Resan norrut

Tvärtemot vad en del gör nu på sommaren reste jag norrut till Skåne den 23 juli, hemma igen 3 augusti. Syftet var, förutom att träffa familj och vänner (senaste besöket var påsken 2023), att få andrum från heta högsommaren som för andra året i rad är tre månader istället för två.

Jag ska inte bli långrandig med en mängd blogginlägg utan fatta mig kort. Jag har tidigare skrivit i bloggen att jag de senaste åren tycker illa om själva resandet och det var värre än nå’nsin i år. Ska inte trötta ut dig med det. Jag ska inte heller trötta ut dig med de frustrerande och irriterande mötena med ”digitala” Sverige där det t ex numera kan ta 20 min att betala parkering i ett P-hus. Som besökare kan jag hålla med om uttrycket ”Sverige är fantastiskt” fast med en annan undermening….

Hyrbilen som skulle parkeras var en Fiat 500. Jag kallade den min övertäckta moppe, men av min systers granne fick den namnet Jollen vilket den fick heta resten av dagarna. På flygplatsparkeringen stod Panda och väntade troget. Så jag håller mig inom Fiat-familjen både här och där!

Jag höll till i södra Skåne och min turné blev till vissa delar en minnesresa. Började i Lund där jag bott i mitt vuxna liv tills jag flyttade hit, ner till Skanör, vidare till systerdottern i Ystad där jag bodde under gymnasietiden, så till Österlen där jag inhystes hos syster i Kivik och avslutningen blev ett reprisbesök i Skanör pga lite ändringar i planeringen.
På Österlen (det heter inte i Österlen) är jag född och uppvuxen i en liten by på landet.

Vädret var perfekt! Det låg kring 22 gr, mer eller mindre molnigt varje dag, ibland klibbigt på em vilket inte var så skönt. En em körde vi in och ut ur lokala skurar (stopp i Sövestad för urgo’a hallon!), en annan em regnade det i cirka 20 min när vi satt under tak och sista da’n grät Skåne över min avfärd: det var höstligt grått och regnade!

Jag har ätit så mycket gott! Tyvärr kan jag inte rekommendera familj och vänner, tror inte att de skulle uppskatta att få en mängd okänt folk på tröskeln, men deras mat mer än håller måttet. Det har också inmundigats mat och dryck på lokal och jag kan rekommendera Le Petit Bistrot i Ystad (boka bord!), Talldungen i Brösarp (boka bord!), lunch på Sjöfolket i Österlens enda stad Simrishamn (”sillasta’n”), lunch på La Perla i Sjöbo, lunch på Svabesholm i Kivik samt middag på Millennium i Höllviken.

Besök och utflykter blir inte riktigt de turistiga av naturliga skäl. Vi har våra egna små oaser, men här är några exempel. Klostret i Ystad hade utställning, bl a en intressant om just klostret. Minigolf i Löderup följdes av den livsnödvändiga kräftstjärtsmackan hos Olof Viktors. Vi inventerade två intressanta kyrkor: Borrie och St Köpinge. Fick en stor dos konst på Kabusa Konstgalleri.
”Ensamma trädet” på Skallahög bjöd på en riktig njutningsstund med otroligt vackra vyer över Rörums backar och se’n förirrade vi oss in i Mandelmanns Trädgårdar där vi träffade Gustav, men det är en annan historia.
(foto: Maria Löfquist)

Fin promenad i Kivik ut till Hällevik och senare strosade vi runt i Engelska trädgården.
Jag kan rekommendera att lämna turiststråken och spatsera omkring i Simrishamns och Ystads gamla kvarter bland charmiga hus, små gränder och vid denna tiden mängder av stockrosor! Där inne var det lugnt och skönt.
(jag ångar fram i Ystad [foto: Frida Löfquist] och till höger Simrishamn)

På biltur hittade vi ett klövbad vid en vacker gammal bro över Nybroån och franska turister blev alldeles betagna:

Jag är ingen shoppare och behöver inga kläder, men vad gör man när Längorna i Skåne Tranås har 50 % rabatt? Man kapitulerar.

