Etikettarkiv: lösning

Uttalssvårigheter om politik

Det mojnar lite, nu hoppas vi att temperaturen stiger och att morgondagen blir ok så karnevalståget inte regnar bort.

Du kanske undrar varför jag inte skriver mer om det politiska läget, jag som är ”på plats”. Än så länge har jag bara skrivit lite i samband med höströra både här och i Sverige, presidentvalet i december och nyvalet. Jag ska försöka förklara varför jag inte skriver mer trots att det varit minst sagt händelserika veckor se’n en tid tillbaka.

Först några ord om det senaste presidentvalet som blev en smidig historia. Syrizas första förslag till kandidat från partiet Ny demokrati drogs tillbaka efter protester i de egna leden och slutliga kandidaten gled igenom snyggt och prydligt. Att vänsterpartiet Syriza föreslår någon från ett högerparti ser jag som tecken på god vilja att kompromissa och hitta breda lösningar. Sträva efter konsensus istället för konflikt helt enkelt. För ett nytt nyval hade varit en katastrof.

Den första anledningen till att jag inte skriver så mycket om politikens irrfärder är språk- och källproblem. När datorn översätter grekiska blir det ofta konstigt, men fungerar bra i vanliga fall. Politik är lite för komplicerat så det blir svårt att förstå och dukat för missförstånd. Jag känner inte till var olika källor har sina rötter eller sympatier och kan därför inte bedöma innehåll. Vill inte medverka till att sprida osanningar eller tveksamheter.

EU och EMU. Som svensk (och kanske det är likadant för andra nationaliteter utanför EMU) har jag inga problem med att skilja på de två. I diskussioner här nere blir det ofta lite förvirrat eftersom många inte skiljer på de två utan säger ”EU” om alltihop. Eftersom Sverige inte är medlem i EMU har jag inte varit så intresserad och inte satt mig in i hur EMU fungerar. Ren och skär okunskap som också gör mig försiktig med att uttala mig.

Krisens komplexitet. Anledningen till att Grekland befinner sig i kris är lika många som de man pratar med. Bankkris i Centraleuropa, korruption, vanskötta statsfinanser, pengaflykt, bristande skattemoral osv osv. Det går inte att hitta orsak och verkan vilket gör det svårt att se helheten och att förstå. Jag är helt enkelt för dåligt insatt i alla bäckar som blivit en strid å.

Man kan givetvis argumentera för att jag kan uttala mig oavsett ovanstående för alla har rätt att ha en åsikt även om man inte vet allting eller har alla fakta. Och ska jag vara riktigt ärlig så verkar ingen ha något helhetsgrepp om Greklands kris så kanske jag kan tycka lite då och då i alla fall. Om jag bara påpekar att det är från min horisont och min lilla värld. Ingen kan veta allt, inte ens jag.

Så långt hade jag kommit i mina funderingar när det var dags att börja samtal mellan Grekland och olika ledare i EU och EMU. De gamla partijättarna i Grekland avlöstes av en ny, frisk fläkt. Trodde jag. Men det är samma mantra som det varit nu några år: Tyskland är elaka mot oss och de är dessutom skyldiga oss en massa pengar sedan andra världskriget.

Det riktigt stora fiaskot i mina ögon kom när en Syriza-politiker tyckte att finansministern skulle ta med sig ett foto på en minnessten att visa när han träffade olika personer. Den handlar om 3 barn som dödades under andra världskriget pga att de vägrade avslöja var deras far gömt sig. Jag blev både upprörd och besviken! Hur kan man över huvud taget tänka tanken? Så otroligt smaklöst! Och fullkomligt respektlöst både gentemot barnens minne och de som skulle få det i ansiktet! För hur länge är vi ansvariga för någon annans brott? Måste vi inte gå vidare, framåt utan att för den skull gå in i glömskans dimma?
Jag hoppas och utgår från att finansministern inte nappade på förslaget. Han verkar vara en klok karl.

Jag är en stor anhängare av att då och då se bakåt och lära av historien, men jag anser att det som varit har varit. När det är avslutat måste man sluta gräva och grotta ner sig och dra fram gammal groll. Vilka andra konflikter och orättvisor ska vi dra fram? Fast vi måste samtidigt kolla kartan för vi kanske inte har någon motpart idag som vi kan ställa våra krav till. Jobba framåt! Ge Grekland nytt liv istället för att mala det gamla.

Nu har Grekland fått 4 månaders förlängning fast nästa vecka ska tydligen inledas med diskussioner i EMU om vad förlängningen egentligen innebär. Det är givetvis en svår balansgång i en klubb där några medlemmar varit riktigt illa ute, men tagit sig igenom. En politiker från Portugal eller Spanien sa nå’t i stil med att vi andra har klarat av våra kriser, varför kan inte Grekland klara av sin? Och på nå’t sätt känns det som om det är kärnan: varför kommer landet inte vidare? Är det verkligen bara andras fel? Jag vet inte. Ödesfrågan är om nå’n vet. Svaret kan kanske leda till lösningen.

För övrigt önskar jag en skön lördagskväll och en fridfull söndag!