Min måndag

Alltså, när 50 passerades så ändrades min kropp. Den liksom lever sitt eget liv, som om knopp och kropp bara är hopmonterade med ett stycke som heter hals. Jag är övertygad om att många känner igen sig. En sak att bekänna: jag är chokoholic. När knoppen säger att det är du värd och det piggar upp och det är inte världens undergång för det mesta försvinner på dina morgonrundor så går det som det går. Kroppen däremot vägrar begripa att 5-6 raska morgonrundor i veckan på drygt 1 tim vardera bör ha någon effekt på omfånget. Så nu sitter jag här, inte med baksmälla utan fetsmälla från i lördags. Men det var gott!

Det finns inte mycket uppåt just nu så det där chokladet var behövligt. Idag har jag gjort mina vandringskängor rena och satt undan dom. Hoppades vandra en gång till nu när det blåser, men temperaturen stiger en bra bit över 30 gr i veckan så det är bara att inse fakta. Vandringsuppehållet har börjat.

Ingen stadstur idag, jag vet alltså inte riktigt hur landet ligger. Jag har plockat lite här hemma och räddat lågflygande objekt på balkongen. Vindbyarna är värst, de riktigt hugger tag i en. Konstigt att det aldrig kan vara lagom. En svag, skön, svalkande bris är allt som behövs. Egentligen.

Är igång med lite funderingar kring firman, det gäller ju att utvecklas och anpassa sig. Ändra i utbudet, lägga till, dra ifrån…har du nå’t tips så hör gärna av dig!

Krisens måndag

Ja, det är ju fortfarande kris. Igår kväll funderade vi över om det skulle bli nå’t avtal eller inte och en vän sa: nu jag bryr mig inte om vad som händer, jag kan inte fortsätta leva som om varje dag är den sista. Nej, ovisshet tär.

Det allra mest nervösa idag var givetvis att ECB skulle dra tillbaka sin hand över de grekiska bankerna. Ingen nyhetsinformation om det förrän sent på eftermiddagen – ECB hänger kvar, men med minsta möjliga så bankerna är fortsatt stängda.

Det blev en överenskommelse efter ett rekordlångt (jo, faktiskt!) möte. Lite problem med definitioner och ord, men visst betyder agreement överenskommelse? Jag har fattat det så här (vilket kan vara helt fel):
Man har fattat en överenskommelse om ett 3:e stödlån (från ESM) som innebär att det grekiska parlamentet röstar och inför vissa punkter senast onsdag. Tufft schema för den grekiska regeringen, men som nå’n sa (jag har glömt vem): det är i princip detta som de tidigare regeringarna skulle ha gjort.
Euro-gruppen tittar på resultatet i grekiska parlamentet på onsdag. De nationella parlamenten ska därefter godkänna överenskommelsen. Om allt är klart så långt så börjar förhandlingar (negotiations) om bl a skuldsanering.
Donald Tusk:
Leaders have agreed in principle that they are ready to start negotiations on an ESM programme, which in other words means continued support for Greece. 
There are strict conditions to be met. The approval of several national parliaments, including the Greek parliament, is now needed for negotiations on an ESM programme to formally begin. 
Following national procedures, the Eurogroup will work with the Institutions to swiftly take forward the negotiations. Finance ministers will also as a matter of urgency discuss how to help Greece meet her financial needs in the short term, so-called bridge-financing.

Nu ska det här tolkas av alla analytiker och ledare och media. Vem har fått backa, vem har fått ge sig, vem har vunnit och vem har förlorat. Tufft blir det givetvis och det lär uppröra dom som trodde att folkomröstningens nej var ett nej till fortsatta neddragningar. Jag tycker att det verkar vara en överenskommelse där alla fått ge efter. Juncker sammanfattar det bra, tycker jag:
I said before the referendum that the situation would be worse after the referendum, Juncker replies, and it is. This is a compromise, there are no winners and losers… It’s very European.

