Vandring på Kullahalvön

12 september 2013 
Lite ostadigt väder framöver så det är dags för vandring. Fördelen med nackdelen skulle man kunna säga, dvs att vara arbetslös är en nackdel, men att kunna ta tillvara fina dagar oavsett veckodag är en fördel. Det kan komma lite regn idag på förmiddagen, kanske dags att börja använda långa byxor och jacka? Traskar iväg strax före kl 7, förvantansfull, en hel dag ligger framför mig. Den är bara min!

Hoppar på bussen i Helsingborg:
– Jag ska till Mölle, ska jag byta i Höganäs eller sitta kvar?
– Ska jag köra till Mölle? undrar busschaffören.
Jaha….det här börjar inte så bra kanske……..

IMG_1300

Mölle, den lilla söta ”bakelsen” som klänger sig fast på åsväggen, hälsar välkommen vid 9-tiden med stillhet och tystnad som känns så gott. Snart förändras känslan när jag ser flaggor på halvstång. Känner mig mer som en objuden gäst, en inkränktare.

Fördelen med att tidigare ha vandrat en led eller i ett område är att det är möjligt att improvisera och att totalt slappna av. Väljer uppe på Italienska vägen att koppla ihop röd och gul slinga för att nå Kullaleden/Skåneleden vid Josefinelust på norra sidan. Det har regnat så det gäller att vara försiktig, det är brant och blött. Snart har jag blåa fingrar för regnsköljda björnbär är inte dumt!

Tyst och stilla tills jag är nästan framme vid Kullens spets. Då börjar det dyka upp grupper av människor, någon form av organiserad aktivitet och ordet ”team building” dyker upp i min hjärna. Blir full av skratt då något minne från någon personalkonferens dyker upp. Har vi inte alla varit med om när någon entusiastiskt ordnat en övning som ingen egentligen vill göra men alla deltar i, ingen förstår vad det ska vara bra för men alla intygar att det var så givande!?

Ute på Kullens spets blir det fika och det är bara jag och sjöfåglarna. Öppet hav så tankarna kan flyga helt fritt. Och jag känner att efter lång tids funderingar och stötande och blötande så landade jag i ett beslut för en vecka sedan. Det känns fridfullt. Nu har jag något att vila i, att stå på och en riktning. Tittar ut över havet mot horisonten….allt är möjligt….allt är gränslöst….i alla fall i denna stunden…

Möter lite mer folk på södra delen: en grupp som ska prova ”nerfirning” (eller vad det heter), en grupp fruntimmer (oj, vad dom kan föra oväsen…) och en grupp tonåringar som inte verkar tycka att det är så himla kul att vara utkommenderade i det gröna. Och så dyker det upp lite danskar och tyskar. Jag skyndar på stegen lite grann tillbaka till Mölle.

Att vandra längs kusten från Mölle till Höganäs är fint. Betesmarker och strandängar avlöses av små byar och lägen. Då och då möter man någon som är ute på promenad eller rastar hunden. Och alla hälsar ute på landet. Det känns riktigt bra för en singel från sta’n.

Vid Strandbaden är det dags för beslut – upp till stora vägen för att leta upp närmaste busshållplats eller fortsätta längs med kusten till Höganäs hamn? Har ingen aning om vad klockan är, känner efter…..nä, jag är inte ”färdigvandrad”. Från hamnen letar jag mig upp till busshållplatsen vid gamla järnvägsstationen, klockan är ungefär halv 4.

Härlig dag då regntunga moln legat hotfullt på himlen, men det blev bara en liten skur. Och det där med vandringsbyxor…nja, det blev lite väl varmt. Fast positivt var att de knäpptekniska problem som låg på lut i våras nu avlösts av ett nedåtglid – får bli livrem nästa gång minsann.

Dagens vandring: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2313796

Tips

– tåg till Helsingborg, sedan går det bussar till Mölle och Arild (via Höganäs). Se upp med Skånetrafikens förslag för de är ibland väldigt snåla med bytestid. Jag tog ett tåg tidigare och det var tur för det tåg som jag fått som förslag blev försenat.

– Skåneledens markeringar är små och ganska snålt utplacerade, det går lika bra att följa Kullaledens blå markeringar (norra sidan).

– norra sidan är brantast och den är jobbigast att gå från Kullens spets mot Arild.

– på södra sidan delar sig Kullaleden (röd markering) och Skåneleden efter en stund. Skåneleden går ner till kusten som man följer in i Mölle, Kullaleden går via Italienska vägen.

– en bit efter Mölle (mot Höganäs) går Skåneleden upp på en ganska tråkig cykelväg, men det går bra att gå över betesmarker närmare havet. Håll utkik efter röda markeringar och efter en stund möter man Skåneleden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s