Det har varit tyst i bloggen, tyst på min facebook-sida ”Vandra på Kreta” men jag finns fortfarande här. Det har varit en ganska omtumlande start på nya året!

Den 11 januari flyttade jag hem från bergsbyn Mithoi, lämnade katterna och Nisse Mus. Det är alltså mitt namn på odjuret, vi presenterade oss inte för varandra. Jag tror att han dragit sig tillbaka för att dö nå’nstans eftersom gifttabletterna i fällorna var uppätna. Hoppas han hann varna sina kompisar!
Dags att städa hemmet och på måndagen spendera en trevlig lunch och eftermiddag på taverna med sällskap. Kom hem vid 17-tiden, inget trappljus. När jag kom in i lägenheten upptäckte jag att timern på balkongen stannat på 15:00. Jaha, elavbrott. I mina kvarter har vi mycket sällan elavbrott och de är inte långa. Så vid 19-tiden började jag undra, letade i nättidningar efter besked. Där står ofta ”Strömavbrott på Kreta imorgon” där man ser vilka områden. Det hade inte varit någon förhandsinformation. Och fanns ingen information om pågående strömavbrott.
Via sociala media kom jag i kontakt med dels en person som varit nere i hamnen och fått information samt ringt elbolagets jourtelefon, dels en person som kontaktat nättidning. Enligt el-gubbarna i hamnen skulle de göra ett transformatorbyte. Det borde vi fått information om för jag tror knappast det är nå’t man säger på fikarasten: ”Ska vi inte ta och byta en transformator i fiskehamnen i Ierapetra i eftermiddag?”. Två bilar från elbolaget varav den ene lyckats köra ner i hamnen. I havet, alltså! Kranbil fick rekvireras för att lyfta upp bilen vilket givetvis försenade alltihop. Den som svarade i jourtelefonen visste inte ens att Ierapetra finns vilket fick mig att misstänka att de är placerade i Skandinavien, troligen Sverige.
Den andra personen hade skickat meddelande till en av de lokala nättidningarna, meddelandet var läst men ingen reaktion! Man skulle ju kunna tro att bilen som hamnade i vattnet i alla fall hade varit värd en notis.
El-avbrottet drabbade bara en liten del av gamla sta’n så inte intressant. Ett ministerbesök och en hopfallande sjukvård kan vi i mina kvarter inte vinna mot.
När strömmen kom tillbaka? Kl 02:42 väcktes jag av en strålkastare i fejset – det var sänglampan som gick igång. Så nästan 12 timmar. Och i kyliga, oisolerade, oventilerade hus blir det givetvis inte varmare av så’na här övningar. Tog hela tisdagen att få ordning på inomhustemperaturen och själv tina upp!

Så var det kortvandring med efterföljande smarrig lunch torsdagen 16 januari. Kände mig konstig på kvällen, gick tidigt och la mig, vaknade mitt i natten av att jag brann av feber. För att göra en lång (tråkig och ointressant) historia kort så har jag i en och en halv vecka haft den märkligaste magsjuka nå’nsin i mitt relativt långa liv. Läste nå’n tidningsartikel om stor ökning av olika magsjukor här hos oss. Konsulterade systerdottern som är distriktssköterska och fick veta att det även i Sverige grasserar många märkliga magsjukor. Jaha, då har jag väl fått nå’t så’nt. Fick lite respit när en vän inhandlat Imodium på jourapotek på söndagen, men eländet påverkade hela kroppen. Vila, vila, sömn, vila. Bästa medicinen så att kroppen får ro att kämpa med det som ska bort.
Nu nästan ok (fortfarande lite magvärk då och då) så igår var vi ute på vandring på Ierapetra-slätten – nära till taxi om det inte skulle fungera. Men det gjorde det! Så nu är jag på rätt väg.

Det var skönt att komma ut igår, men också väldigt sorgligt. Vi har helt fel väder: hög temperatur, strålande sol. Och torrt. Vintern här på Kreta är kort, bara cirka 2,5 – 3 månader, och det är då den mesta nederbörden kommer. Det är den andra nederbördsfattiga vintern och där emellan en het sommar. Ja, 2024 var det varmaste året på flera platser på vår jord. Jag blev helt ställd, ledsen och förtvivlad när jag fick syn på det här:

Blommande mandelträd! Och det var inte det enda! Våren börjar vid kusterna och kryper upp i bergen så våren är inte här förrän mandelträden blommar där uppe. MEN det här är i vilket fall som helst ungefär en (1) månad för tidigt!
Vi har så totalt förlorat känslan och medvetenheten om att naturen och vi lever tillsammans och är beroende av varandra – människa är inte i en egen bubbla eller vid sidan om. Vi jagar ”fint” väder och många här tycker att det varit flera dagar med ”fint” väder i januari. Det har det inte. Fint och bra väder hade varit regnskurar dag och natt. Inte störtskurar som bara forsar iväg och gärna uppehåll mellan skurarna så marken hinner suga till sig. Snö uppe i bergen som får ligga kvar och smälta sakta. Det hade varit ”fint” för naturen och därmed för oss och allt annat levande.
Nu har vi en månad kvar och den räcker givetvis inte för att fylla på källor och dammar. I vår damm finns vatten för 70 dagar. Tyvärr införde inte vår kommun undantagstillstånd med vattenransonering i somras vilket en del andra kommuner gjorde. Jag var här som turist 1987 då det var vattenransonering vilket fungerade bra för mig – jag skulle ju dessutom bara vara här en kort tid och se’n resa hem till Sverige. Betydligt värre för lokalbefolkningen.
Så nu får vi se hur det går framöver!

Ha det gott! Var rädd om dig och andra!