Efter ungefär två veckors ostadigt väder kom jag ut på vandring! Under perioden har vi haft några soliga dagar i sta’n, men det har regnat ganska mycket uppe i bergen. Så vind, skurar, åska där uppe har gjort att jag fått lugna mig, men i onsdags var det klarblå himmel med några molnslöjor uppe i Dikti-bergen!
Jag har planer på en längre vandring där jag ska knyta ihop två sträckor, men jag saknade knuten. Efter att ha studerat Google Maps i satellitläge trodde jag att jag funnit ett alternativ. Det var den nya sträckan som jag provade i onsdags tillsammans med en kortare nygammal. Att få ihop vandringssträckor och variationer och alternativ påminner om pussel!

Vid den här tiden på året är jag inte ensam ute i landskapet och det är inte alldeles tyst och stilla. Det hörs röster och generatorer – olivskördetid! Jag antar att de som har olivodling på slänter kanske får vänta lite för där är det nog riktigt slipprigt.
Efter månader av förfärlig torka kändes det underligt att vara försiktig i nedförslut pga att regnvatten och fukt från dimma blött upp jorden så det var slipprigt! Men det var en underbar känsla. Tänk att man kan längta så mycket efter vatten. Naturen är rejält avspolad vilket gör att allt ser så mycket grönare och frodigare ut, men det behövs mer för att grönskan ska få riktig fart. Vilket den brukar få i början av november efter sensommarens regn i september och oktober. Men detta år är inget vanligt år.
Ganska hög luftfuktighet denna vandringsdag så ljuset var lite ”disigt”, därför inte så bra foton utan färgerna blev lite avslagna. Klicka på foton för större storlek!
Jag följde nya sträckan och den var fin, fungerade bra. Så dök det upp en skylt till ett kapell, Agios Georgios, men jag såg inget kapell nå’nstans? Nyfikenheten tog överhand så jag följde skyltarna. Visst byggs de flesta kapell synliga och gärna högt, men då och då stöter man på kapell som nästan är gömda. Det var fallet här. Jag slog nästan näsan i kapellväggen innan jag upptäckte byggnaden! Vid en slänt, under stora träd dök det upp. Tydligen används det inte ofta och underhållet börjar bli eftersatt – bara titta på all mossa:
Jag undrar om stenbyggnaden till vänster är ett gammalt, litet kapell!? Varför här? Vad har hänt här? Eller skulle det skydda mot något som inte fick hända? Ljuvligt när de egna tankarna kan få fritt spelrum!
Jag är ju ingen ”toppvandrare”, dvs den typen av vandrare som ska upp på toppar. Jag har testat och det är inget för mig. Raviner har jag vandrat ett antal så det är ett avslutat kapitel. Att inte veta, eller veta, vad som väntar runt nästa vägkrök ger mig betydligt mer. Jag älskar vyer!

Se här hur vyn ut över Mirabello-bukten växer fram:


Och västerut hade jag berg, olivlundar framför lilla byn Prina och i fjärran högsta toppen i Dikti-bergen: Spathi.


Framför Prina var en brand för tre år se’n som jag bloggat om. Växterna kommer långsamt tillbaka så nu börjar det bli tydligt vilka träd och buskar som inte klarade sig.
Och efter en stund tittade jag österut och där låg byn Meseleri sin gryta, skyddad av berg. Det är så vidunderligt vackert att vandra uppe i bergen!

Fukten av regn och dimma har börjat väcka växterna. Får vi mer regn så kommer snart anemonerna att sticka upp. Visserligen försenade i år, men vad gör det? Getoxalis såg jag redan 22 november! Det var på vandring i Drasi Park där det finns gott om vatten och bergen som omringar ger skydd för vindar. Inte ett enda olivträd var visset där.
I onsdags hade ljungen satt fart och några andra små blommor tittade fram:
(bildspel)
Nöjd och belåten återsåg jag Panda! Så skönt att ha varit ute igen. Att bo i sta’n har sina fördelar, men det är ute i naturen man får känsla för hur det står till med årstider, grönska osv.
Panda och jag tog en biltur genom bergsbyarna. Stod bilar lite varstans med olivsäckar och i byarna var det tomt på människor. Nu är olivskörden verkligen igång!
I torsdags slirade jag och en vän till Iraklio där vi stannade över natten, men det kommer i ett julblogginlägg!
Ha en skön tredje advent! Var rädd om dig och andra!

Koppla av, upplev och njut av sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september – juni.
Stadspromenad och biltur året om.
Kontakta mig för information
om rabatter!
Välkommen!
inspirewiz.com facebook







Pingback: Ut och slira runt - Resefeed
Pingback: Ut och slira runt - Bloggfeed
Ser härligt ut.
God Jul önskar Lena
GillaGillad av 1 person
Pingback: Julvandring och glada barn | ia mitt i livet