Välj två foton som jag ska blogga om! Mer information sist i PS.

Liselott Sjöqvist valde de här två fotona och skrev dels att hon funderar över hur miljöarbetet ser ut på Kreta, dels att hon känner sig hemma i det karga landskapet på Ölands alvar och att det karga lite liknar Kreta:

Först bakgrunden till fotona! Piren i Ierapetra hamn begåvas då och då genom fritidsfiskarnas förening av fina målningar som är bilder från havet och/eller mytologi med havsanknytning. År 2019 var denna antiskräpuppmaning en av målningarna.
Det andra fotot är från juli 2011 då jag lånat systerdotterns lägenhet i Kalmar för att vandra på Öland. Det regnade varje dag, men uppehåll på kvällen så jag i alla fall kunde gå ut och äta. En dag började med ”bara” dimma så jag kastade mig över bron, hade tagit ut en runda men hann inte långt förrän det började droppa vilket övergick i…just det, regn. Bara att gå tillbaka och köra över bron igen!

Kreta och Öland har några saker gemensamt förutom att båda är öar (om nu någon missat det). De har unik natur – Öland med sin alvarmark (”sandstäpp”) och Kreta med sin frygana (hedartad vegetation). Båda har kalksten. Båda har endemiska orkidéer. Båda blir invaderade av turister på sommaren. Och båda ligger i mycket speciella hav som båda räknas till de mest förorenade haven.
Vilken påverkan har öar på oss människor? Jag menar, en ö har ju tydliga gränser vilket kan kännas tryggt, skapa gemenskap, göra tillvaron greppbar. Kanske de också kan begränsa tankeutrymmet, skapa för stort provinsiellt fokus, utesluta andra.

Liselott undrade om miljöarbete. När jag flyttade hit 2014 var det som att backa 10-15 år. Från 6-7 sorteringskärl i lägenheten i Lund behövde jag bara två: ett för papper/kartong och ett för övrigt. Soporna kastades i gröna och blåa sopkärl som, upptäckte jag, tömdes i samma sopbil utan skiljevägg. På senare år har vi även fått glasigloos. De skiljer inte på vitt och färgat glas och ofta innehåller annat som t ex burkar. Här satsas mer i i slutändan så för några år se’n köpte Chania in robotar till sortering på sopstation pga att personalen fick så många skador! Ett viktigt incitament saknas för att få folk att sortera: sopavgift.
Så är det det här med plastflaskor! Grekland betalar hellre ”böter” till EU för att de inte hanterar plastflaskeländet än gör nå’t åt det. I Sverige är varuhus fullproppade med vatten på plastflaskor trots att landet är ett av världens länder med renast vatten. Enklast att hantera är plastflaskeländet i Sverige – sluta sälja det! Förlora kunder? Ta en titt på schweiziska Migros som håller fast vid sin policy från starten 1925: ingen försäljning av alkohol och tobak. De har etablerat sig i flera länder så tydligen fungerar det att stå för något, haa en profil. Skulle vara härligt och hoppfullt att se varuhus både här och i Sverige som gick ut med att ”av miljöskäl slutar vi nu sälja vatten på plastflaskor”. Ingen kan göra allt men alla kan göra nå’t.

Sverige omvandlade (och gör kanske fortfarande) sopor till energi och vi köpte t o m andra länders sopor. Det borde vara intressant för Grekland som jagar nya energikällor och har en av de högsta elkostnaderna i EU.

Vi tar en titt på de två haven! Först några fakta:

MEDELHAVET	ÖSTERSJÖN
– bihav till ocean	– innanhav
– 3,8 % salthalt (ett av världens högsta)	– bräckt vatten (näst största brackvattenhavet efter Svarta havet)
– medeldjup 1 500 m, största djup 5 109 m	– grunt! Medeldjup 55 m, största djup 459 m
– överfiskat	– överfiskat
– fattiga länder har dåliga reningsverk – 1/3 av världens oljetankertrafik vilket resulterar i oljespill och sopor som kastas överbord – stora floder har utlopp här och för med sig allehanda föroreningar	– övergödning – vattnet fylls sällan på – olika kvalité på ländernas reningsverk – syrerikt vatten från Kattegatt har en lång väg in till Östersjön – av floder och älvar som mynnar i Östersjön är Neva störst och svarar för cirka 20 % sötvattentillskott
– 425 milj människor bor kring Medelhavet vilket ökar med ungefär 150 milj i semestertider	– 90 milj människor bor kring Östersjön
– EU:s vattendirektiv gäller i de länderna; finns ingen gemensam överenskommelse mellan alla medelhavsländer	– länderna kring Östersjön har träffat gemensamma avtal och överenskommelser

