Kan man ranka händelser? Alltså att någon är värre än en annan? Eller ska man låta bli och bara konstatera att de är olika men lika rysliga.
I förra veckan la jag ut två blogginlägg. Det ena om att vara tacksam och glad för hur man har det och det andra om den bristande medmänsklighet som bl a visas migranter. Bläcket hann knappt torka förrän det kom skandaler. Alltså skandaler enligt mig.

Israel får delta i Eurovision. SVT hävdar att man är opolitiska, men röstade för regeländringen som släpper in Israel. Va? Varför la de inte ner sin röst? Den högra handen vet inte vad den vänstra gör.
Ryska skidåkare (inte skidskyttar) får delta i OS under neutral flagg. Har de gjort några uttalanden, t ex tagit avstånd från kriget?
För mig är det inte politiska frågor utan humanitära. Två länder som för aggression mot andra folk ska inte bjudas in till nå’t annat än fredsförhandlingar. Trist för artister och idrottare, men tyvärr väger de lätt jämfört med tusentals människors lidande och död.

Jag fortsätter på sportspåret: FIFA. Fredspriset. Hyllandet av Trump från främst hans kompis FIFA-presidenten Infantino. Hörde att Sverige röstade för Infantino senast när han blev återvald. The Guardian har en bra artikel som beskriver spektaklet och också tar upp grabbarnas nära vänskap – läs här. Trumps alla (verkliga och påhittade) positiva gärningar nämndes och visades upp. Det verkar inte som om nå’n nämnde Venezuela… eller att sjukdomar som t ex mässling ökar lavinartat i USA… eller att amerikanarna får allt svårare att klara sig ekonomiskt… eller att han sätter in armén mot de egna medborgarna… eller… ja, det finns ju en del att välja bland…
Reaktioner från fotbolls-Sverige? Inga som jag hittat. Den enda jag sett är Olof Lundhs krönika (läs här) där han konstaterar dels att opolitiska (enligt de egna stadgarna) FIFA inte är så opolitiskt. Han skriver också att Infantino och ”hans handgångne man, svensken Mattias Grafström” instiftat priset utan förankring. Så då får det väl bli reaktioner i efterhand! Eller? Blir det tyst och rättning i ledet?
Ryggradslöst av alla inblandade.
Det intressanta är nu hur insläppet till USA ska fungera. Givetvis kommer tränare, fotbollsspelare osv in, men hur ska Trump göra med alla fans från icke önskvärda länder? Och vilka städer tänker han ta bort för de är alltför ”kriminella”?
Ett jäkla spektakel alltihop!

Och jag som tror på människan och mänskligheten. Det känns lite motigt just nu.

I lördags kom ett larm till Ierapetra från ett turkiskt lastfartyg. En skadad uppblåsbar båt var i sjönöd söder om ön Chrissi, men pga den kraftiga sjögången (stormen Byron onsdag kväll till fredag kväll) kunde de inte bistå människorna i båten. Från Ierapetra ryckte kustbevakningen ut med två fartyg, en PUMA-heikopter, Frontex bistod med ett fartyg och en helikopter och även passerande fartyg försökte hjälpa till. I båten fanns 17 döda människor och två levande. En kylbil fick rekvireras för att förvara de döda tills begravningsbyråer organiserat transporter till Iraklio. Där gjordes först en rättsteknisk undersökning och därefter skulle kropparna obduceras. Troliga dödsorsaker: hypotermi och svält. Det misstänks att båten varit på väg se’n 1 december, men det återstår att fastställa. De två levande transporterades till sjukhuset i Iraklio. Passagerarna i båten var vuxna och minderåriga.
Antalet passagerare ansågs lågt då de båtarna vanligtvis är överlastade med minst 30 personer. När de två levande, som uppskattningsvis är mellan 16-20 år, återhämtat sig kom det fram att 15 personer fallit överbord. Alltså rymde den sjöodugliga, skadade båten som saknade motor 34 personer.
Vi får inte glömma att det egentligen handlar om människor av kött och blod, inte siffror!
Nu har myndigheterna i Ierapetra inlett en utredning som väl kommer att lämnas över till nå’n annan myndighet. Med tanke på hur ”utredningar” försenas och till vissa delar mörkas så kommer vi nog aldrig att få veta vad som hänt. Frågorna är många: ungefär samtidigt upptäcktes några (fem eller sex – olika uppgifter) andra liknande båtar som lyckades ta sig i land på andra platser. Varför ingen motor? Vem tog bort motorn? Hur skadades båten? Skadades den när motorn slets loss eller vid pushbacks från Libyska kustbevakningen?
Ierapetra är skakat och från grannkommunerna kommer stödjande och deltagande uttalanden.
Tänk så många drömmar som krossades! Inte bara för de i båten utan också för deras familjer som hoppades att den anhörige skulle lyckas få en bättre och tryggare tillvaro. Och hur mår de två överlevarna psykiskt? Att sitta i en skadad båt i flera dygn, lyckas hålla sig fast när människor faller över bord och se den ene efter den andre dö. Minnesbilder och ärr de alltid måste leva med. Jag hoppas att de får all hjälp de behöver för att komma vidare.
När jag tänker tillbaka på hur min vecka såg ut… vad jag sysslade med medan de satt i båten… det går inte att ta in, fullt förstå att tillvaron på samma planet kan vara så himmelsvitt olika.

Ha en bra vecka! var rädd om dig och andra!