Detta är andra inlägget i nya omgången av Teman: Tankar kring ett foto (finns i menyn och här finns årets första inlägg i serien). Det är min syster Maria som önskat ett blogginlägg utifrån de här fotona. Hon besökte den lilla ön när hon var i ”lilla fiskebyn” Agios Nikolaos i början av 1970-talet och tyckte att det var så intressant. Ön är känd som spetälskekoloni, men jag tänker att vi ska utforska den mer än så! För den har haft fler viktiga betydelser, inte alltid varit en ö och haft olika namn.

Ön ligger i Mirabellobukten på östra Kreta, norr om Agios Nikolaos och Elounda och 750 m från byn Plaka på fastlandet. Den är 0,085 km² (ön Ven är 7,5 km²) och högsta punkten är 53 m ö h. Det sägs att ön är nummer två när det gäller besökssiffror (Knossos leder) på Kreta och nummer sex i Grekland. Officiellt heter ön Kalidon och ligger bredvid halvön Kolokitha (som ibland också kallas Kalidon – bara för att liksom…). Namnet Spinalonga återkommer vi till!

Här lilla ön vid inloppet till viken in mot Elounda längst in. Byn Plaka skymtar till höger.

Här ön i ensamt majestät med sina byggnader:

Viktigt att hålla i minnet – som Europas landgränser ser ut idag har de inte sett ut särskilt länge. De flesta bara sedan andra världskrigets slut.

Redan tiden före Kristus låg här inne i Elounda-viken staden Olous. Den kan ses idag i murrester på havets botten. Vi ska dock inte gå så långt tillbaka. År 1204 intog och plundrade det fjärde korståget den kejserliga huvudstaden Konstantinopel. När bytet uppdelades fick korsfararen Bonifatius av Monferrat Kreta, men han sålde den till Republiken Venedig. De fick dock inte lugn och ro eftersom Republiken Genua intog ön, men år 1212 säkrade Venedig Kreta som en koloni. De började anlägga avsaltningsanläggningar, s k saliner, i Elounda-viken som fick kommersiell betydelse och flera bosättningar.
Konstantinopels slutliga fall år 1453 öppnade för pirater och faran från öster: osmanerna. Venetianarna insåg att de måste skydda Kreta, därav att så många borgar och försvarsverk på Kreta är venetianska.

Och år 1526 blir ön en ö! Då högg venetianarna, enligt kartografen Vincenzo Coronellis skrifter, bort en del av halvön och vips hade de en liten ö. På det som tidigare varit en spets fanns rester kvar av gamla befästningar för att skydda Olous och ovanpå dessa byggde venetianarna.

Öns namn ska komma från grekiskans stin Elounda (till Elounda) som i språkförbistring eller inspirerat av landmassan blev Spina Lunga som betyder lång tagg.

Viken och salinerna måste också skyddas, men hur? En general skickades att inspektera ön och år 1578 anlitade venetianarna ingenjören Genese Bressani för att planera lilla öns befästningar. Han byggde en sorts blockhus på de högsta punkterna på öns norra och södra sida, samt en befästningsring längs kusten som motverkade all fientlig landstigning. Det visade sig inte vara tillräckligt utan befästningen förstärktes och nytt byggdes i flera omgångar. Till slut hade deras eldkraft lång räckvidd, befästningen var utrustad med 35 kanoner och ett av de viktigaste havsforten i Medelhavsområdet.

I mitten av 1600-talet blev det krig mellan venetianarna och osmanerna, dvs Osmanska riket. Kreta föll i osmanernas händer, men Spinalonga och två andra befästningar (på öarna Gramvoussa och Souda) behölls av venetianarna. De försvarade deras handelsvägar och var bra baser om det blev fler krig. En del kristna flydde till dessa befästningar för att komma undan förföljelse.

