Etikettarkiv: brev

Ingen går ensam

Sorterar gamla papper inför flytten och stöter då på brev o likn från människor som inte längre finns i mitt liv eller i livet över huvud taget. De som gått vidare i livet – var finns de nu, vad gör dom? Tänkte att alla jag mött finns kvar hos mig på ett eller annat sätt, alla har lämnat sitt avtryck. Jag hör röster, skratt och ser ansikten. Minnesbilder startar fler minnesbilder och jag förlorar mig i tankar…. Och som en händelse eller fingervisning hittade jag ett urklipp:

Gråt inte för att jag är död!

Jag finns kvar inom dig alltid!

Du har min röst

– den finns i dig.

Den kan du höra när du vill.

Du har mitt ansikte,

min kropp – jag finns i dig.

Du kan ta fram mig när du vill.

Allt som är kvar av mig

är inom dig

– så är vi jämt tillsammans.

(Barbro Lindqvist)

Ord kan vara så vackra

Vita Sackville-West (1892-1962, England) sitter på ett tåg nere på kontinenten och skriver ett brev. Är det inte bara så fantastiskt vackert?

I composed a beautiful letter to you in the sleepless nightmare hours of the night, and it has all gone: I just miss you, in a quite simple desperate human way. You, with all your un-dumb letters, would never write so elementary a phrase as that; perhaps you wouldn’t even feel it. And yet I believe you’ll be sensible of a little gap. But you’d clothe it in so exquisite a phrase that it would lose a little of its reality. Whereas with me it is quite stark: I miss you even more than I could have believed; and I was prepared to miss you a good deal. So this letter is just really a squeal of pain. It is incredible how essential to me you have become. I suppose you are accustomed to people saying these things. Damn you, spoilt creature; I shan’t make you love me any the more by giving myself away like this –But oh my dear, I can’t be clever and stand-offish with you: I love you too much for that. Too truly. You have no idea how stand-offish I can be with people I don’t love. I have brought it to a fine art. But you have broken down my defences. And I don’t really resent it.

However I won’t bore you with any more.