Jag fick också möjlighet till en kort vandring från rastplats Piraten (norr om Brösarp) till Kivik. Genom skog ut på ängar ner till havet som jag följde från Haväng till Kivik. Helt annorlunda landskap och natur än jag numera är van vid – ljuvligt!

På lördagen fick jag tid mellan besök och begav mig först till Sjöbo för lunch och se’n till mitt favoritslott där jag inte varit på länge, länge: Trolleholm. Skåne har en mängd fina slott och alla har väl sina favoriter.

Skåne var så otroligt grant! Som om det vistats i ett växthus! Frodigt grönt överallt, nästan lite överväldigande. Säd på fälten som börjat tröskas, betor vars blast lyste inbjudande mörkgrön, blommande potatisfält. Jag skulle kunna köra runt och vandra i flera dagar utan att tröttna, bara insupa all kraft, energi och skönhet.
Många förknippar Skåne med fiskelägena, en del ser bara Österlen-Näset-Kullen/Bjäre, men Skåne är SÅ mycket mer! Och inte är det platt. När nå’n påstår det brukar vi skaka på huv’et och säga att du har aldrig cyklat i Skåne!


Men slätterna är fina. Jag som älskar berg och nu bor bland dem njuter av att låta ögat leta sig vidare och vidare och vidare…det är bara horisonten som sätter stopp. Det gör nå’t med sinnet. Det öppnar sig samtidigt som det stillar sig inför storheten.
Vi ska inte glömma de vackra åsarna som sätter fart på landskapet. Och inte en ås är den andra lik!

Österlen är väldigt förändrat. Man hör inte mycket skånska utan mest uppsvenska. Jag vet att många tycker att all förändring och utveckling är positiv, men jag tycker det är mångfacetterat. Och inte alltid odelat positivt. Jag känner mig som en utböling vilket är en konstig känsla i en hemtrakt. Undrar hur många österleningar som finns kvar och hur stor del de är av den totala befolkningen.
Samtidigt blir jag full i skratt över en del minnen. Som när det tog fart med konstnärer, kändisar och annat löst folk norrifrån som sökte sig till ”ljuset” på Österlen. Och där stod vi och undrade vilket jäkla ljus!? Och jag undrar vad de krumma, av salta vindar märkta fiskarna som knappt fick ihop till brödfödan skulle säga om de nutida priserna på deras hus i fiskelägena…

En sen eftermiddag fick vi en högtidsstund på Skepparps Vingård! Hyllningskonserten ”Älskade Olle!” (hemsidan finns här). Jag är uppväxt med visor, men de och trubadurerna försvann nå’n gång under 80-talet. Tänk, vilken skatt som bara ligger där och väntar på att bli lyssnad på och avnjutas! Det ska konst till att sjunga visor. Här får du en stund av mig med Olle och Österlenvisan:

Fler foton i ett album på min flickr-sida! (manual till flickr finns i högermarginalen här i bloggen)

Ha det gott! Var rädd om dig och andra! Och ha en skön helg!

Koppla av, upplev och njut av sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september – juni.
Stadspromenad och biltur året om.
Kontakta mig för information
om rabatter!
Välkommen!
inspirewiz.comfacebook

4 tankar på “Resan norrut

  1. Profilbild för Lena i WalesLena i Wales

    Mycket har ändrat sig i Sverige sedan du ”lämnade”. Det upptäckte jag när jag flyttade tillbaka. Även för en svensk tar det tid att lära sig detta.

    Jätteroligt att läsa om din resa i Skåne. Tack!

    Gilla

    Svara
    1. Profilbild för iamittilivetiamittilivet Inläggets författare

      Nja, digitaliseringen började innan jag flyttade och jag har varit tillbaka då och då under mina 11 år här så det är inte så väldigt ändrat, men jag förstår inte hur Sverige tänker. Allt är så sårbart om man bara ska förlita sig på det digitala!

      Gillad av 1 person

      Svara
  2. Pingback: Då är det dags igen! | ia mitt i livet

Lämna en kommentar