Igår var jag ute och vandrade. Det var varmt och klibbigt fram till lunchdags, se’n kom det svag vind som satte lite fart på luften. I väderprognosen för helgen har vi regn och åska, det har t o m varnats för översvämning. Här i Ierapetra rensade kommunen alla gatubrunnar i veckan så vi är väl förberedda. För min del får det gärna regna hela helgen – behovet är så stort! Gärna stilla och lugna skurar för störtskurar har vi ingen glädje eller nytta av.

I ett tidigare blogginlägg ställde jag en fråga om vad du som läsare vill att jag ska skriva om. Ibland behöver en bloggare nya idéer och inspiration. Då fick jag frågan om min syn på Grekland förändrats under min tid som permanentboende jämfört med när jag var turist. Intressant men också lite knepigt för det är alltid svårt att ”inventera” sig själv. Man är ju liksom part i målet så att säga. Jag har funderat på det en hel del, även när jag vandrat och hjärnan inte varit helt bortkopplad en stund.

Jag har kommit fram till att det korta svaret är nej. Min syn på Grekland och Kreta har inte förändrats. Men det säger inte allt. Låt mig förklara!

(nu fick jag springa ut och rädda tvätten för det regnar!!!! ljuvligt!!!)

Jag är den sortens människa som anser att allting har två sidor. Minst. Jag är också en människa som tycker om kunskap så jag ”läser på” när jag ska resa nå’nstans. Det ger mig helt enkelt större och bättre upplevelser. Genom åren har jag lärt mig att läsa olika källor för det finns ju inte en sanning utan flera. Och olika perspektiv.
Jag har aldrig haft den, i mitt tycke, romantiserade bilden av Grekland med sorglösa, vänliga, glada människor som brister ut i sång och dans då och då, har inga bekymmer och lever för dagen, älskar sin familj och sina barn. Vart jag än reser är jag medveten om att jag rör mig i områden som är mer eller mindre turistanpassade och träffar huvudsakligen människor som jobbar inom service. För mig är det självklart att det bara är en bråkdel av en plats och ett land.
Jag hade dock en något blåvit bild av hus och byar innan jag kom till Grekland. Snabbt upptäckte jag att så inte alls var fallet och lärde mig att det är främst ett område med öar som kvalar in i den bilden: Kykladerna.

Vad som har förändrats är min kunskap om Grekland och Kreta där jag bor. Genom att bo här har jag glidit ut ur turistsektorn och in i de andra delarna, det ”vanliga” livet. Min kunskap har breddats och fördjupats. Som turist var den ytlig och innehöll mest historia. Jag kan se orsaker och samband på ett annat sätt och det är berikande samt hjälper till för att förstå tillvaron.
Så jag skulle säga att min kunskap om Grekland och Kreta har förändrats, men inte min syn på landet. Jag inser att det låter märkligt för nog borde väl ökad kunskap tillsammans med erfarenheter förändra synen på något? Nja, det beror på vilken syn man hade från början, tror jag. Och den var nog inte bara påverkad av förkunskap utan även beroende av ålder, under vilken tid i Greklands nutidshistoria som jag var turist m fl omständigheter.

Det har hänt mycket i Grekland och på Kreta under de år jag bott här. En bra knuff framåt var stödlånstiden vilket kan låta konstigt. Kreditgivarna ställde krav som dåvarande regering var tvungen att genomföra vilket bl a drev på effektiviseringen av de offentliga myndigheterna. Det är dock ett land som håller till i gärdsgårdsserien i EU och har lång väg att gå, mycket att ta tag i, många reformer och åtgärder som måste till. Men det blir inte enkelt för utgångsläget är inte det bästa. Vi får se hur det går!

Det blev en liten utvikning. Grekland är ett vackert land – det tyckte jag som turist och det tycker jag nu. Men man kan nog säga att det också breddats och fördjupats till nästan förtvivlan för när ska detta land vakna och se sin potential bortom stränder och hav! Och inte exploatera sönder sina vackra rikedomar.

En sak som jag inte förstår är en del utomlandsboende som klagar och gnäller över saker i det nya landet. De jämför allt med ”hemma” som plötsligen är så himla bra! Fast några andetag senare kan de också klaga och gnälla över saker ”hemma”. Kanske de bara är människor som aldrig blir nöjda, alltid måste kritisera, kanske de fastnat i ”jämförelseträsket”. Flyttar man till en ny plats så vänder man blad. Att flytta utomlands innebär att i stort sett allting görs annorlunda. Det finns inget rätt eller fel. Inget bra eller dåligt.

En sak som slog mig när jag funderade över eventuellt förändrad syn var om jag kommer att resa till Kreta när jag flyttat tillbaka till Sverige, dvs åter bli turist. Svaret är idag nej. Kreta är förändrat för mig i och med att jag bott här. Det är inte längre en ”semesterö” utan mitt hem så det skulle kännas konstigt. Det är en helt annan sak att t ex resa till Rom än till Skåne (som ju också är ”hem” på sätt och vis). Kanske jag ändrar mig.
Jag bodde två år i Geneve och har hälsat på två ggr, men det är ganska längesen. Jag är sugen på att hälsa på igen. Återse en del platser, uppleva platser som det inte fanns tid och lust till då. Kanske jag en tid efter flytt till Sverige besöker t ex vackra norra Grekland, vem vet!

Jag vet inte om detta besvarade frågan, kanske det gett upphov till nya frågor? Svårt för mig att greppa en helhetsbild av min syn på Grekland så kanske du har fråga/frågor om olika delar, olika saker? Kommentera gärna!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!