Jag läser en hel del kriminalromaner och gärna böcker med en gåta eller spänning. Berättelser måste beröra, stämma till eftertanke, och i alla fall någon karaktär får gärna fastna. Denna gång är det en blandad skörd, bara en kriminalroman! Håll till godo!

I förra Boktips 3:2022 avslutade jag med en ”cliffhanger” eller aptitretare: jag skulle ägna mig åt att läsa om en favoritbok, men berättade inte vilken. Här kommer den:

Nu vill jag sjunga dig milda sånger (Linda Olsson)
”Veronika, en ung författare, tar sin tillflykt till en enslig stuga i Dalarna för att få skrivro, men också för att komma över en tung sorg. I ett hus i närheten bor Astrid, en gammal kvinna som på bygden anses vara en riktig enstöring. Också hon har dragit sig undan världen och bär på mörka hemligheter.” (bokus)
En berättelse om minnen och vänskap. Skuld, kärlek och sorg. Om att man måste ta tag i det som varit för att känna sig själv, för att komma vidare. Det är vackert, rörande och hoppfullt. Vet inte hur många gånger jag läst den och fortfarande ler jag emellanåt och då och då faller en tår. Att läsa denna boken är som att lyssna till en stämningsfull, vacker sång. Rekommenderas varmt!
Det slog mig: varför har jag genom åren inte läst fler böcker av Linda Olsson? Har hon skrivit fler böcker? Jag fick tag på den här:

I skymningen sjunger koltrasten (Linda Olsson)
Tre människor lever ensamma var och en för sig i en trappuppgång. Livet har gått i stå för alla tre. Genom ett misstag av brevbäraren börjar kontakt skapas. Alla tre har ett gemensamt intresse: litteratur. De kommer sakta närmare och närmare varandra. Vänskap och även kärlek spirar försiktigt.
Återigen berättar Linda Olsson starkt om ensamhet och vänskap. Om livets svåra stunder men att inte stänga dörren helt. Och att inget någonsin är ”för sent”. Först blev jag förvånad och irriterad över slutet tills jag insåg att hon lämnar det öppet för dig och mig. Vi måste inte följa de små tecken hon gett, vi är fria att vända på det. Befriande!
Rekommenderas också!

Min är hämnden (Marie NDiaye)
Ja, jo…en hyllad bok, men jag är väldigt kluven. Jag misstänker att den gör sig bättre på originalspråket franska. Det är minnen och relationer ur ett, i mitt tycke, väldigt franskt perspektiv, dvs filosofiskt och känslomässigt samtidigt. Språket blir i översättning väldigt ordrikt, nästan pladdrigt. Det är nyttigt att bredda och utmana sig själv med att inte fastna i böcker från de spår man är van vid, i mitt fall huvudsakligen skandinaviska och engelska böcker, så det kändes som en frisk fläkt. Det som nog gör mig mest kluven är att när jag slog ihop boken frågade mig: vad var hämnden? Jag har fortfarande inte listat ut det.
Jag kan varken rekommendera eller omvänt! Om du läser den så berätta gärna om du hittar hämnden.

En konstnär har blivit ihjälhuggen med en sylvass glasskärva och poliskommissarie Venn kallas dit. Snart vävs fallet och hans privatliv ihop, gränser kan vara svåra att dra men det gäller att inte blunda för den information och hjälp som det finns runt fallet kan ge.
Detta är andra boken i Ann Cleeves’ nya serie. Hon har tidigare skrivit böckerna om Vera och Shetland som är betydligt bättre än tv-serierna. Jag tyckte om första boken om Venn, men den här….nja, Cleeves kan bättre. Ingen kan vara på topp alltid – jag ser fram emot trean!

Nu dör vi (Stina Flodén)
I villan i Mariestad är familjen samlad kring bordet. Camilla och barnen går till badrummet och då skjuts Mikael ihjäl. Vem ville honom något ont? Polisen kommer ingenstans så Camilla börjar rota lite på egen hand. Kan det vara så att någon är ute efter någon annan i familjen? Och vem var egentligen Mikael?
Detta är Stina Flodéns debutbok. Jag tänkte ”thriller i villakvarter i svenska Mariestad – kan det va’ nå’t?”. Och det var det! Det här är bra, riktigt bra. Spännande, skickligt vävt och uppbyggt. Det är inte ”bara” spänningsdelen utan också hur i hela friden Camilla ska hantera barnens sorg samtidigt som hon själv är avtrubbad och chockad.
Rekommenderas! Själv ser jag fram emot Flodéns nästa bok.

