Den är inte enkelt att vara barn nå’nstans på vårt klot. Totalt utelämnad till de vuxna som ska självförverkliga sig, kriga, göra karriär, gå på gym, få tillvaron att gå ihop, kämpa med dålig ekonomi och ohälsa och en massa annat. Ibland händer det t o m att vuxna glömmer bort barnen i t ex samhällsplanering.

Ett långt blogginlägg men viktigt för det handlar om vår framtid – barnen.

Det är en väl omhuldad bild att greker är så familjekära och älskar sina barn. I de flesta hem är det givetvis så, men det är ingen generell, universell sanning. Den bidrar också till att familjer är ganska slutna enheter och det ligger en del i att ”en grek klagar aldrig på en grek” (förutom i skvaller som är mångas livsluft).
Och den som varit i Grekland har sett att barn transporteras i bilar utan ens ett säkerhetsbälte eller stående framför scooterföraren utan hjälm. Den andra ytterligheten är väl ”trygghetsnarkomanen” som slår in sitt barn i skydd och förbjuder det som är ”farligt”. Lagom är nog bäst för alla parter, inte minst för barnen.

Här har jag sammanställt lite om barnens skuggsida i Grekland som påminner om samma problem och fenomen som på många andra platser och avslutar med ett hjärtskärande fall som inträffade nyligen.

Grekland har en högerregering som ingen kan anklaga för att ha ett barnperspektiv.
De är i full färd med att montera ner den offentliga sjukvården och ersätta den med privata kliniker. T ex fick en 6-åring med blindtarmsinflammation transporteras från sjukhuset i Chania till Iraklio eftersom det inte fanns pediatrisk kirurg i Chania, psykiatriska vårdplatser och kliniker ska dras ner eller stängas trots stort behov hos både vuxna och barn, sjukhuset i Iraklio är upptagningssjukhus för öarna runt omkring för specialist- och intensivvård. Vem förlorar mest på neddragningar och att sjukvård ska betalas över disk? Jo, barnen.
I höstas kom direktiv om att skolklasser skulle slås samman. En del kommuner vägrade då de ansåg att klasserna blev för stora. Det ska inrättas ”experimentskolor”, här på Kreta i Rethymno. Det pratas också om att Onassis Foundation ska ta över skolor. Universitet ska beläggas med terminsavgifter. Även om den grekiska skolan behöver ses över och utvecklas så kan inte detta petande i och expremiterande med skolorna gagna barnen. Alla förlorar på att utbildning blir en ekonomisk fråga, men allra mest förlorar barnen. Speciellt de med resurssvaga föräldrar.
För några veckor se’n informerades om att de som passar barn (farmor, mormor, andra personer) kan söka ersättning från staten. Barnet måste ha nått en viss ålder (tror att det var 18 månader) och några andra regler. Någon dag senare gick oppositionspartiet PAZOK ut med att barnomsorgen bör förstärkas med 20 000 platser och barnbidraget höjas. Eftersom vård och skola håller på att monteras ner är det oundvikligt att bli fundersam över vad regeringen vill med barnomsorgen. Och ytterst är det som vanligt barnen som förlorar.

Självmord – ett problem som till stor del kan knytas till mental ohälsa. Kreta leder statistiken stort. Antal självmordsförsök registreras inte. Från 1999 till 2013 var antalet självmord bland 100 000 invånare 2,4 för Grekland och 5,2 för Kreta. År 2022 var rekordår på Kreta med 97 självmord och år 2024 gjordes 469 självmord i Grekland. Vem är det som står där utan en förälder, släkting eller god vän till familjen och kan inte påverka nå’nting?

Som på alla andra platser på jorden finns det alkohol- och drogproblem. Balkan har länge haft rykte om sig att det flödar med droger och inte minst vapen. Förutom att inte kunna lämna ett hem där de vuxna missbrukar så har barnen det tufft i samhället. Det kommer då och då rapporter om minderåriga som serverats alkohol på barer och diskotek eller köpt i super market trots att det är förbjudet. Om det kan spåras får ägaren böter. Antal incidenter där minderriga behöver sjukvård i samband med alkoholförtäring har ökat, inte minst på Kreta. Vem förlorar mest – den som säljer/bjuder eller den minderårige?

