Öresundsvandring med snurr

Idag fick det bära eller brista – det var dags för vandring! Väderprognosen sa skurar så regnjackan åkte fram. Något ihållande regn fanns inte i prognosen, då hade jag ställt in. Att vandra med blicken i marken i timmar ser jag ingen njutning i eller mening med.

Upp tidigt och iväg med buss och tåg och buss. Hoppade av i ett grått och nymornat (i alla fall när det gällde dagsljus) Höganäs. När jag kom ner till havet slog det mig att jag missat att kolla en sak i prognosen: vinden. Det blev en blåsig vandring, men vad gör det när den var torr.

Kurs och fart mot Helsingborg! Öresund bjöd på skummigt, tångigt, vågigt och fartfyllt vatten. Himlen bjöd på ständiga skiftningar från totalt jämntjockt och gråsvart till några korta tillfällen då blåa flikar av himlen tittade fram tillsammans med solen. Den ena stunden var inte den andra lik. Underhållande, ständigt skiftande skådespel.

Och tankarna flög runt: varför tycker jag om lukten av tång? Samma sak när jag går i skog efter regn på hösten och det luktar lite förmultning.
Jag saknar ljuset i söder. Att vara hänvisad till att ”mysa” i flera dagar blir bara tråkigt. Och att färdas i mörker dessa korta dagar….nja, inte riktigt min grej.
Skönt att få massor av luft och syre till både kropp och själ. Skulle inte klara av träningsformen ”Indoor walking” – varför vara inomhus mer än nödvändigt? Vi behöver ut och få luft!
Ovanligt mycket människor i rörelse, kanske de också är trötta på att vara inomhus. Undrar vad de gör? Kanske jobbar skift eller på schema, kanske är arbetslösa.
Varför hälsar män oftare än kvinnor? Jag har inte gjort nå’n vetenskaplig undersökning, bara en reflektion.
Om man vandrar längs med kusten en blåsig dag och vill vara snygg ska man ha nå’t på huv’et. Min frisyr var väldigt…ovanlig efter ett tag. Håret på min högra sida stod rätt upp eller låg snyggt ”fönat” åt vänster.
Några textflagor till min nya hemsida for förbi, det snurrar hela tiden. Ska samla ihop det i helgen.
Nya vandringsbyxorna och nya knästöden fungerade jättebra.

När jag kommit upp från havet studerade jag en informationstavla över Sofieroskogen och Pålsjö skog. Har funderat tidigare på att ta en runda in i skogen, skulle göra vandringen mer varierad och det gillar jag. Lite osäker, borde kanske ha kollat detta lite närmare innan. Tog ett foto med mobilen och vandrade vidare. Vid Pålsjö slott bestämde jag mig: jag tar gul/grön/röd slinga och se’n röd slinga tillbaka till Landborgspromenaden. Som ett litet studiebesök, har ju vandrat ganska långt redan.

Så fin Pålsjö skog är och så tydliga markeringar! Gick och funderade på hur fint Helsingborg ligger. Jag avundas dom inte havet, men det kuperade landskapet, beror väl på att jag är född på slätten. Så jag var väldigt nöjd och positiv till sinnet när jag bytte till röd slinga.
Föreställ dig nu en bild som går i sönder och ljudet av en grammofonnål som raspar en LP-skiva – det fanns inga markeringar! Hittade en informationstavla och studerade slingorna lite närmare. Hur kan man göra nå’t så urbota dumt? Man måste gå på rätt håll! Alltså fick jag vända mig om titt som tätt för att kolla så jag var på röda slingan. Här försvann lite av min välvilja gentemot Helsingborg! Inga egna initiativ, kreativitet eller omväxling här inte! Och vad tycker Helsingborgarna? Följer dom snällt bara en färg och på ”rätt” håll?  Mycket märkligt.

Tillbaka till Landborgspromenaden som jag tycker så mycket om. Nu när inte allt är utslaget ser man hur brant det är. Här och där hittar man små informationstavlor om diktare, hus osv – trevligt! Vid Kärnan blåste det halv storm, blev inget utsiktsnjutande. Ner till Knutpunkten, bakad potatis och kaffe innan det var dags att resa tillbaka.

Gott att vandra nå’t som skiljer sig så från bergen på Kreta. Aldrig fel med variation!
Foto kommer senare i veckan, nu ska jag packa övernattningsväskan för nya äventyr imorgon.

Dagens vandring: Höganäs-Helsingborg (inte via Sofiero)
(alternativ sträckning: Höganäs-Sofiero-Helsingborg)

Tips

– kontrollera ledstatus på Skåneleden http://www.skaneleden.se innan du ger dig iväg.

– lätt att vandra och variera längs kusten så länge du har lite koll på markeringar och havet på rätt sida.

– man följer Skåneleden, men samtidigt också Kullaleden (röd markering).

– vid Kulla Gunnarstorp kan du göra en liten avstickare upp för backen för att se hela fastigheten. Ligger väldigt vackert!

– Skåneleden delar sig efter Domsten så du kan välja att gå branten upp och förbi Sofiero eller följa kusten.

– vid Sofiero går Skåneleden in på Landborgspromenaden och det blir kuperat.

– gör en liten avstickare genom den täta trädgången och ta en titt på Pålsjö slott.

– från slutet vid Kärnan kan du ramla ner till tåget eftersom stationen ligger runt hörnet.

– vid vandring på hösten så tänk dels på de korta dagarna, dels på att det är vått (och därmed halt!) i markerna. Tänk också på att inte vara stilla för länge vid fika, bussväntande o likn – risk att börja frysa och bli nerkyld!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s