En sak som jag tyckte var konstig var att Grekland sa nej till att ha IMF med i 3:e stödlånet, ”no involvement” sa man. Jag tycker att det är konstigt därför att IMF är den långivare som pratat mest om och stöder någon form av skuldlättnad. Verkar det inte dumt att vända ryggen åt de som är med en?

I mina ögon fick Finland och Tyskland backa, de var så stenhårt för en definitiv respektive temporär Grexit, men det blev inte så. Och investeringsfonden som ska placeras i Aten (och inte i Luxemburg som först föreslogs) och där pengarna ska gå till bankerna, investeringar och skuldavbetalningar blir det så klart ett ramaskri över. Kan vi inte först se hur det är tänkt, vad som ska ingå, innan vi skriker att Parthenon inte får säljas.

Vi får alltså en spännande och snurrig vecka till – hur länge kan det här pågå? Det finns ju trots allt fler problem i Europa och världen som behöver diskuteras och åtgärdas.

Du kanske undrar över varför jag inte skrivet något om hur diskussioner går i social medier, närmare bestämt facebook. Det beror på att jag bara tittat in lite då och då i facebook-grupper anknutna till Grekland. Varje gång har jag fått bråttom ut igen. Bland vettiga diskussioner finns för många med för mycket känslovågor, personangrepp, ingen åtskillnad på EU och EMU, ”de” är ute efter att krossa Grekland, störta grekiska regeringen och avveckla demokratin. Media som skriver ”positivt” berättar sanningen och media som skriver ”negativt” ljuger. Jag har lite svårt för att bara se en sida och jag har svårt för onyanserade diskussioner, när det blir ytterligheter som ”svart eller vitt”. Tror att många skulle göra bättre ifrån sig om de inte kastade sig på tangentbordet utan kanske gick en runda först.
Hur som helst, det är alltså därför jag inte skrivet någonting om reaktioner på facebook. Jag har helt enkelt ingen koll.

Det finns annat att ta med!
Överenskommelsens alla punkter och villkor finns här.

Helena Smith, The Guardians korrespondent i Grekland, Turkiet och Cypern ger sin syn på hur Grekland blivit behandlat, den finns här.

En intressant artikel från det ekonomiska toppskiktet i form av en skeppsredare som uttalar sig, den finns här.

Det kommer att bli många röster från Grekland, förhoppningsvis lugna demonstrationer. Här två röster från Thessaloniki i eftermiddags (från theguardian.com):
Withdrawing his daily allowance of 50 euros from a cashpoint next to the Bank of Greece in Thessaloniki, Spiros Mousionis smiled with relief at the deal.
“We feel much better now,” said the 66-year-old cotton trader, already looking forward to a day when he could take out more money from the bank. “I couldn’t have imagined a Greece outside the European Union and outside the Euro.”
The coming austerity would be tough, Mousionis said, but the only option.
“I expect it, and I will deal with it. Maybe it’s better for us to have some discipline and order in our society.”

A few kilometres away, standing outside his kidswear factory,Konstantinos Chantizaridis said the specifics of the new deal, if passed by parliament, would hit his business hard. They will mean that the owner of any business, however big or small, will have to pay corporation tax a year in advance.
“We already paid 55% tax in advance [details], and now we have to pay 28% more on non-existent income,” Chantizaridis sighed. “But we have to pay it to support the national economy.”
Even after five years of austerity, more financial pain was still the only option, he argued. “With this deal, we will keep our European passport and open up the banks – I can’t see any other advantages,” said Chantizaridis, who also doubles as the secretary-general of the Thessaloniki chamber of commerce. “But at least with this environment, we know more or less what it means. If we’d gone back to the drachma, it would be very different to going back to the drachma we had in 2000. Now the country is not producing anything, and is mostly reliant on service industries like tourism. Leaving the euro would have been very hard.”

Om inget speciellt händer imorgon så blir det en bloggfri dag för mig. På onsdag är det dags för grekiska parlamentet att rösta – spännande och ovisst igen.

Tills dess, tro inte allt du läser och hör! Ha en skön kväll!