År 1715 gavs ön till ottomanerna och Spinalonga var den sista venetianska befästningen på Kreta vilket avslutade den venetianska militära närvaron. Några osmanska styrkor bosatte sig på ön och antalet bofasta ökade gradvis. År 1830 bodde 80 muslimska familjer på Spinalonga. Efter revolutionen år 1866 kom fler till ön från hela området kring Mirabello-bukten. Under upproret år 1878 var det bara Spinalonga och borgen i Ierapetra som inte intogs av kristna upprorsmän och därför sökte osmanska familjer skydd där. År 1881 ska det ha bott 1 112 personer på den lilla ön som det tar 15 minuter att gå runt!
Senare på 1800-talet blev lilla ön dessutom centrum för smugglare. De flesta lämnade ön år 1898 vid det osmanska nederlaget, men några stannade kvar till 1903. Kreta blev 1898 självständigt tills det gick in i union med Grekland 1913.

Osmanerna kallade ön Spirlonga som antingen var ett feluttal eller inspirerat av en lokal legend om en kärlekshistoria mellan Spiros och Longa.

Och nu kommer vi till spetälskekolonin! Tidigt visste man inte hur spetälska smittade så de som smittats var hänvisade till att bo uppe i bergen, ofta i grottor. De fick inte vistas bland andra människor. Mat bars upp av hjälpsamma människor som ringde i en klocka när de närmade sig så den spetälske kunde dra sig undan.

Under spetälskekoloniens era (1904-1957) hade ön det lokala smeknamnet ”de levande dödas ö”.

Beslutet att isolera de spetälska på Spinalonga ska bl a ha tagits med baktanken att driva iväg de sista osmanerna och det lyckades. Den 13 oktober 1904 flyttades de första 251 spetälska patienterna på Kreta till ön Spinalonga. Senare blev Spinalonga uppsamlingskoloni för hela Grekland.

Viktigt! Vi vet väldigt lite om den första tiden på Spinalonga eftersom dokument mm brändes vid stängningen på 1950-talet. Överlevande har kunnat berätta och det finns filmer, men det handlar om de sista 15-20 åren. Det anses att skillnaderna i levnadsstandard var mycket stora mellan spetälskekolonins första och sista år eftersom vissa förbättringar löpande infördes.
Det är också viktigt att komma ihåg att de spetälska inte fördes till ön för att botas utan för att förvaras och för att isolera smittan.

De spetälska gick in genom en tunnel i muren som kallades för Dantes port. Under de första åren var livet för de spetälska bedrövligt. Trots att de bodde i muslimernas tidigare hem saknade de allt. De isolerades från sina familjer. Det fanns ett statligt bidrag för varje patient, men de var tvungna att klara sig själva, köpa mat och arbeta om de kunde vilket inkluderade att odla marken. Ön saknar vatten så de fick förlita sig på regnvatten som samlades upp.
Den osmanska moskén fungerade som sjukhus för de spetälska. Sjukvården var extremt grundläggande och inriktad på smärtlindring. Spetälska i sig är inte smärtsam förrän den når nervsystemet och många av de skadorna är något som personen får leva med resten av livet.
Vissa förnödenheter skeppades ut från Plaka. Om någon gick iland på ön, t ex en läkare, så fanns en desinficeringsanläggning vid kajen som de fick genomgå innan de åkte tillbaka till fastlandet.

År 1935 bodde cirka 300 personer på ön. I genomsnitt dog en person varje vecka och en ny anlände – utan medicinsk vård innebar detta livslång exil på den tiden.

