. Butiker, butiker, butiker. Serveringar, tavernor. Det går att hitta gränder som bara är bostadsgränder, men de är inte många.

Jag slank in på Folklivsmuséet (Ιστορικό Και Λαογραφικό Μουσείο Ρεθύμνου på Emmanoil Vernardoy) som jag verkligen kan rekommendera! Två våningar med historia som inte ligger så förfärligt långt tillbaka i tiden. Allt från mynt under Kretas självständighetsperiod till ett helt rum (skänkt intakt) med vävnader och broderier som alla är gjorda av samma kvinna. Vackert och givande!

Moderna muséet (Μουσείο Σύγχρονης Τέχνης Κρήτης på Mesologiou) hade också öppet, men den pågående utställningen tilltalade inte mig. Jag slank in i ett litet, litet rum där en videofilm snurrade och blev alldeles tagen! Den handlade om Eleni Papagiannakis, gerillasoldat på Kreta under grekiska inbördeskriget (1942-1949 i tre faser).
Här kan du se filmen (den har engelsk text).
Vill du veta mer om henne så sök på Νίτσα-Ελένη Παπαγιαννάκη (Ηλέκτρα).

På kvällen gick vännerna (som bor utanför omedelbara centrum) och jag ner till en taverna vid havet inte långt ifrån deras lägenhet. Inget folksnurr, många greker, vågornas brus. Och jag tänkte: såja, nu är jag på Kreta i Grekland igen! Efter god middag stannade vi på hemvägen på ett annat ställe för en färdknäpp. Ett bord var upptaget av ett grekiskt sällskap som började nynna en vacker melodi strax innan vi gick. Och himlen var som sammet och havet hade lugnat sig. Härligt!

Det ska tilläggas att jag aldrig rest till stora turistorter eller under högsäsonger. Och de här studiebesöken i Chania och Rethymno satte igång en mängd tankar och funderingar kring ”genuint”, ”typiskt grekiskt”, konsumtion, semester och annat. Inklusive tacksamhet för att jag valt rätt. De här miljöerna är inte mina.

Lördag: Rethymno – Iraklio
Andra frukosten på hemtrevliga Stella’s Kitchen. Lite mör är jag numera efter sena nätter, det är väl åldern som spökar. Men vad gör det när kvällen var så trevlig! Gick en runda på lördagsmarknaden och sedan mot Iraklio. Tanken att stanna i sta’n, kanske shoppa lite och luncha, stannade vid en tanke. Ett besök på Praktiker blev det, en av mina favoritaffärer, och ut kom jag med bl a en välbehövlig skohylla.

Så kom jag till Pachia Ammos med Tripti-bergen och Ha-ravinen i fonden – då är jag hemma! Första gången var 1987 och jag tröttnar aldrig på det välkomnandet. Där är det bara att svänga höger och sätta kurs mot ”Libyska havets pärla”.

Och tankning blev dagens sista insats. 1,630 euro/liter kan jag leva med.

Ha en bra vecka!

PS. Foto på min flickr-sida!

Stadspromenad i Ierapetra och vandringar på sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Ange vid bokning att du läser bloggen för 15 % rabatt (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!