Etikettarkiv: oktober

Alla dessa dagar…

4 oktober 2013
Jag blev lite knäckt idag. ”Kanelbullens dag”, jaha vad är nu det för ett nytt påfund, tänkte jag. Och upptäckte att första gången var 1999. Som initiativtagare gömde sig en sockerproducent. Hm….smart… Att jag missat är inte så konstigt eftersom jag inte gillar kakor, men vad har jag mer missat?

Så började jag tänka på alla dessa dagar som är det ena eller andra. Hur håller man reda på dom? Snubblade över temadagar.se – 535 temadagar!! FN har sina dagar, men de nöjer sig inte med dom utan har temaveckor, temamånader osv.

Den observante har så klart gjort sin huvudräkning och konstaterat att det går inte ihop. Tidvis blir det väldigt körigt eller vad sägs om 15 okt i år:

* Fetaostens dag

* Internationella beröringsdagen

* Internationella dagen för att tvätta händerna

* Vita käppens dag

* Internationella landsbygdskvinnors dag

* Brösthälsodagen

Hur knyter man ihop allt det här… Landsbygdskvinnorna tvättar händerna för att med hjälp av vita käppar göra fetaost som via beröring ska smetas ut på bröstkorgen på behövande?

Vad den lilla asterisken betyder? Jo, att det är återkommande på samma datum år efter år. Just det, det finns temadagar som flyttar runt! Är det bara för att förvirra oss, eller?

Jag förstår inte hur nå’n kan begära att jag ska vara arbetssökande, jag har helt enkelt inte tid. Nå’n måste ju hålla koll på alla dessa dagar och veckor och månader och se till så att de uppmärksammas och firas ordentligt. Om jag får uppdraget så lovar jag alla att varje dag blir en fest. Ibland flera!

Been there – done that!

1 oktober 2013
Så är det den tiden på året igen. Och jag känner att jag bara måste berätta hur det är för mig och kanske är jag inte ensam.

Allra först vill jag göra klart att jag har inget emot insamlingar och kampanjer. Inte heller något emot engagemang – tvärtom så beundrar jag det och tror att det är en förutsättning för vår överlevnad och ett tecken på att vi lever om vi bryr oss. Men det är inte alltid som man kan, vill eller orkar engagera sig och det kan finnas skäl för det.

Nu kommer det: jag gillar inte oktober pga rosa bandet. Det känns nästan som att svära i kyrkan. Hur kan jag låta bli att känna och bry mig om alla drabbade kvinnor? undrar du kanske. Då blir mitt svar att vem säger att jag inte bryr mig om dom bara för att jag inte är klädd i rosa band och glöder för kampanjen?

Been there – done that!
För några år sedan var det min tur och en tung, jobbig resa började. Jag klarade av det tack vare människor runt omkring mig, en förstående arbetsplats, vår otroliga sjukvård och människorna som jobbar där. När jag gick på årskontroller berättade sköterskan att många tycker illa om att bli kallade 1 g/år för ”de vill inte bli påminda”. Jag tyckte bara att det var skönt, kändes tryggt. Som ett tack eller vad man nu vill kalla det så deltog jag i 2 olika forskningsundersökningar – kändes självklart att försöka bidra.

Efter 3 år fördes jag ut i den vanliga kontrollapparaten, jag hade bearbetat alla tankar och känslor, stängt dörren eftersom det var avslutat, bestämt mig för att omfamna livet och gå vidare. Det finns så mycket därute som jag inte vill missa – full fart! 11 månader om året får jag leva så, men 1 månad om året påminns jag dagligen när jag slår på tv:n, öppnar en tidning, lyssnar på radio, går förbi ett skyltfönster. Jag måste hålla emot, det är för mycket som rivs upp annars och ingen kan begära att jag ska ”gå igenom” det om och om igen. Idag kom jag på att ifjol var det inte så jobbigt vilket antagligen berodde på att jag var på Kreta 3 veckor i oktober.

Vad jag vill ha sagt är egentligen bara att vi hanterar saker på olika sätt beroende på hur vi är och vad vi upplevt. Jag pratar gärna om min bröstcancer, delar med mig av mina erfarenheter och stöttar den som behöver stöd. Men ofrivillig mangling dagligen i 31 dagar i sträck? Kom igen, låt mig dra mig undan! Och du som känner som jag – det är helt ok, vi är lediga!
Been there – done that!