”År 1936 anlände juridikstudenten och den unge spetälske Epaminodas Remoundakis till ön. Han grundade en organisation som kallades ”Broderskapet för de sjuka i Spinalonga, Sankt Panteleimon” med målet att organisera samhället för att förbättra förhållandena. Ursprungligen var detta helt enkelt genom att städa gatorna, förbättra hygienen och vitkalka byggnaderna. År 1938 fick organisationen tillstånd från den grekiska regeringen att riva en del av de medeltida befästningarna och bygga en stig runt öns omkrets, som var tillgänglig för handikappade spetälska. 
Brödraskapet lyckades skapa en känsla av gemenskap bland invånarna. De samlades på den soliga, vindskyddade östra delen av ön för att spela backgammon och dam. Konserter framfördes av spetälska med musikaliska färdigheter. De odlade också delar av ön och odlade fikonträd. Remoundakis kunde lobba den grekiska regeringen för att få tillåtelse för de spetälska att gifta sig med varandra och driva företag. Ett kafé etablerades och en donerad skivspelare gjorde det möjligt för gästerna att lyssna på musik. Ett antal barn föddes på ön, av vilka några överlevde och levererades till släktingar på fastlandet. Ett förbud mot speglar upprätthölls av Brödraskapet, eftersom de spetälska inte ville se sig själva.” (stycket är citat från engelska Wikipedia)

Under andra världskriget ockuperades Grekland och förnödenheterna till ön stoppades. Många spetälska dog av undernäring. De som i desperation simmade över till fastlandet avrättades av ockupationsmakten.
Efter andra världskriget fortsatte förbättringarna, bl a med nya byggnader, elkraft och biograf.

Från och med 1948 förbättrade nya behandlingsmetoder (inklusive antibiotikumet dapson) förhållandena på Spinalonga, och botade patienter kunde lämna ön.
Spinalonga var i drift fram till 1957 och då hade totalt 760 personer bott på ön som i och med stängningen var Europas sista spetälskekoloni. De kvarvarande 20 patienterna överfördes till ett sjukhus i Aten.

Men det var inte bara de förbättrade behandlingsmetoderna och kunskap om hur smittan fungerade som stängde spetälskekolonin. Spinalonga blev internationellt känd 1957 genom den grekiska filmen Tystnadens ö (To Nisi tis Siopis) av Lila Kourkoulakou. Filmen, som visades på Venedigs internationella filmfestival 1958 och visade den chockade publiken de medeltida förhållanden i ett då välutvecklat Europa, spelade en avgörande roll i att slutligen stänga den spetälska kolonin på Kreta efter internationellt tryck. Troligen var det också därför myndigheterna valde att förstöra dokumentationen.

Så kom turister och undrade vad det var för byggnader ute på den där lilla ön och den öppnades för besök. Resten är historia som man säger.
Det har skrivits en del böcker om Spinalonga och den mest kända är troligen Victoria Hislops. Viktigt att tänka på är att det är en skönlitterär roman och som i all skönlitteratur har författaren rätt att lägga till, dra ifrån och ändra som passar berättelsen.

Här några länkar till kortfilmer!
En fransk kortfilm från 1935 som startar i ”lilla fiskebyn” Agios Nikolaos. Den har textning på engelska.
https://www.youtube.com/watch?v=rFgw8MUxhCk
Den siste att lämna Spinalonga var prästen, han stannade till 1962. Här en kortfilm om ön och honom. Den har textning på engelska.
https://www.youtube.com/watch?v=Ct9bvKQp4HA

Drabbades Sverige av spetälska? Jodå, de isolerades på Järvsö sjukhus, läs här.

Spetälska är inte utrotat på vårt klot – sök på nätet och förstummas av antal drabbade. Indien ”leder” även om man tror att inte alla fall hittats.

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!

PS. Påminnelse om den inbjudan du fått i tidigare blogginlägg:
Tre somrar har jag bjudit in dig, läsare, att välja ett eller två foton som jag ska skriva om. Dels som en rolig (tyckte i alla fall jag) idé, dels för att hjälpa mig med inspiration i högsommaren när det inte händer så mycket.
Du kan välja från mina album på Flickr som är samlade i mina Collections. Skicka länkar till valt foto/valda foton via Messenger eller email. Om du vill kan du ge mig en fråga, ett önskemål el likn kring fotot/fotona eller så ger du mig fria händer.
Kom igen – utmana mig!
(behöver du inspiration så titta på tidigare blogginlägg med foto i menyn under Teman och där hittar du Tankar kring ett foto)
Eller finns det nå’t annat du vill att jag ska blogga om?