Dagarna liknar varandra när man är konvalescent. Ibland är det två steg framåt, så måste man hosta och det blir tre steg bakåt. Det händer inte så mycket när den mesta tiden tillbringas i soffan i ett suddigt sömnbristtillstånd. Och det blir lite svårt att minnas exakt vilken dag vad hände…
Att jag varit med om den största olyckan så här långt i mitt liv har sjunkit in. Några har frågat mig om olyckan spelas upp, t ex när jag ska somna. Det gör den inte, däremot har jag som gammal ryttare funderingar på om jag vågar köra igen med tanke på att det gått en tid. Hur kommer det att kännas när jag sitter i en bil igen? Hur reagerar jag när jag kör förbi olycksplatsen?
I lördags var en speciell kväll: jag testade nyöppnade kinarestaurangen! Jättegott och prisvärt. Såg att de också har sushi så det blir nästa test. Jag kan höra alla som säger är hon inte riktigt klok, det finns ju så mycket god grekisk mat! Visst, men tänk dig att de enda restaurangerna som finns i Sverige serverar husmanskost. Hur kul skulle det vara efter 3-4 månader med ärtsoppa, kalops och falukorv?
Sicken tur att svenska vännerna hade en packe Lindts choklad med sig! Njutning och tröst!! Annars är dagarna fulla av att ta det lugnt, vila, läsa, ta korta promenader osv. Jag har aldrig varit så skadad så det tog lite tid att inse att läkningen måste få ta sin tid. Och kraftlösheten! Är det normalt att känna sig helt slut, andas som en 80-åring efter att ha gått uppför trapporna? Skriv gärna i kommentarsfältet, jag behöver lite referenser.
Tid att fundera och jag är verkligen en jäkel på att planera och organisera! Eller vad sägs om att köra de svenska vännerna till flygplatsen på tors fm, köra av vägen sent på tors em, bli utskriven från sjukhuset några timmar innan nästa svenskar anländer på lördagen? Kanske skulle försöka få in det i min affärsidé!
Det samlas lite rastlöshet och frustration. Tyvärr gick den ut över en suppportpersonal på OTE härom kvällen. Mitt internet fungerade inte och efter 27 frågor hade jag bara fått nog. Började fundera över om hon skulle fråga efter bh-storlek och sko-storlek. Inte ett ögonblick som jag är så där väldigt stolt över.
Och idag upptäckte jag att nya kameran som jag beställt är beställd men inte betald. Inte så konstigt att den inte levererats. Vid beställningen överöste de mig med mail och info som jag försökte översätta och förstå, men jag kan inte tyska. Det gör inte så mycket eftersom jag inte är så rörlig så mycket fotograferande hade det inte blivit i alla fall. Nu är den på väg!
I söndags tittade jag in hos Sofia i Zeus turistshop för att se om de fått in nå’t nytt och spännande. De hade jättefina linnen, men att prova….nä. Det får bli en annan dag, är för omständigt och gör ont.
På tal om turister…..nä, det tar vi i ett eget inlägg imorgon.
Igår var det min födelsedag fast jag firar inte den längre, slutade vid 19. Inte för att jag har åldersnoja el likn, men jag tyckte aldrig om födelsekalasen och presenterna. Fast livet är den värdefullaste gåva man nå’nsin fått så dagen kan inte bara passera. Jag kallar den för ”min dag” och då gör jag nå’t som jag tycker om och vill och önskar och äter nå’t gott på kvällen eftersom jag älskar mat. De gånger jag varit här i Grekland har det blivit hummer – så attans gott! Det fina med ”min dag” är att den inte behöver vara en specifik datum så i år skjuter jag på den, har inte riktigt rätt stämning. Så jag ser fram emot en riktig favoritvandring med smarrig hummer som avslutning nå’n gång i höst, kanske.
Det blev en skön dag i alla fall. Hälsningar på facebook, via telefon och e-post. Soligt och fint, skön läseftermiddag på balkongen. Och på kvällen god middag! Så god sås så jag var tvungen att ge kocken en stor kram. Och med tanke på att han är cirka 27 år yngre än mig så fick tanten en extra present kan man säga. På tal om presenter så ramlade det in lite monetära dylika från familjen så det ska shoppas lite sommarfint. Shopping fungerar dessutom fantastiskt bra som humörhöjare!
Idag började vi med regnig morgon, sedan mest molnigt och ett rejält åskväder på eftermiddagen. Skönt! Rensar upp luften lite.
För övrigt blommar oleandern vilket betyder att våren blivit avlöst av försommaren. Nu är det härligt väder med varma dagar och svala nätter!
Har lest gjennom de siste innleggene dine, og fikk nå med meg hva du har vært gjennom siste uken… Ønsker deg riktig god bedring! Du er tøff!! Kjempefin beskrivelse av sykehusoppholdet i AN! Interessant! Som ansatt på sykehus her hjemme i Norge, er det litt av en kontrast. Take care, og fortsett med din skjønne innstilling!
GillaGillad av 1 person
SÅ tacksam för att folket kämpat och protesterat så sjukhuset finns kvar i Ierapetra. Tryggt att kunna få första hjälp och de mest grundläggande undersökningarna.
Den största kontrasten med svensk sjukvård tyckte jag var informationsbristen, men det kan ju också bero på språkliga hinder. Jag är van vid att få veta vad som ska hända, varför och resultatet. Men på det stora hela är jag jättenöjd och det kändes tryggt.
Är ni här nere eller i Norge? Ha det gott!
GillaGilla
Kommer ned 25 juni, og skal være til 18 juli. Tar gjerne kontakt dersom det blir en tur til Ierapetra. Hadde vært hyggelig å få treffe deg for et glass vin, eller en lunch i løpet av sommeren:-) Monica
Sendt fra min iPad
> Den 26. mai 2015 kl. 17.45 skrev ia mitt i livet : > > >
GillaGilla
Hör av dig!! Nå’t kan vi säkert snickra ihop! Välkommen!
GillaGilla
Jag tror det är helt normalt att flåset är uselt. Både hjärta och bröstkorg fick sig en rejäl törn, ju!
Bra att du har fin grundkondition, mitt i allt elände.
Din ”affärsidé” dissar jag helt och tycker det vore bra om du ”satte dig i sadeln” snart igen.
Hummer när man fyller år ska jag införa, det var en synnerligt bra idé! 🙂
Kram på dig och så glad kocken måste ha blivit 😉
GillaGillad av 1 person