Hon tackade gudarna (Jussi Adler-Olsen)
Oddsen för att Nicky Landsaat och Peter de Boer över huvud taget skulle träffas är noll. Han är den cyniske företagsslaktaren som blivit miljonär, hon en okonventionell och ambitiös tjej som vill bort från ruffiga kvarter med droger och kriminalitet. Peter de Boer blir tvungen att utföra ett uppdrag åt den irakiska säkerhetstjänsten…
Berättelsen är skriven för några år sedan och gör sitt avstamp i ökad globalisering, terrorhot, ett internet i sin linda. Mycket har förändrats, annat inte. Krig och flyktingar, ett mellanöstern som fortfarande är en oroshärd, diskriminering och fientlighet som kan göra det svårare att passa in även om världen är ”gränslös”. Med andra ord en något annorlunda bok av Adler-Olsen, men med alla hans kännetecken så det är väldigt bra, tänkvärt, skrämmande, hoppfullt och möjlig förändring på en och samma gång. Ska du läsa den så läs absolut förordet! Det ”sätter” tidsperiod och miljö.
Ingen kriminalroman (vilket Adler-Olsen är känd för tidigare) utan en bok om lögner, spel, nätverk och hur små händelser kan vävas samman som förebud om en katastrof (om vi vill se och förstå). Rekommenderas – alltid aktuell trots att den utspelar sig på 90-talet. Eller kanske just därför.

Slutet blir vår början (Chris Witaker)
Vincent King släpps ur fängelset efter att ha avtjänat 30 år för ett mord. När han kommer tillbaka till sin barndomsstad inträffar ännu ett mord som King erkänner. Men gamle kompisen Walker, nu polischef, vägrar tro att det stämmer. Och hur var det med det första mordet? En av huvudpersonerna är 13-åriga Duchess, självutnämnd ”laglös” och barn till det senaste mordoffret. Så rullas historier upp, vävs samman i resan mot upplösningen och det oväntade slutet. Som mitt i sitt oväntade är helt logiskt.
Glöm häftiga New York eller glittriga Los Angelses. Här är vi ute i en sömnig småstad, en så’n där som ger en känsla av att tiden rör sig i snigelfart och alla känner alla (eller gör de det…). Tristessen lurar runt hörnet. Jag ska erkänna att jag bitvis hade väldigt svårt för Duchess även om jag förstår varför hon är som hon är. En berättelse med många bottnar och rörande människoöden – för livet far ju inte fram så snällt med alla.
Läs den!

Pendeln : ett barnbarn utforskar sin familjs nazistiska förflutna (Julie Lindahl)
Julie Lindahl ger sig ut på ett flerårigt letande efter vem Opa och Oma egentligen var och vilka roller de spelade under andra världskriget. Vi får följa med till olika arkiv, länder och orter. Anledningen att hon ger sig ut beskriver hon bäst själv, men i korthet handlar det om skam och skuld. Hon vet att det vilar något i familjen som ingen vill prata om och hon blir illa berörd av en del åsikter som hennes 100-åriga mormor levererar. Lindahl menar att varje generation, varje människa måste ta ansvar för vad den gör och göra upp med sitt förflutna. Det ska inte ligga som ett mörkt, förlamande moln över kommande generationer.
Många böcker är skrivna om nazister och andra världskriget. Det som är speciellt med denna boken är att vi får följa med den som letar, får vara med när bit efter bit kommer fram. Och misströsta när Linda Lindahl kommer in i återvändsgränder. Många namn flyger förbi eftersom hon får hjälp av och möter många människor. Jag valde till slut att i stort sett bara hålla familjemedlemmarnas namn i minnet.
Vad är ”sanning”? Kan man hitta ”hela” sanningen? Gör tiden att vissa delar måste släppas? Har man rätt att pressa andra att minnas för att man själv vill veta?
Boken är extra viktig och aktuell i år då det är valår i Sverige. Rekommenderas!

Jag läser året runt, men perioden juli-augusti är extra bokintensiv eftersom det då är så hett här att man orkar inte mycket annat. Så vad ska jag nu sätta tänderna i, tro!?

Ha det gott! Var rädd om dig och andra!

PS. Glöm inte inbjudan som jag la ut i förra inlägget: Jag på en sak som jag gjorde ifjol vid den här tiden – bjuda in dig att välja ut ett foto som jag skriver om. Förra årets inlägg finns uppe i menyraden under Teman och heter ”Tankar kring ett foto”. In och välj ett foto (behöver inte vara från Grekland) på min flickr, kopiera länken och maila den till mig på ia.lofquist@live.com eller Messenger!