Det finns ”kända” byar och platser att besöka och alltför ofta är det så att vägen dit och tillbaka kan vara lång så det blir bara korta stopp. I torsdags var vi två stycken som gav oss ut på en mer spontan tur. På tidigare biltur hade vi sett en skylt som lät spännande och en liten by vid foten av ett berg som såg lockande ut, men vi hade då en bit att köra till den dagens mål. Vi sparade dessa två till senare och i torsdags var det dags!

Det började med en skylt till ”Archeological sites”. Vi svängde in, men inga nya skyltar. Plötsligen kom vi till en by som vi inte visste fanns och som inte syns från vägen: Afrati! Vi parkerade och började strosa runt. Alla vi mötte tittade vänligt och nyfiket och vi förstod snart att här var det ovanligt med besök av turister. I en sänka vid en flodfåra låg den gamla delen av byn där det bl a fanns något som såg ut som en gammal mölla, kanske driven av vatten en gång i tiden. Där hittade vi den tjusigaste vattenkälla (och förmodligen ännu tjusigare när ovandelen fanns kvar) jag sett i en by! Och vi funderade över de små hålen i ruinerna:
(klicka på foton för större storlek)

Jag la ut fråga på facebook och en hjälpsam människa upplyste mig om att det är hål för byggnadsställningar!

I en ruin hittade vi inte bara några getter utan också en typ som tog sig en lur:

Vid lite noggrannare undersökning av den där skylten fann vi att det stod inte ”Arkeologisk” på grekiska utan ett ord som betyder ”fornminne” så det var kanske den gamla byn som avsågs. Fint vad det i alla fall och de flesta husen i byn hade en makalös utsikt.

Så fortsatte vi och stannade i nästa by: Panagia. Strosade runt och hamnade mitt i ett gatuarbete där de skrapade bort ytbeläggningen för att lägga ner en kabel (eller om det var ett rör). Maskinen som användes var en så’n som får igång mig. Jag är mycket förtjust i små maskiner som de små traktorerna uppe på Lasithi-platån, de små bensin/olje-bilarna som levererar i byar osv. Maskiner i Skåne, speciellt traktorer, har blivit så’na monsterfordon!
Passerade ett tjusigt, stort hus där det på grinden satt en skylt med namn och titel ”narkosläkare”. Måste vara ett sommarhus för det finns inget sjukhus i byarna runt omkring. Så kom vi på att vi var ju faktiskt inte så långt från militärflygplatsen i Kastelli och kanske, kanske de haft nå’n sorts sjukhusliknande facilitet. Det är roligt att inte alltid få svar på allting utan fundera och fantisera själv!
I Panagia gick vi in på ett lite märkligt ställe med tre bord och köksdel i en hörna. Vid ett bord satt ett gäng lantbrukare och åt lunch och vi beställde också lunch. Sallad, bönröra (nej, inte fava), friterad fisk, vin och vindruvor till efterrätt. Betala? Absolut inte! Kändes lite kymigt, men vi tog i hand med ägarparet och tackade så väldigt, väldigt mycket.

Dags för byn vid bergets fot: Nipiditos! Där fanns en mycket fin kyrka (låst, tyvärr), vi hittade bytorget där vi kunde se att det en gång funnits butiker och taverna, men nu användes lokalerna för annat. Såg ett hus med lejonstatyer, mycket ovanliga trädgårdsstolar med skulpterade ansikten på och fint räcke – så’nt sätter omedelbart igång fantasi och spekulationer!

Dags att dra oss hemåt genom att ta en väg som vi inte åker så ofta och som går genom andra byar. En härlig tur i lugn och ro där allt fick ta sin tid. Tyvärr märks det tydligt att landsbygden avfolkas vilket jag bloggat om tidigare. Jag tycker mig se samma utveckling som i Skåne under 70- och 80-talen. Det är väl tidens gång, förändringar sker ju ständigt, men lite synd är det.

Ett tips till turist: ge dig ut på måfå, undvik turiststråk eller ”kända” platser. Man vet aldrig vad man upptäcker och vilka upplevelser man får med sig! Det kan bli minnen för livet.

Imorgon börjar min semestervecka! Fast för mig hänger ”semester” samman med jobb och jag är ju inte riktigt i den situationen nu i livet. Å andra sidan sett finns jag i tio månader om året i stort sett alltid tillgänglig för stadspromenad, vandring och biltur så lite semesterkänsla är det att stänga butiken. Det blir en tur till Rethymno, en av mina favoritstäder. När jag reser är jag urkopplad från nätet och bloggar inte så du får vänta en vecka på att läsa om mina äventyr under ”semestern”!

Ha en skön och bra vecka – det ska jag! Var rädd om dig och andra!