I ett tidigare blogginlägg fick du, bloggläsare, en inbjudan att välja ett foto som jag skulle skriva om på ett eller annat sätt. Det skulle hjälpa mig med inspiration och uppslag nu i högsommarhettan när knopp och kropp är trötta och snurriga. Nu är det dags för det sjätte inlägget!
Inläggen i denna serien finns samlade under ”Teman” uppe i menyraden som ”Tankar kring ett foto”.
(klicka på foton för större storlek)

Fotot till detta inlägg var valts av Inger Hansson (har bloggen hallojvarlden). En väl förankrad kyrka som pekar mot himlen. Jag har valt ett historiskt perspektiv, mest för att jag behövde reda ut en del saker för mig själv. Kom ihåg att jag är en glad amatör som kan ha uppfattat fel och jag ber om ursäkt för det med en gång!  I ett blogginlägg blir det av nödvändighet kortfattat, men jag har lagt ut några länkar för den som vill fördjupa sig. Min källor är bl a internet, böcker och kretensiska vänner.
(och inlägget blev kanske lite långt, men det är väldigt intressant och lärorikt…koka en kopp kaffe och sätt dig tillrätta i soffan!)

Du kanske säger att ”det här intresserar mig inte för jag tror inte”. Oavsett om man tror eller inte så tycker jag att religion är intressant av huvudsakligen två skäl. Dels har kyrkan spelat en stor roll historisk, inte minst som en maktfaktor som ibland hade stor egen makt, ibland utnyttjats av olika härskare. Många religiösa värderingar ligger till grund för lagar och moral i många samhällen, även i vårt eget lilla Sverige. Dels har jag en övertygelse om att alla människor tror på någonting, det är något vi behöver. Då är religionen intressant som fenomen.

Bysans
Vi måste börja långt tillbaka! Romerska riket delades i två administrativa delar i slutet av 200-talet. Huvudstaden flyttades till Nova Roma (senare Konstantinopel, därefter Istanbul). Den slutliga delningen i Västrom och Östrom skedde år 395 och Västrom föll år 476. Då var Östrom det enda som fanns kvar av det gamla romerska riket och det var detta som blev Bysantinska riket eller Bysans. I och med Konstantinopels fall år 1453 upphörde riket och osmanska riket tog över.
Men här kommer en historisk twist: Bysantinska riket hette aldrig Bysantinska riket och invånarna kallade sig inte ”bysanter” el likn utan romare. Det var inom traditionell europeisk historieskrivning på 1500-talet som Bysantinska riket fick sitt namn. Man ville inte kalla riket Östrom för man önskade skilja på antikens romarrike och den medeltida stat som växte fram ur det gamla, dvs Östromerska riket.

Kristendomen
När den började råder det väl inga tvivel om. Inom den kristna kyrkan började snart maktkamp och konflikter kring tolkningar. Biskopen i Rom (Västrom) och patriarken i Nova Roma (Östrom) fick samma ställning på ett kyrkomöte år 451. Hundra år senare blev biskopen i Rom erkänd som ”den främste bland alla kristna biskopar” och ytterligare cirka 100 år senare kallades han påve och sågs som kyrkans självklare ledare. De ortodoxa i öster kunde inte acceptera det och patriarken ansåg sin kyrka som den enda sanna kyrkan. Båda var mäktiga och det var flera års kamp som inte bara var teologisk utan också geografisk, politisk och språklig. Sprickan blev större och större och kulminerade i ”den stora schismen” år 1054 då den kristna kyrkan delades i den romersk-katolska och den ortodoxa. Det man inte kunde enas kring var flera saker, bl a synen på treenigheten och då specifikt den Helige Ande, osyrat eller syrat bröd vid nattvarden, utnämningen av patriarken till ekumenisk patriark vilket ansågs hota påvens ställning, huruvida påven var utsänd av aposteln Petrus, relationen stat-kyrka samt teologiska frågor, bl a liturgin.
Senare kom båda kyrkorna att internt uppleva konflikter och slitningar. Från den romersk-katolska kyrkan bröt sig protestanterna ut och från den ortodoxa har kyrkor brutit sig ut och närmat sig den romersk-katolska kyrkan.
De ortodoxa kyrkorna (ibland bysantinskt ortodoxa kyrkorna) har mellan 250 och 300 miljoner anhängare. Tillsammans med de orientaliska kyrkorna och de katolska östkyrkorna bildar de östkyrkan.

