Så är julen ute för denna gången, nu dröjer det ett tag innan det är dags för adventsfrid igen. Smålampor framtagna för att skingra mörkret som känns ännu tyngre efter alla juleljus. På vår innergård har vi ett gammalt fint äppleträd som är julträd fram till nu då det istället blir ett ljusträd några veckor framöver. Känns gott i rusket!

Sista julen på Södra Esplanaden, försäljning är igång igen.
Haft två visningar och det verkar vara mer fart nu än nov/dec. Håll tummarna!

När man ska packa ihop sitt lilla liv dyker det ibland upp överraskningar som t ex en glöggflaska, smak: fikon och cognac. Du vet väl att glögg är jättegott att använda för att marinera kött? Men fikon och cognac….jag gillar båda men tillsammans i en glögg? Får testa ikväll!

Uppbrott innebär också att avsluta olika saker som t ex mitt engagemang i bostadsrättsföreningen. Jag gillar föreningsarbete och jag gillar att påverka mitt boende. Under de år jag jobbat i föreningar så märks tydligt en förändring under de senare åren. ”Ställa upp”? ”Offra” fritid?? Ideellt??? Jag tror att det är självcentreringen som tränger undan gemenskap och att göra saker tillsammans. Synd för vi är så mycket starkare tillsammans.

Väntar på att en butik ska höra av sig om en toner, den tog givetvis slut mitt i kopierandet i söndags. Långt tillbaka hade jag blivit tossig, förr irriterad, senare år mest ”jaha, det var förargligt”. Är det det som menas med att bli klokare med åren? Eller är jag bara avtrubbad? Hemska tanke….

Den här mörka årstiden går mig på nerverna på många sätt. Med spring i benen och behov av att vara utomhus och att komma hemifrån (som arbetslös blir man väldigt trött på sitt hem….) och pigga upp hjärnan kommer vandringslängtan. Upptäckte igår att jag satt och tittade på mina vandringar på everytrail i satelitläge – hur patetiskt är inte det!? Klarar vi oss undan snö, det milda vädret håller i sig så är snart dagarna så långa att det kan vara dags för en tidig start på säsongen. Härligt!

Midjemåttet blir besvärligt under denna årstiden. Eftersom förutsättningarna för de dagliga turerna också är dåliga så blir det inte mycket rörelse. En tröst att det brukar försvinna ganska snabbt och i år är det inte så illa som ifjol.

Så är nya året igång och det känns riktigt bra! Jag kommer att minnas 2013 som ett mellanår, ett av dom där åren som är mer dalbane än berg om man säger så. Dom behövs dom också, men är tunga. Himla bra utgångsläge är dom för nu kan allt bara bli bättre!

Kan som avslutning rekommendera en bok: ”Ladies” av Johan Hakelius. Fascinerande kvinnoöden i England under perioder med stora förändringar, gemensamt är att de lyckades skapa sig ett visst svängrum. De har alla något som fångar ens uppmärksamhet, som det står i förordet: ”Det är något alldeles särskilt med de engelska  damerna. Något metodiskt envist, självklart behärskat, lätt prilligt.” Speciellt en kvinna ska jag försöka ta reda på lite mer om: Vita Sackville-West. Precis som hon ser jag inte poängen med att skilja kvinnors rättigheter från mänskliga rättigheter. Mer humanism!