Först – båda haven tillhör de mest förorenade haven på jorden. Föroreningar stannar kvar länge pga bristand cirkulation, dvs båda haven får sällan nytt vatten (Östersjön värst utsatt). Medelhavet är allra sämst av alla hav när det gäller plastskräp (t o m värre än Stilla havet som vi hör om då och då). Vid undersökningar har man funnit 1,25 milj små plastbitar per km² (det är 4 ggr högre än Stilla havet!). Man skulle kunna sammanfatta det som så att det som händer och sker i de stora oceanerna händer också i lilla, lilla Medelhavet. Ett hav som har tillflöde av förorenade floder och en mycket liten öppning mot Atlanten. Klart att det är i mycket dålig kondition!
Redan på 1960-talet visade Jaques Cousteau tydligt med sina undervattenskameror vad som hände i Medelhavet och hur det mådde, men det verkar som om det fallit i glömska. Min frissa berättade att under några år i skolan hade (kanske har fortfarande – hon är inte lastgammal) en dag/månad då eleverna lämnar skolan för någon utflykt eller dagsverke. I mars ägnades en dag åt att plocka skräp på någon av sta’ns stränder. Himla bra initiativ, tycker jag! Kanske de blev mindre benägna att skräpa ner på stranden. Detta skulle troligen inte fungera i Sverige för då kom väl facken springande.
Det finns grekiska organisationer som arbetar med och i Medelhavet. En av dem är Archipelagos (finns även på facebook). Det finns säkert fler i de andra medelhavsländerna, men jag är övertygad om att det krävs ett samarbete mellan alla länderna. Det kan visserligen kräva att de länder som har en mer gynnsam ekonomi betalar mer än de fattiga länderna. Och det kräver att det blir lugnt i några länder så de andra vet vem de ska förhandla med. Intresse för Medelhavet finns, men det handlar om naturgas, vindkraftsparker, kabeldragning med mera och regleras i avtal mellan två-tre länder. Utöka intresset! Se helheten!

Tror inte jag behöver orda så mycket om Östersjön för den känner nog de flesta till. Övergödningen, som bl a beror på intensivt skogs- och lantbruk, ger död botten, syrebrist och algblomning. Trålfisket som är stor orsak till överfisket. Inte så artrikt som många andra hav pga att det är grunt och sällan får in friskt vatten.
En sak vill jag reda ut: kan uppsvenskar som beger sig söderöver sluta kalla sill för strömming, tack! Gränsen går i Kalmarsund. Och ja, de tillhör samma art, nämligen clupea harengus, men har många olikheter. Till exempel så är sillen fetare och större än strömmingen och de placerar sina rom olika – sillen lägger sina på botten där de klibbar fast medan strömmingen lägger sina på växter.

När människor säger att ”vattnet är så klart och rent” blir jag full i skratt. Oavsett vilket hav vi befinner oss vid – tror man verkligen att alla föroreningar syns?

Man måste inte se hav som något som skiljer land och länder ifrån varandra. Havet kan också vara det som förenar länder och människor, något som Thalassa of Solidarity tagit fasta på. Organisationen har sin bas i Iraklio och sin grund i flyktingkrisen 2015. De strävar efter integration oavsett nationalitet, kön, religion osv utan bygger alltså på att havet förenar oss.

Det sägs att livet uppstod i havet.
”Det första livet på land var troligtvis bakterier. Sedan kom alger, som så småningom utvecklades till olika växter som mossor och ormbunkar. Under miljontals år fanns det växter både i haven och på land, men djur fanns det enbart i haven. Djur i haven började ta sig upp från haven till land för 400 miljoner år sedan.” (citat från nok.se)
Så vi har vårt ursprung i havet. Det är också något som förenar oss och som borde stämma till eftertanke. För visst borde vi vara rädda om vårt ursprung? Och tacksamma – fast det visar vi ju på konstiga och otacksamma sätt. Tyvärr.

Tack Liselott för att du valde dessa foton! De startade en mängd tankar och funderingar hos mig, jag kan inte återge alla här. Hoppas fotona och inlägget stämmer till eftertanke och startar funderingar hos dig som läser detta!

Ha en bra helg! Var rädd om dig och andra!

PS. Två somrar i rad har jag bjudit in dig, läsare, att välja ett foto som jag ska skriva om. Dels om en rolig (tyckte i alla fall jag) idé, dels för att hjälpa mig med inspiration nu i högsommaren när det inte händer så mycket. Vi spetsar till det lite i år: du ska välja två foton och de ska vara från två länder (t ex Grekland – Sverige, Italien – Grekland osv) som jag ska försöka knyta ihop.
Du kan välja från mina album på flickr. Skicka länkar till valda foton på Messenger eller email. Kom igen – utmana mig!
(tidigare blogginlägg med foto från 2021 och 2022 finns i menyraden under Tankar kring ett foto uppe i menyraden under Teman)