Snubbel och getingar

28 september 2013
Hoppar av tåget i Häljarp strax före halv åtta och möts av solen! Vilken morgon! Men det är kallt, snart dags att börja med vantar minsann. En av årets nya etapper ska provas så jag ska vandra från Häljarp till Löddeköpinge.

Lite ovant i början att trafiken på E6 ligger som en ljudridå i fjärran. När jag tror att jag vant mig så hör jag något som låter som en svärm av anfallande jättebålgetingar!? Det är motocrossbanan i Saxtorp.

Ibland får jag frågan: ”hur vågar du vandra ensam?” Det är inga problem så länge förståndet och förnuftet påslaget. Olyckor kan hända när och var som helst. På en smal, asfalterad villaväg snubblar jag över ett litet väggupp. Så jag vet inte om naturen eller civilisationen är farligast.

Vid Järavallen vandrar jag runt inne på golfbanan och t o m korsar en spelplan (eller vad det heter). Stigar och cykelvägar brukar ledas utanför golfbanor, men inte här. Känns lite konstigt och inte alldeles säkert. Jag är inte direkt medlem i Mensa, men vill gärna behålla det lilla jag har.

På väg till Barsebäcks hamn går jag förbi 2 karlar som pratar i solskenet, de undrar var jag börjat min vandring och var den slutar. Givetvis blir de vederbörligen imponerade! Kommer in i hamnen och ut på piren – oj, så grannt! Sol, stilla hav med rofullt småkluckande vågor mot piren, kaffet smakar riktigt gott. Lutar mig tillbaka för att njuta och efter en stund är jag på väg att somna! Tänk om jag inte vaknat till, då hade det stått i sydsvenskan: ”Snarkande medelålders kvinna på pir störde fiskerinäringen”.

Så passerar jag Barsebäck och svänger inåt land mot Löddeköpinge över betesmarker och ängar. Och under E6 – märklig känsla! Som vanligt en otrolig tur med bussen, bara vänta 20 min.  Hem till avslutningen: skön dusch, god middag och lite slummer i soffan…

Alla vandringar innehåller någon sträcka som kan kännas trist, som ren transport el likn. Det är sällan jag tycker att en vandring inte är värd att göras, men tyvärr är det så med denna. Är du nyfiken på hur det ser ut kring E6 så vandra den. Jag som tycker om lugn och ro uppskattar inte E6 i fjärran, landskapet är ganska tråkigt och enformigt, det känns hela tiden som om jag är för nära sta’n. Det hela uppvägs av ett underbart väder och 7 timmar utomhus är ljuvligt!

Tips

– jag valde att inte utgå från Landskrona eftersom en ganska lång bit går via hamnområdet. Å andra sidan sett missade jag vyn med de 2 konstöarna utanför Landskrona.

– Häljarpsleden och Skåneleden följs åt.

– märkligt markerad för periodvis är det tätt med markeringar, periodvis nästan inga alls.

– på några platser, t ex inne i Häljarp, har man använt tejp som markering istället för målarfärg och en del markeringar är nedrivna.

– en kort bit går på 90-väg, men vägen är bred. En bit går längs Kustvägen, men där kan man välja om man vill gå vid vägkanten eller inne i beteshagen – smart!

– i Löddeköpinge sväng vänster uppför backen och sedan vänster i rondellen. Där finns en busshållplats med bussar till Lund, Kävlinge och Malmö.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s