Nytt år – nya möten, platser, historier att bli berörd av. Spänning, förvåning, tankeväckande, omtumlande. Nya idéer, andra perspektiv, lärdomar. Ja, vad vore livet utan böcker!

Hos oss har ett kraftigt lågtryck svept in från Italien med stormbyar och låga temperaturer. Då är det gott att krypa upp i soffan med filt och bok!

Tidigare boktips finns under Boktips i menyn!

Julafton. Katterna matade. Bar in frukosten till sängen. Slog på elfilten och elelementet. Kröp ner och öppnade julklappen till mig själv:

The Grey Wolf (Louise Penny)
Det kom ingen Gamache-bok 2023 så den här, nr 19, var verkligen efterlängtad! Små händelser som inte verkar ha nå’t samband sammanfaller i ett stort hot mot staden Montreal. Som vanligt backar inte Penny för ondska och stora, fullt trovärdiga hot. För visst kan man tänka sig att någon skulle kunna komma på idén att förgifta en stads dricksvatten, men varför och vem? I denna boken är vi inte mycket i byn Three Pines utan ledtrådarna tar oss till Rom, Frankrike och olika platser i Kanada, bl a det kloster där en tidigare Gamache-bok utspelade sig.
Men ondska, hot, död osv är inte hjärtat i böckerna utan som Penny själv uttrycker det:
”The Gamache books are proudly crime novels, as you see in The Grey Wolf, but at their core they are about community. Acceptance. Belonging. Courage. The books are about the triumph of love and the power of friendship. About trying to do better. Progress, not perfection.”
Hur det än går med det akuta hotet (jag vill inte avslöja för mycket) så är inte allt klarlagt i slutet. För första gången blir det inget avslut utan en uppföljare: The Black Wolf. Penny skriver på den just nu och den ska komma ut i slutet av oktober. Tror jag hinner läsa om The Grey Wolf tills dess….
Jag måste ju säga ”Rekommenderar varmt hela serien” eftersom jag älskar Gamache-böckerna och Pennys författarstil. Läs helst på originalspråket – en hel del försvinner i översättning.

Upplöst och Sår (Sara Blaedel och Mads Peder Nordbo)
Ett nytt danskt författarpar. De har tidigare skrivit böcker var och en för sig, jag har inte läst någon utan fick syn på de här två relativt nya böckerna och blev nyfiken.
Upplöst (2022) – i en by på Fyn försvinner människor och till slut vågar ingen gå ut. Poliserna Liam Stark och Dea Torp avvaktar det första försvinnandet till da’n efter, men snart går det undan. De försvunna dör en plågsam död och det drabbar även de egna leden.
Sår (2024) – tonårstjejer som försvinner utan ett spår och ett lik med underliga sår hittas under en presenning. Sår som påminner om ett kontroversiellt konstverk. Har de olika händelserna med varandra att göra? Finns något samband? Liam Stark och Dea Torp är igång igen.
Jag tyckte nog att Upplöst var lite fantasifull, i alla fall upplösningen. Fram tills dess spännande. Sår var bättre och eftersom det är bok nummer två kanske paret börjat hitta stil och uppbyggnad av intrig i sitt samarbete. Jag tyckte om spänningen, stilen, karaktärerna och är nyfiken på nästa bok!

Din tid kommer (Carl-Johan Vallgren)
”Falkenberg 1993. En okänd flicka hittas död i ett vattendrag i gränstrakterna mellan Halland och Småland. Sannolikt har hon hållits inspärrad, men i övrigt är spåren svårtydda. Kommissarie Björling är från trakten, Johanna är utredare från Rikskrim, och tillsammans börjar de samarbeta med utredningen. Men båda är påverkade av händelser som de helst inte vill prata om. Han har nyss blivit änkling, hon bär på sår från uppväxten och har nu återvänt till orten hon flydde kort före studenten. Så försvinner Björlings dotter under en campingtur med pojkvännen – och allt ställs på sin spets.” (bokus.com)
Existensiell kriminalberättelse – kan det va’ nå’t? Jag tycker inte om att läsa kriminalromaner där tyngdpunkten ligger på polisens/utredarens privata problem med skilsmässa, droger, alkohol osv. Så jag var tveksam, men det här ligger på ett mänskligt plan och är så välskrivet och fängslande berättat att det nästan blir mer intressant än själva utredningen. Karaktärerna har djup, blir levande och inte endimensionella.
En bok som bör tilltala även den som är tveksam till kriminalromaner!

