Boktipsdags

Idag är det bara halvfart i sta’n. Känns varken som vardag eller söndag, bara märkligt. Många butiker har stängt, t o m några souvenirshoppar! Specialchartrade bussar körde mot Iraklio i förmiddags. Det har kommit nya sparkrav och direktiv angående sjukhuset. Lokalbefolkningen har kämpat mot nedläggning i 5-6 år, man kan inte annat än beundra att de orkar. Sjukhuset finns fortfarande kvar även om det är kraftigt reducerat. Bara att hålla tummarna att det blir positivt resultat idag.

En halvfartsdag passar det bra med en bok och här kommer några tips på böcker om Grekland och Kreta. Det är tips som passar den som är intresserad av historia och den som vill försöka förstå dagens Grekland. Du måste inte vara Greklandsfantast för att ha glädje och nytta av böckerna.

krisernas”Krisernas Grekland i politik och litteratur. Arvet från Sokrates, Zorba och Lambrakis.” av Christina Heldner och Torsten Rönnerstrand. Författarna har lingvistik, litteraturvetenskap och historia i bagaget och vistas delar av året i Grekland. Boken tar upp den politiska historien från mellankrigstiden och till nutid. Greklands ekonomiska kris påverkar oss alla, men mediarapporteringen är aldrig så här grundlig eller reder ut orsakssammanhang.

Jag blev lite skum på upplägget för vartannat kapitel tar upp någon författare, journalist osv som på olika sätt beskrivit sin tid och i en del fall drabbats hårt. Hur ska det här kunna fungera, undrade jag. Det fungerar riktigt bra, historisk genomgång och mer jordnära exempel ger olika perspektiv till helheten. Dock seglar författarna iväg i kapitel 10 som är en alltför ingående analys av ett stort poetiskt verk. I detta sammanhanget tillför analysen inte något, det går bra att skumma om man inte är intresserad av verket i sig.

Jag tyckte att jag hade ganska bra grepp om Greklands historia, men har alltid känt att det varit lite rörigt från krigsslutet till juntan. Här föll en hel del på plats, det blev tydligt hur händelser och skeenden hänger ihop. Och jag förstod en del av det jag själv mött, t ex ilska mot NATO (dvs USA enligt en del). Det finns mycket ”smutsig byk” som orsakades av USA och England, saker som fick återverkningar länge, länge.
Det kändes också bra att jag tydligen inte haft helt fel när jag tyckt att Kazantzakis bok Zorba och filmen inte stämmer överens. Både boken och filmen har sina tråkiga partier, men jag känner mer igen greken i boken än i filmen. Bokens jag och Zorba representerar två olika sidor av samma mynt medan Zorba dominerar i filmen.
Att Churchill inte var Guds bästa barn visste jag, men att han så präktigt deltagit i att sprida felaktigheter om krigsslutet och inbördeskriget var nytt för mig. För övrigt är det sorgligt att så mycket historiskt material i Grekland är försvunnet eller förstört. Det banar väg för myter och legender och ”sanningen” kan bestämmas av vem som helst hur som helst. Jag vet inte vilket som är värst: ett folk utan historia eller ett folk med falsk historia.
– En faktabok som inte är ”tung” utan upplysande.

eleni”Eleni” av Nicholas Gage är en bok om inbördeskriget i Grekland. Det utkämpades mest på fastlandet, började redan 1942 som slitningar inom motståndsrörelsen mellan konservativa och kommunister. Det resulterade i ett inbördeskrig 1946-1949. Eleni bodde i en by med sin familj, Nicholas var hennes son. Under inbördeskriget skickade kommunisterna barn till läger bakom järnridån. Eleni räddar sina barn, de kommer till USA, men hon blir kvar och skjuten. Flera år senare reser Nicholas tillbaka för att försöka hitta vilka som sköt hans mor. En berättelse om en stark och beundransvärd människa som gör vad hon kan under omständigheterna. En stark bok där läsaren kommer nära inpå inbördeskrigs smutsiga och komplicerade natur där man vänder sig mot varandra. Jag funderade mycket över hur man lever vidare sida vid sida med en sådan här gemensam historia.
– En bok att läsa och beröras av mer än en gång.

uncaptured”Uncaptured Crete” av Diana Conyers är uppdelad i Kretas historia och en personlig berättelse. Författarinnan bodde på Kreta några år och delar med sig av sina funderingar och erfarenheter. Två saker tycker jag gör boken extra intressant. Hon resonerar kring de invasioner Kreta upplevt och ställer dem i viss mån i nytt ljus. Vidare resonerar hon kring senare invasioner som turister och bosättare. Hur har Kreta förändrats under tidigare invasioner och hur kommer det att förändras under de nya? Det andra som gör boken intressant är att hon har bott och arbetat i många olika länder, bl a i tredje världen. Det gör att hon ser med andra ögon och gör andra jämförelser än vad man vanligen möter.

Jag tycker mycket om boken av flera skäl. Författaren och jag delar många tankar, slutledningar och reflektioner. Vi kan se för- och nackdelar i både historiens och dagens Kreta. Många av hennes funderingar kring att bo på Kreta och att göra det ensam har också korsat min hjärna. Genom hennes sätt att se på Kretas historia och avmystifiera den kretensiska själen gav hon mig ord för det Kreta som jag också ser. En underbart vacker ö som är ett spännande och stimulerande resultat av flera års smältdegel av olika idéer, kulturer, levnadssätt, språk…..
– En bok för den som vill tränga bakom fasaden.

Trevlig läsning!

SOLSTING PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

4 tankar på “Boktipsdags

  1. Jan-Erik

    Bra, böckerna har jag läst, utom ”Eleni”, som jag sett på film. Vill du förstå dig på en kretensare, måste du läsa många av Kazansakis böcker, sa dottern till vår vän Nikos för många år sedan.
    Det fanns då bara två på biblioteket bl. a. Zorbá. Filmen hade redan då gjort mig till den ”halvgrek” jag är.
    Halvsvettig kram från Koutsounari!

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Jag har inte sett filmen, kanske ska leta upp den.
      Kazantzakis tycker jag verkar leta efter både sin egen och grekernas identitet när han inte bara är arg. Eller tråkig. Jag har lite svårt att alltid förstå hans symboler. Så är det ofta med utländsk litteratur, tycker jag. Man har liksom inte samma bakgrund, inte samma referenser.
      Svettigt här i sta’n också, läste på nätet att kulmen är imorgon, se’n ska det lugna ner sig.
      Kram

      Gilla

      Svara
    2. Lisa Brissman

      Jag har och har läst de två första, men inte Uncuptured Crete. Krisernas Grekland är jätteintressant…det roliga var , att det LÅNGA kapitlet om axion Esti läste jag noga för jag har en CD med Giorgios Dalaras med det verket. .när jag kom till Aten några veckor senare så sjöngs verket på Megaro Musikis med kör och bla Giannis Kotsiras. GISSA VEM SOM GICK DIT??

      Gillad av 1 person

      Svara
      1. iamittilivet Inläggets författare

        Det kapitlet är säkert intressant på sitt sätt, men jag kunde inte riktigt se vad det tillförde i sammanhanget. Dessutom känner jag inte till verket så mycket så det var lite för detaljerat för min del.
        Gissar att konserten var jättebra och att du njöt för fullt!

        Gilla

        Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s