I skolorna är nu mobiler förbjudna. I en del skolor finns speciella skåp där mobilerna låses in, i andra får eleverna behålla mobilerna men inta ta fram dem på lektionstid. Om elev använder mobil på lektionstid kan den bli avstängd ett par dagar. Ohälsosamt internetberoende har också börjat uppmärksammas. Det steg till höga höjder under pandemin och nu är oron stor för barnens utveckling. Regeringen vill satsa förebyggande och låt oss hoppas att det lyckas! Den som tror att internet bara är bra och fullt med information bör nog kontrollera vad barn gör på nätet. I Thessaloniki fick en 14-åring läggas in på sjukhus efter att ha förlorat medvetandet och fått en huvudskada när hon föll ihop. Anledning: TikTok-utmaning som hon deltog i tillsammans med kompisar. Utmaningen gick ut på att hålla andan så länge som möjligt.

Grekland behöver locka tillbaka sina utbildade unga människor. I en undersökning av unga greker utomlands uppgav nästan hälften att de ville flytta tillbaka, men att det inte är möjligt pga de låga lönerna. Grekland står inför en stor och tuff befolkningsutmaning med den största gruppen äldre i EU och lågt barnafödande. Så dagens barn och ungdomar kommer att få en tung börda framöver.

En undersökning som jämförde med andra europeiska länder visade att fyra av fem greker tar bilen korta sträckor som man i andra länder går. Grekland har problem med fetma och sjukdomar relaterade till passivitet och fetma. Kosten är också ett problem. Den grekiska delen av ”Medelhavskosten” innehåller, förutom stora mängder pommes frites och vitt bröd, 15 liter olivolja per person och år! Visst finns det nyttiga saker i olja, men det är fortfarande fett. Inom EU leder Grekland fetma-ligan, speciellt barnfetma och då hos pojkar. Även regeringen har uppmärksammat problemet, men står nog ganska villrådiga. Om man inte kan kalla detta att barn är förlorare så vet jag inte vad man ska kalla det.

Ett problem som ökat katastrofalt de senaste åren är våld i hemmet. Man kan bara hoppas att ökningen beror på att locket är på väg att falla av. Till exempel på sjukhuset i Agios Nikolaos har inrättats en mottagning och vårdplatser för offer vilket ju ger en bra signal. Larmknappar delas ut till mest kvinnor, men även till män. Det poppar också upp mer och mer fall av sexuellt utnyttjande av minderåriga och barn – även där bidrar troligen (och förhoppningsvis) en ökad öppenhet. Vuxna har alternativ, de kan lämna en våldsam miljö (och ja, jag vet att det inte är enkelt), men barn har inga alternativ. De måste stanna kvar. De kan inte säga att nu har jag fått nog, nu går jag.

Så har vi det där med barnmisshandel.
”Varje år, enligt uppgifter från Institute of Child Health, utsätts minst 4 000 barn för allvarliga övergrepp varje år. Samtidigt dör över 100 och över 100 lämnas med allvarliga funktionsnedsättningar. Sammantaget beräknas det totala antalet nya fall av barnmisshandel överstiga 20 000 i vårt land.” (cretapost.gr)
Nyligen skedde ett fall här på Kreta som upprört och engagerat hela Grekland. Det handlar om en tre-åring som hette Angelos. Det har varit många turer och händelser, men jag ska försöka fatta mig kort för att få med det viktigaste.

Angelos – ett litet barn men också en människa
Söndagen den 2 februari får polisen i Chania ett larm från en by söder som sta’n. Grannar tycker att det bråkas för mycket och någon tycker sig ha sett blod utanför huset. Polis och ambulans rycker ut. De finner en tre-årig pojke som inte är kontaktbar och transporterar honom omedelbart till barnkliniken i Iraklio. Där börjar de med att tömma ett hematom (blodsamling) som han har på hjärnan och vidtar åtgärder för att avlasta den svullna hjärnan. Pojken intuberas och läggs in på intensiven. Ansvarig barnläkare säger att under de 35 år han arbetat har han aldrig sett så många skador på en liten kropp. Det visar sig nämligen att Angelos har gamla skador, nästan läkta skador och nya skador. Bl a brännmärken efter cigaretter, blåmärken i olika stadier.