Bysantinsk arkitektur
Den tidiga bysantinska arkitekturen är i stora delar en fortsättning på den romerska. Det är främst den kyrkliga arkitekturen som är bevarad. Basilikor hade byggts tidigare och en basilika var då en lång hall som användes som domstolsbyggnader, för butikslokaler osv. De kännetecknas av ett mittskepp, kolonner och sidoskeppen är lägre än mittskeppet. Den första kristna basilikan byggdes i Rom på 300-talet.  Kända tidiga byggnader är Hagia Sofia och Hagia Irene (båda i Istanbul).
Enkelheten utvecklades vidare med kupol, oktagonala byggnader, kyrkor byggda med ortodoxa korset som förebild, korskyrkor. Den typiska bysantinska kyrkoplanen var en kvadrat uppdelad i nio delar med en större kvadrat i mitten som kröntes med en kupol. Så las utbyggnader, absider, till och öster om korsmitten sattes ikonostasen med altaret bakom.
Något senare utmärktes de bysantinska kyrkorna, särskilt efter den arabiska expansionen i Östrom, av dekorativa tegelmönster som sägs vara en motsvarighet till moskéernas utvändiga kakelmönster och påminner också starkt om den persiska kakelkonsten. Interiört täcks ytor i de övre delarna av mosaiker och fresker med dekorativa och färgrika marmorplattor nedanför.
Med tiden utvecklades lokala variationer och de vitmenade kyrkbyggnaderna får ses som en lokal variant.
Den bysantinska arkitekturen trängdes i väst undan av den romanska arkitekturen. Arvet efter den bysantinska arkitekturen kan ses i öst där den starkt påverkade den islamiska arkitekturen.
Den störst ortodoxa kyrkan är Sankt Savas tempel i Belgrad, Serbien. Den högsta är Kristus Frälsarens katedral i Moskva.
Mer om bysantinsk arkitektur: Bysantinska byggnader och tidig kristna kyrkor
Fundering: lite tillspetsat kan man alltså säga att det var romarna i Östrom som byggde de ortoxa kyrkorna!

Ortodoxin
Vad är då ”ortodox”? Ordet betyder renlärig, rättrogen. Den ortodoxa kyrkan anser att den utför liturgin och tolkar skrifter på den ursprungliga sättet, så som det en gång förkunnades och avsågs. Den ortodoxa kyrkan ses som den som förenar de synliga (jordelivet) och osynliga (himmelska) världarna. Jag försöker inte beskriva mer i detalj för det har svensk-ortodoxa kyrkan gjort väldigt bra på sin hemsida under Kortfattat om Ortodox tro
Den ortodoxa kyrkan är inte så toppstyrd som den romersk-katolska. Patriarken sägs vara en företrädare för den ortodoxa kyrkan och organisationen består av ärkebiskopar som i sin tur har biskopar (känns det igen?). Att det finns kyrkor som kallas grekisk-ortodox, serbien-ortodox, rysk-ortodox osv är en geografisk uppdelning som följer ärkebiskoparna. Det är alltså inte olika kyrkor utan alla är delar av den ortodoxa kyrkan. De kan dock ha en del inbördes skillnader, t ex kan det i vissa kyrkor användas musik, t o m en orgel. Vanligast är dock recitativ sång.
Obs! Den grekisk-ortodoxa kyrkan på Kreta går organisatoriskt inte in under ärkebiskopen i Aten utan har sin egen ärkebiskop (i Iraklio) som alltså ”sorterar” under patriarken. Den kretensiska kyrkan är alltså ”självständig” från den övriga grekisk-ortodoxa. Jag har ingen aning om varför, de kretensare jag frågat vet inte varför. Om du vet så skriv en kommentar nedan! Det ska poängteras att under vårens diskussion om kyrkor skulle stängas eller inte under pandemin så stängde den kretensiska kyrkan sina kyrkor före den övriga grekisk-ortodoxa kyrkan.
Uppdatering 2020-08-26 Bakgrund, historia och nutid om Church of Crete finns i artiklarna How the Church of Crete has retained its independence over the centuries och The Church of Crete

Klosterliv
Den ortodoxa kyrkan har kloster, men inga klosterordnar. Den som går i kloster gör det för att ”hitta hem”. När Gud skapade människan placerade han sitt rike inuti henne så livsuppgiften är att hitta vägen till denna inre skatt. Munkar och nunnor viger sina liv åt Gud, de befinner sig i en ständigt pågående inre pilgrimsresa. Därför har munkar, nunnor och präster mörka kläder som en signal att de vänt sig mot den osynliga världen. Kloster ligger avskilt för att uppnå största lugn och ro att koncentrera sig på att sträva efter den osynliga världen. Detta är väldigt tydligt i munkrepubliken Athos och klostrens placering i Meteora.

