Tripp till Rethymno

Panda och jag gav oss ut på en tredagarstur måndag till onsdag i veckan. Huvudanledningen var ett möte med en revisor på tisdagen och kryddades med middag med vänner och fotoutställning.

Måndag
Jag brukar köra olika vägar för att göra bilturen till en del av resan och inte bara transport. Inspirationen svek mig dock något denna gång så det blev National Road. Stopp i Iraklio för shopping på Praktiker och fika. Lycka att hitta en ljusslinga till min balkong som inte blinkar, pulserar, tonas upp och ner mm. Här har slingor 8 funktioner och det fanns flera att välja på, men bara en (1) med fast sken och den kallade på mig!

Nästa stopp blev ett antiklimax. Jag svängde ner mot Fodele för att besöka El Greco-museet som skulle vara öppet. Jag möttes av grind med stadigt hänglås. Inte första gången information på nätet inte varit korrekt. Jag undrar varför någon har uppgifter på hemsidor osv som måste uppdateras när de inte uppdateras? Kyrkan mitt emot var också låst, men imponerande och vacker i alla fall. Det var bara att svälja förtreten, konstatera att nu vet jag var museet ligger till nästa gång och köra vidare.

Framme i Rethymno fick Panda bo på kommunala parkeringen bredvid mitt hotell Brasco (centralt och bra). Det blev en lugn eftermiddag med strosa, vin, folkliv och bok samt god middag (med den godaste melitzanosalata jag nå’nsin ätit i Grekland) på Raki Ba Raki på kvällen med sängfösare på Galero.

Tisdag
Efter möte hos den proffsiga och trevliga revisorn traskade jag till polisstationen för att få vidimerat en fullmakt. På väg tillbaka till revisorn var jag bara tvungen att stanna vid två vattenhål (läs ”vinhål”). Det ena var en riktig fullträff! Ett gammalt fint ställe i en gränd och där slog jag till med lunch: fänkålspaj!

 

 

 

 

På kvällen åt vännerna och jag indisk mat på Saffron – väldigt gott! Vi hade lite svårigheter att konversera för i kyrkan mitt emot i den lilla gränden var det aftongudstjänst inför morgondagens namnsdag: Barbara. Och kyrkan var givetvis Sankta Barbaras. För dig som inte varit i Grekland kan jag berätta att kyrkor har högtalare utanpå kyrkan för att folket ska höra där också. Och det hörs.
Efter maten styrde vi kosan till Galero för mycket prat. Väldigt trevlig kväll!

Onsdag
Promenerade genom gamla sta’n till fotoutställning Medphoto Festival på Moderna museet. Det blev dock något av en besvikelse som jag sluppit om jag varit bättre förberedd genom att läsa på hemsidan. Jag tycker inte att utställningar ska behöva förklara sig i en massa text och jag tycker inte om när de berättar vad jag förväntas se och uppleva. Gärna några rader om en utställnings syfte och idé, men sedan vill jag själv tänka och njuta.

Några foton från mitt strosande i gamla sta’n:

Någon som vet varför en del hus har så här stora portar? Och vilken funktion har sidofönstren? (skriv gärna en kommentar nedan)

Och en del jul fanns det också, bl a en hel del ljusslingor, stjärnor o likn längs gränder och gator.

Gick in i några kyrkor på vägen och när jag passerade våt ”matgränd” från kvällen före så var det fullt med folk och militärer utanför kyrkan och poliser lite överallt. På väg ut ur gamla sta’n mötte jag ett folkdanslag. Vad var på gång? Jo, jag fick veta dagen efter att Sankta Barbara är Rethymnos skyddshelgon så det var en stor dag då många butiker är stängda.
Varje stad och by med självaktning har ett skyddshelgon. Idag är det festligheter och firande i Agios Nikolaos för idag har Nikolaos namnsdag, deras skyddshelgon. Vårt skyddshelgon i Ierapetra är Agios Georgios (Sankt Göran).

Avfärd söderut (Potamon – Amari – Fourfouras – Zaros – ner till stora vägen och se’n österut) till en sträcka jag kört tidigare, men då på andra hållet. Och det var verkligen som att köra en ny väg. Åkte genom byar som jag inte kände igen förrän jag tittade i backspegeln. Lustigt det där med perspektiv!
Denna gång valde jag en ny delsträcka för jag ville ta en riktig titt på Amari-dalen. Och himmel så vackert där är! Jag måste dit och vandra i vår eller i höst. Små byar utspridda, kullar, vinodlingar, olivlundar och alltihop omgivet av berg. Frodigt och grönt (de måste ha fått mer och tidigare regn än vi i sydost) mot kala bergstoppar. Centrala Kreta är en riktig pärla och känns ganska orörd.