Nu blir det rörigt! Den 26-åriga modern skyller allt på sin 44-årige partner och partnern skyller allt på modern. På tisdagen flyttas vårdnaden av pojken från modern till pojkens mormor som mer eller mindre bosatt sig på sjukhuset. Plötsligen skyller modern även på den biologiske fadern vilket får dennes mor (alltså pojkens farmor) att fara ut i anklagelser mot pojkens moder, bl a med att göra klart att ”jag skulle kunna döda henne”. Modern och partnern får smugglas ut från domstolsbyggnaden i Iraklio där en uppretad folksamling väntar. Ett gäng maskklädda individer åker till byn och kastar sten på parets bostad. Till slut flyttas de till ett fängelse utanför Aten där de sitter isolerade från varandra och andra interner. Det fanns, enligt tidningar, en tanke att sätta modern tillsammans med kvinnan från Patras som tog livet av sina barn, men den kvinnan vägrade med ”sätt henne inte hos mig!”!
Grekiskt drama på hög nivå!

Samtidigt blir sjukhuset nerringt av människor från hela Grekland och från utlandet som framför att de vill adoptera Angelos. Under veckan gör partnerns juridiska ombud ett märkligt uttalande. Han säger att om partnern är skyldig så kommer han att avsäga sig uppdraget att försvara honom. Jag tolkar det som ett tecken på att hela landet var så upprört och förbannat så ingen vill egentligen befatta sig med ”fallet”. Man vill distansera sig, men här är det viktigt att komma ihåg att alla har rätt till försvar vid en rättegång.
Grekland har ett otroligt långsamt och trögt rättssystem vilket de fått mycket kritik för. Det beräknas bli rättegång tidigast om ett år!

I artiklar stiger fram vänner till både modern och partnern som försvarar den de är vän med. Det finns också de som träder fram som ”sett” och ”märkt” olika saker, även en som berättar att hon ordnat tid till modern hos en psykolog men modern dök inte upp. Partnern medicinerar mot panikångest enligt honom själv och en vän. Alla dessa vuxna runt omkring – var de verkligen blinda? Köpte de alla bortförklaringar? Såg de inte blåmärkena? De berättar om ”incidenter” som i mina ögon borde ha fått dem att reagera.
Allra mest hjärtskärande är en väninna till modern som berättar att när hon skulle gå kom Angelos fram till henne och undrade om hon kunde ta honom med sig, om han kunde få följa med henne hem.

Fredagen den 7 februari påbörjas tester av pojkens hjärna och de avslutas på lördagen med beskedet att han är kliniskt död, dvs hjärndöd. Mormor framför att hon önskar donera hans organ. Tidigt tisdag morgon opereras Angelos av ett team av läkare från Iraklio, Aten och Berlin efter att hela operationsteamet hållit en tyst minut. Hans njurar fraktas till en mottagare på sjukhus i Thessaloniki (och som stått flera år på väntelista) och hans hjärta till ett barn i hans ålder i Berlin.
Vid obduktionen fann man att leverns skador med största sannolikhet var orsakade av en spark.

Angelos fördes till Aten i onsdags för att begravas i fredags. Mormor och hennes familj samt deras vänner är därifrån. På begravningen kom också andra människor som ville visa sin respekt och säga adjö till ”den lille ängeln” (Angelos betyder Ängel).
Det märkliga med hans dödsannons var att där stod inga namn på sörjande så det gav en känsla av att han var ensam i livet och han lämnade ensam.

När jag nu sitter här och sammanfattar det som hänt rinner tårarna. Igen. Hur kan man ge sig på en tre-åring? Och vilket helvete hade den lille människan under sin tid hos oss? Det är inte svårt att spontant sälla sig till de som menar att en del människor inte borde få skaffa barn. Och det går inte att säga ”det är samhällets fel” i betydelsen regering, myndigheter o likn för samhället består av oss alla och vi måste reagera på det vi ser!

Nu håller vi alla tummarna för att njurarna och hjärtat fungerar i sina nya kroppar – då lever Angelos vidare på nå’t sätt och det har kommit nå’t bra ut ur det skrämmande och förfärliga eländet.

Ha en bra vecka! Var rädd om dig och andra!