Den lejde mördaren (Leif Davidsen)
”Fyra miljoner dollar är priset för den berömda iranska författaren Sara Santanda. Det är vad mullorna är villiga att betala den som utför deras fatwa, dödsdomen. Tillfället kommer när hon inbjuds till Köpenhamn.
Någonstans i det forna Jugoslavien ingår en ung man ett kontrakt om att mörda Sara. Mannen är Vuk, en ung man som blivit krigets offer och yrkesmördare.” (baksidan på boken)
Davidsen beskrivs som en thrillerförfattare av internationella mått. Jag blev nyfiken och besviken. Speciellt spännande är den inte utan det går ganska snabbt att räkna ut hur den ska sluta även om han får in en härlig twist på slutet. Det som gör den värd att läsa är hur han beskriver den mentalt skadade Vuk och speciellt hur han tar sig från forma Jugoslavien upp till Köpenhamn. Har du nå’n gång undrat över hur misstänkta personer bara kan försvinna? Vuks färd ger svar på den frågan, han går helt enkelt inte att spåra.
Värd att läsa för karaktären Vuk! Vilket blir spännande och förfärligt i sig för varje krig föder sina Vuks.

Dödligt beslut (Kathy Reichs)
Två mord, ett i Kanada och ett i USA, har samband trots avståndet. Berättelsen utspelar sig i huvudsak i Montreal och handlar om kriminella motorcykelgäng och deras krig med varandra. Så långt hade det kanske kunnat vara intressant, men huvudpersonen är en rättsmedicinsk antropolog vid namn Tempe Brennan. Allt hon tar sig för beskrivs i detalj så det känns nästan som en snabbkurs för den som vill arbeta inom rättsmedicin. Tråkiga, oviktiga detaljer som inte för handlingen framåt. Och jag måste erkänna att jag är inte riktigt klar över vad som var det dödliga beslutet.
Ny författare för mig, ser att hon skrivit mängder med böcker men jag är inte pigg på att läsa fler av henne.

I lördags fick jag två kassar med böcker! En riktig nyårsgåva. Eftersom biblioteken dragit ner på det antal e-böcker man får låna (1 på 7 dagar se’n i somras och tidigare 2 på 7 dagar) så har jag haft problem. Kan man läsa ”för mycket”? Nu kan jag framöver skifta mellan böckerna i kassarna och låneböcker – perfekt! Och när jag är klar tror jag att böckerna hamnar hos vänner i Rethymno.
En bok har jag läst:

Dödens pendel (Jonas Moström)
Personer i Sundsvall avlider av plötslig hjärtdöd. Inget brottsligt, men lite konstigt är det att det alltid saknas en klocka (boken släpptes för 20 år se’n). Polisen har annat att syssla med, bl a en narkotikahärva. Men så börjar unga människor få plötslig hjärndöd – vad är det egentligen som händer?
Det är spännande och genialt uppbyggt. Först är vi som läsare tillsammans med polisen i dimman, men snart vet vi mer än polisen. Och då tycker vi så klart att det är märkligt att de inte ser vad vi ser. Det där med klockorna är givetvis i grunden en sjuk tanke – fast inte helt ologisk….
Jag tyckte att jag kände igen författarens namn och jag har tidigare läst en bok i serien om Nathalie Svensson som jag tyckte var dålig. Denna boken är den första i Axberg och Jensen-serien (som kom före Nathalie Svensson-serien!) och den är riktigt bra. Moström har nu slagit sig ihop med Arne Dahl och nyligen släppt en ny serie: True fiction. Jag tror bestämt att jag måste läsa den!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!