Man får räkna med att ta det lugnt vilket jag gjorde och vid några tillfällen fick jag helt enkelt stanna och vänta in fyrbenta vänner.

 

 

 

I Zaros var det lunchdags och jag valde ostfyllda bifteki på Markos. De såg lite märkliga ut, liknade korvar och inte biffar, men oj, så smarriga! Jag funderade över om jag skulle kunna kidnappa kocken snabbt och enkelt utan att frun skulle hinna hindra mig eller om jag skulle vara tvungen att först ta henne av daga. Tänk att ha en så’n kock hemma i köket!

Nere på Mesara-slätten ökade jag farten och efter en stund fick jag en underbar upplevelse. Solen började gå ner och gav landskapet ett förtrollande och magiskt ljus samtidigt som mörka moln svepte in de högsta bergstopparna. Man kan tappa andan och bli rörd till tårar för mindre. Vilket privilegium det är att få bo på en så vacker ö som har så många olika ansikten (den är som flera öar i en) vilka ständigt skiftar och visar nya sidor. Växtlighetens olika årstider, skrevor och klippor som ändrar form i ljus och skugga, rovfåglars majestätiska seglande. En ynnest. En dyr gåva.

Nu fredag och jag har lite planer och tankar kring de närmaste dagarna – vi får se vad som blir av! Ha en skön andra advent!

PS. Fler foton på min flickr-sida!


Stadspromenad i Ierapetra och vandringar på sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september-juni, stadspromenad
året om. Kontakta mig för frågor och bokning.
Ange vid bokning att du läser bloggen så får du 15 % rabatt (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

14 thoughts on “Tripp till Rethymno

  1. Jakob Lambertsen

    Kan bare istemme – om den frodige Amari-dal, som jeg vandrede igennem i september 2018. Jo, den kalder på at blive oplevet igen og med endnu mere tid! Og om Kretas mange ansigter … som du skriver: Som flere øer!

    Gillad av 1 person

    Svara
  2. Melina Birgitta

    Du hade fotat en bred dörr med en del fönsterluckor. Ibland är det en affär. Tror att just denna dörr med sina fönsterluckor kan vara en affär där man bygger bouzoki. En likadan ingång med fönsterluckor har varit en taverna som hette Gounaki, den ägdes av en familj. Där pappa och tre söner spelade och sjöng och manna Tepsicori lagade all mat. Jag jobbade som inkastare, servitris, diskare, dansare. Kul att du tog en bild på just denna ”affär”.

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Menar du att tanken är att fönstren vid sidan om dörren skulle vara skyltfönster?
      Lustigt sammanträffande att du kände igen dig på ett foto som jag bara tog rätt ut i luften!

      Gilla

      Svara
  3. Mats Randow

    Amaridalen är otroligt vacker.
    De gamla breda dörrarna och ingångarna, i gamla tider var det ofta lagerlokaler eller tillverkning i de riktigt gamla husen. Det var heller inte ovanligt med djur i bottenvåningen, stall för åsnor och draghästar.

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Visst är den!
      Jaha, nu har jag olika bud på portarnas funktion. Om de var lagerlokaler eller tillverkning eller stall – vad hade sidofönstren för funktion?

      Gilla

      Svara
      1. Mats Randow

        Intressant fråga om sidofönstren som jag inte har svar på. Jag följer kommentarerna om någon har en bra idé om dessa. Många hus är flera hundra år gamla och många olika familjer kan ha varit ägare i generationer. Man vet inte alltid husets historia hela vägen vad det använts till och ofta är dom ombyggda flera gånger.

        Gillad av 1 person

        Svara
  4. Jorun Jacobsen

    Hyggelig læsning.
    Grunden til, at mange af de gamle bygninger har så store døre/vinduer er, at det som regel er den eneste lys/luft kilde til huset. Som regel deler husene sidevægge, og hvis man er heldig, så har man også vinduer til bagsiden.
    Du kan henvende dig til kafeneonet i Patsos, hvis du har lyst til at vandre med en lokal i Amaridalen.

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Tack!
      Det finns många hus som delar väggar (ligger vägg i vägg) vid sidorna så jag tror inte att det är orsaken till portarna med sidofönster.
      Tack för tips – ska kolla upp det!

      Gilla

      Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Jag begriper framför allt inte hur folk orkar ha blinkandet och pulserandet inomhus i julgranen! Utomhus behöver man ju inte se det hela tiden, men inomhus kommer man ju inte undan. Jag skulle bli tokig!

      Gillad av 1 person

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s