I förra veckan var det dags för årets minisemester för mig och mitt ressällskap som är svensk pensionär boende på Kreta halva året. Ifjol var vi i Anopoli och Chania (läs här), året dessförinnan Askifou och Chania (läs här).

Att hitta övernattning i Rethymno var inte enkelt. Vi ville gärna bo i gamla sta’n, men i vår prisklass och vid den tid vi skulle resa hittade vi bara lägenheter och det är inget för oss. Vi bokade Brascos Hotel med bra läge strax utanför gamla sta’n. Jag har bott där tidigare vid ett tillfälle och var nöjd. Det enda man ska tänka på är att den stora parkeringen är stängd på torsdagar då där är marknad. Vi parkerade på onsdagseftermiddagen på den gratisparkering som jag brukar använda och där fick bilen stå tills vi skulle vända hemåt fredag förmiddag..

Vi tycker båda om att göra bilfärden dit och hem till en del av resan, inte bara transport. Vi körde västerut mot Ano Viannos, via Martha och fortsatt. Byn Asími har blivit något av ett traditionellt kaffestopp. Förutom stopp för att njuta av landskap och natur blev det besök på ett kloster – kommer i nästa blogginlägg.

I Spili blev vi något upprörda eftersom To Steki tou Lampaki (fotot till vänster) inte hade öppet! Där får man supergoda giros i vettig storlek. Men så blev det alltså inte denna gång utan vi hamnade på ett litet ställe som heter Lions. (foton hämtade från Google Maps) Det var dags för lunch och sandwich skulle sitta fint! Men vi glömde en mycket viktig sak: fråga hur sandwichen serveras! Vi såg framför oss två trekantiga smörgåsar med ett eller två lager fyllning. Vi fick fyra fyrkantiga smörgåsar med två lager fyllning och ett berg pommes frites! Var och en av oss fick denna jättetallrik. Så otroligt onödigt mycket mat, men gott! Givetvis åt vi inte upp allt, troligen blev några bykatter och byhundar glada över fynden i soporna senare.

Efter att ha installerat oss på hotellet i Rethymno och sträckt ut våra bilsäteströtta kroppar en stund var det dags för middag. Vi satt i gränden vid Raki Ba Raki och smorde kråset med deras väldigt goda tonfisk.

På kvällen tänkte vi besöka gamla venetianska hamnen där nå’n taverna öppnat, men det blåste och nere i hamnen var det halv storm så vi letade oss in i gränderna. Slutligen hamnade vi på Agrimia där vi fortsatte fisktemat och åt god middag.

Torsdagen strosade vi i sta’n, kaffestopp lite här och var (bl a vid Rimondi fontänen och på Den okände soldatens torg). Lunchen blev giros hos Nikos som serverar den gamla modellen, bara något lite, lite större. Så gott!
Sista kvällen – var äta? Givetvis Petite Fleur efter en aptitretande drink på Bee. Jag avnjöt en bit Angus, vi fick väldigt gott vin och som dessert delade vi på en cheesecake med vit choklad. Som vi skulle säga i Skåne: en riktig grevarätt!

Fredag var det dags att styra kosan hemåt. Det blev en underbart vacker färd genom Amari-dalen och här skulle vi lägga det mesta av dagen så vi körde sakta, stannade, upplevde och njöt. Egentligen är namnet missvisande för där finns minst fyra dalar. Jag har kört här på hösten de senaste åren och det är vackert då också med höstfärger. Nu var det så grönskande i alla tänkbara gröna nyanser så det blev nästan, men bara nästan, för mycket! I byn Apóstoli, där tiden stod stilla, slog vi oss ner på Taverna Evgoritis för kaffe. Fågelkvitter, bisurr, nå’n enstaka bil och gubbarnas prat var allt som hördes. En oas för själen! Vi väckte nyfikenhet, troligen inte många turister som hittar dit. Och vi fick vandringstips. När vi kom fram till Zarós sa vi att nu har vi verkligen badat i vår!

När vi kom ner till stora vägen och skulle köra österut blev det lite mer fart på hyrbilen. Kaffestopp i Asími givetvis. Vid 17-tiden var vi hemma i Ierapetra!

Senare i veckan kommer blogginlägg nummer två med de platser och sevärdheter vi besökt!
Foton finns än så länge inte på min flickr-sida, ska ta itu med dem imorgon.

Ha en skön vecka! Var rädd om dig och andra!

PS. I menyn under ”Tips Till Turist” finns fler bilturer samt fler inlägg om besök i Chania, Rethymno, Sitia, Iraklio osv.