Jag träffade 2016 fader Zacharias i klostret Agia Moni (tillägnat Maria). Där är han den ende munken och prästen och vaktmästaren och föreståndaren och…ja, han är den ende som bor i klostret. Fader Zacharias är ung, har sina föräldrar och syster i Thessaloniki. Han kokte kaffe och bjöd på medan han visade de stora hålen i taket i stora samlingsrummet. Han förklarade att det är svårt att hinna med allt och att samla in pengar till reparationer och underhåll. Hjälp från människor runt omkring tog han gärna emot och medan vi drack kaffe var det en man som jobbade ute i trädgården. Och inte vet jag hur det gick till men plötsligen stod jag och sopade en trappa!

Om du ska besöka ett kloster så tänk på att det finns inga officiella öppettider eller tvång att de ska ha öppet över huvud taget. Respektera klädregler! Tänk på att klostret är inte bara en helig plats för nunnorna/munkarna utan också deras hem. Du kanske inte behöver fotografera allting? Köp gärna något av dem så bidrar du till deras liv och leverne. Jag har bl a köpt en salva som gjorde underverk på min fnasiga armbåge. Och go’a viner gör en del kloster!
Många kloster har ett annex med sovrum för pilgrimer.
När jag letade information på nätet snubblade jag över ett ortodoxt kloster i Sverige! Heliga Philothei Ortodoxa kloster är ett ”metochion” (annex) till Heliga Änglarnas kloster i Grekland. På deras hemsida kan du läsa mer om klostret!

Kyrkobesök
Här ska jag bara ta upp några saker jag funderat över eller stött på. För att få en bra beskrivning läs ”Första besöket i en ortodox kyrka?”
– respektera klädregler, gå inte runt i kyrkan när förrättning pågår, prata dämpat, tänder du ljus så lägg en peng, fotografera om det är tillåtet. Kort sagt: respektera helgedomen och bete dig därefter. Tycker du det är larvigt eller känns obekvämt så gå och titta på nå’t annat.
– ortodoxa liturgin har ingen allmän syndabekännelse, de tror på individuella synder som man ska prata med sin präst om i förtroligt samtal. Alltså något liknande romersk-katolsk bikt fast inte samma sak. Liksom. Jag kom in i De Fyra Martyrernas Kyrka (Ναός Αγίων Τεσσάρων Μαρτύρων) i Rethymno en gång och förstod att något pågick längst fram. Några personer satt till höger, de följde en och en med prästen till vänster för samtal. Jag satt en stund längst bak och när jag efteråt frågade kretensiska vänner så förklarade de att det var sådana förtroliga, andliga samtal med prästen som jag fått se.
– greker skiljer inte på kyrkor och kapell utan alla kallas kyrkor. Kapell som ligger högt är ofta tillägnade profeten Elias som har en särställning i Gamla  och Nya testamentet samt Koranen
– ortodoxa och romersk-katolska gör korstecken på olika sätt. Den tvärgående, vågräta delen görs av ortodoxa från höger till vänster (”till” hjärtat) medan romersk-katolska gör från vänster till höger (”från” hjärtat). Varför olika? Jag har ingen aning, vet du så skriv nedan i kommentar.
– om du går på en mässa så gör ingenting, dvs du behöver inte rusa runt och kyssa ikoner, göra korstecken osv. I ortodoxa kyrkor står man vanligen, men ofta finns bänkar längs väggarna och i en del bänkar även i mittskeppet. Om du erbjuds att sitta ner så lärde några gamla tanter mig en gång: inte korsa benen och inte sitta med armarna i kors. Jag tolkade det som att det gäller att vara öppen för Gud (kan givetvis vara fel).
– präst kan vara gift om han är det före sin prästvigning.
– den grekisk-ortodoxa kyrkan är väldigt närvarande i människors vardag. Man börjar inte en skoltermin utan att prästen är där och välsignar, man öppnar inte en butik utan välsignelse osv.
– det ortodoxa korset skiljer sig från det romersk-katolska (och protestantiska).

Avslutningsvis en efterlysning! Jag vill lära mig mer om ikoners betydelse och användning i ett historiskt perspektiv (jag ska alltså inte måla ikoner…) – känner du till någon kurs eller bra bok så skriv nedan i kommentar!

Har du orkat så här långt? Visst är det intressant!? Imorgon är det den ortodoxa kyrkans näst största högtid (efter påsken): Marias himmelsfärd. Men det är en annan historia!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!

Koppla av, upplev och njut av
sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september-juni. Stadspromenad och biltur året om.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!
Inga vandringar före 1 sept pga Covid-19!