Ny dag – nya äventyr! Fast något trötta och avslagna från gårdagen. Vi såg ändå fram emot en fin dag trots att Sahara-dammet hade tjocknat ytterligare.

Vi lyckades tråckla oss ut ur Chania utan missöden och kom till vårt första delstopp: Litchi Food Hellas, dvs ”svenskbutiken” i Mournies (länk till e-butiken), för att inhandla lite godsaker, bl a inför påsken. Jag kan nu höra en del av er sucka att det är dålig stil eller höjden eller nå’t annat att köpa svensk mat när man bor utomlands. Eller att hur kan man tänka sig svensk mat när man bor i underbara Grekland. Nu är det så här att jag bor här hela året så grekisk mat är som husmanskost för mig. Och även om man inte bor i ett land på heltid så kan man faktiskt längta efter ”hemlandssmaker”.

Upp på National Road för en transportsträcka till nästa delstopp: krukmakarbyn Margarites. Vi blev lite förvånade när vi kom dit för en hel del var stängt. Efter en kopp kaffe och strosande i byn insåg vi att vi var tidiga. Tydligen vet de i byn att turister inte är uppe med tuppen direkt. Några fler öppnade, de andra väntar väl på att säsongen ska ta fart.
Jag har varit i Margarites förut och det jag uppskattar är de små, personliga krukmakerierna som kombinerar verkstad och butik. Var och en har sin stil. Det måste vara väldigt speciellt att leva i en så intensiv, liten grupp. De inspirerar och hjälper säkert varandra mycket. Jag kom givetvis därifrån med tre alster, bl a en vacker vas som pryder sin plats både med och utan blommor.
Vi besökte också det övergivna klostret som har vacker utsikt, dock något begränsad denna dag pga Sahara-damm. Klostret började restaureras 1998 med hjälp av lokalinvånarna och är i väldigt fint skick. Gatan som leder upp till klostret heter ”Kärleks- och lyckogatan” – inte illa, eller hur? Där skulle vi nog vilja bo allihop.

I byn finns också gott om väggmålningar. Uppe vi klostret hittade vi ett träd där blommorna ser ut som rosor, men inga taggar. Finns det ”rosenträd”, tro?

Så blev det lunch i Perama och vi styrde österut på gamla vägen. Den är väldigt grönskande och rolig att köra – jag satte mig bakom ratten för första gången efter gårdagens krock. Det gick bra även om det kändes dubbelt konstigt i och med att vi fått en annan hyrbil.

Vid Iraklio styrde vi söderut och nu såg vi nästan inga vyer pga dammet. I Agii Deka körde vi lite fel så det passade bra med ett fikastopp. Vi hittade rätt korsning och styrde då kosan österut, hemåt.

Vi mötte lite konstigt väder här och där och förstod på fredagen att det blivit lite busväder på västra Kreta. Man kan kanske säga att vi kom därifrån i rättan tid!

Summa summarum – fyra dagar (28-31 mars) som vi är helnöjda med trots tredje dagens olycka. Skönt att komma ut efter den kalla, instängda vintern. Många intryck, upplevelser och en hel hop med vackra bilder i minnesarkivet. Bara en så’n sak som att se alla Kretas fyra bergsmassiv! Väldigt god mat och dryck, trevliga människor och mycket bra hotell. Ja, vad kan man mer begära eller behöva?

Och den där tredje dagen som blev nå’t annat än det som var tänkt…den tar vi i höst för allt vi hade tänkt besöka finns kvar. Och det ger oss ju en ursäkt och anledning till en ny tripp!

Ha det gott! Var rädd om dig och andra!

PS. Fler foton finns på min flickr!