Midsommar kan man bara fira i Sverige så den högtiden bara passerar för mig. Dock fick jag fin musik Midsommarafton! I vår utomhusteater i Minos Park underhöll ungdomskören och vuxenkören. En fin stund och de lyckades även få igång publiken.

Iraklio har varje år en Arts Festival och i år var det 10-års jubileum. Jag besökte som vanligt en dag, men ska nog övernatta nästa år. Det händer en del musik mm på gator och torg på kvällarna.

(klicka på foton för större storlek)

Jag började på Lakkos torg där det fanns en fotoutställning. Den hette ”A different kind of landscape…” och fotograferna hade fångat miljöer där människa och natur interagerade. Inspirerande! Ofta tar vi ”rena” foton, men om man blandar så kan det bli förstärkning. En röd stol blir ännu rödare och tydligare i grönska som blir djupare och mer grön med den röda stolen. Hoppade till när jag kände igen en plats. Fotot till vänster är från en liten ravin nära Etia-Armenoi. Fotot till höger signalerar både hot och omsorg, tycker jag. Och att vi inte kan skövla naturen utan bara försiktigt ta en liten bit.

Så var det dags att strosa omkring i de små gränderna och hålla utkik efter Street Art. Delar av centrala Iraklio är gränder och det känns som att vara i en by fast man är i en större stad. Lägg mobilen i fickan och gå dit näsan pekar!
Jag tycker mycket om Iraklio och borde kanske skriva en ”guide” till centrum som är så mycket mer än Morosini-fontänen och basaren. T ex har sta’n massor att bjuda på för den shoppingsugne och nu börjar snart en av årets största reor!
(bildspel)

Street Art finns lite överallt. Glöm inte att vända dig om emellanåt! Här bara några exempel på Street Art, jag hittade så många nya och de finns i album ”Street Art and graffitti” på min flickr-sida.
(bildspel)

Översta våningen i sta’ns bibliotek (ligger bredvid Info Point) var nästa stopp. En fotoutställning på temat ”Partings”, alltså avsked. Svårt tema för det bli gärna andra budskap som möte, ensam, avstånd osv. Och fotograferna hade inte lyckats, tyckte jag. Det fanns t o m foton där som var helt malplacerade. Återigen kände jag igen en plats! Denna gång bänken i Pacheia Ammos (fotot till vänster). Och jag föll för den vackra skulpturen som vinkar till någon som ger sig iväg till sjöss.

Jag går alltid in i Markus basilikan som är sta’ns konstgalleri. Där var en mycket speciell utställning! ”Passage in i ljuset”. Basilikan var nästan helt nedsläckt och tavlorna lyste själva. I de flesta var ljus inbyggt, men jag misstänker att några var målade med självlysande färg. Så läckert och stämningsfullt! Det fungerar givetvis inte alls att återge på foto, men ett vill jag visa. Den här triptyken (konstverk i tre delar) tyckte jag sammansmälte till ett budskap: håll ljuset vid liv – mörker är inget alternativ. För mig symboliserar ljuset hopp och vad är vi utan hopp!?

Sista utställningen var fotoutställning utomhus. ”Night: Silence, Mystery, Magic”. Fantastiskt fina tolkningar och massor av inspiration kring ljus, djup och reflexer. Här några exempel:

Summering: En dag med massor av inspiration och vackra upplevelser. Kom hem med en mängd foton som jag kan gå tillbaka till vid behov. God lunch på Amalia’s Kitchen (alltid god mat; har både grekiska rätter och mat med Texas/Mexico-smaker).
Varmt på eftermiddagen! Gränderna var perfekta att strosa i på förmiddagen eftersom där var skugga. I och med att National Road (VOAK) byggs ut tar det lite längre tid att köra till Iraklio österifrån.

Denna vecka har vi haft fotoutställningen ”Is Anybody Alive?” här i Ierapetra. Det är ”Ierapetra-initiativet för Palestina” som ställde ut foton inifrån Gaza som lokala fotografer lyckats få ut från september 2023 till för cirka 2 månader se’n. De hade delat upp fotona i grupper: Skottlossning, Motstånd, Solidaritet, Sorg eller Lidande, Liv, Förstörelse, Jananza (bön som läses vid begravning). Lite märkligt kändes det att bli varnad för att en trappa upp fanns de ”värsta” fotona. Om vi inte kan ta del av verkligheten – vad är vi då, vad vet vi då? Personligen tycker jag att alla foton från oroshärdar, svältkatastrofer osv är viktiga, upprörande och sorgliga. Framför allt när det gäller barnen som inte har något val.
Inför varje grupp satt en kort dikt och jag fastnade för de här två:

Alla fotona berörde mig, men här är de som gjorde allra mest intryck. Och avtryck.
(bildspel)

Det är bra att det finns människor och grupperingar som manifesterar och demonstrerar till stöd för befolkningen i Gaza. Regeringen i Grekland är ganska tyst, det är väl viktigt att skydda de avtal de har med Israel. Omvärldens flathet är upprörande. Man skyndade till att ”straffa” och fördöma Ryssland (helt riktigt), men Israel bara fortsätter och fortsätter att agera utan begränsningar.
Jag tar inte ställning i den mångåriga konflikten, men jag väljer ändå att mest sympatisera med folket i Gaza som är fångade i en omänsklig situation. Nu beskjuts de t o m när de köar för humanitär hjälp (som ges på få platser av ett mycket märkligt privat företag).
Bara en så’n sak som att det i Gaza finns (fanns?) ungefär 2 miljoner människor varav cirka 65% är (var?) barn – vilken uppväxt får de, de som är framtiden?

Ierapetra har begåvats med fyra nya matställen. Sigorino (italienskt kök) i våras vilken jag provade på min födelsedag (läs här). I lördags provade jag Kalè Gastrobar. Först: jag tror inte att jag nå’nsin ätit på nå’t ”gastro”-ställe så jag känner inte till konceptet, vet alltså inte om de uppfyller det eller inte. Det var en av de absolut godaste kycklingbröst jag nå’nsin ätit! Priserna några euro högre än medel i sta’n, men det var det värt. Läget är nog både ett plus och ett minus. De finns vid fiskehamnen vilket ger en fin vy och mysigt ljus i solnedgången – ett plus. Många förstår inte hur lång vår strandpromenad är utan tror att delen Astron Hotell – delfin-skulpturen är allt, men det är bara en del. Kalè Gastrobar ligger på andra sidan av borgen dit nog inte många hittar – kanske kan bli ett minus.
Jag återkommer om de andra två när jag provat dem!

Fler foton på min flickr-sida!

Ha en skön söndag! Var rädd om dig och andra!