Foton och att fotografera ligger mig varmt om hjärtat. I sommar har jag besökt ett antal fotoutställningar där jag berörts och inspirerats. I en serie blogginlägg med tema Fotografi delar jag med mig mina upplevelser och summerar i sista delen. Hoppas du också berörs och inspireras!

Chania International Photo Festival, Chania

Festivalen hölls första gången ifjol och har som mål att varje år samla över 300 fotografer från hela världen. I år deltog 336 fotografer från 75 länder. Bidragen väljs ut i en tävling där fotografer kan lämna in arbeten i 16 kategorier som t ex landskap, svartvitt, porträtt, konstfoto, stadsliv, arkitektur, natur, dokumentär.

Med så många fotografier i en utställning krävs en röd tråd vilken jag saknade. Jag tror att utställningen som helhet och varje enskilt foto skulle vinna på om de hängdes kategorivis och inte slumpmässigt.
Som alltid på utställningar där flera deltar med endast ett verk fanns det fotografer som jag ville se mer av, som väckte intresse och nyfikenhet.

Det var inspirerande att se så många olika motiv samt olika sätt att närma sig och tolka dem. Det gav en del aha-upplevelser i form av ”så skulle man kunna göra!”, ”det måste jag prova!”. Trots att det var så många nationaliteter från alla hörn av världen så finns det något förenande i val av motiv, teknik och bildspråk. Vi är mer lika än vi tror!

Här är några axplock av det som jag fann intressant och inspirerande!

Ett rapsfält och disiga bergstoppar! Skåne och Kreta, de två delar som är min helhet, som är jag. Här kände alltså jag igen mig i ett foto taget någonstans av en fotograf från Sydkorea och ett foto från Asien taget av en polsk fotograf!

Det är inte alltid solsken och klarblå himmel, fotografera i alla fall. Här är stämning i morgondimman och ovädersmolnen. Fotot till höger är det vackraste jag sett av Meteora därför att här har det ovanliga och vackra landskapet huvudrollen, inte klostren.

Jag tycker om foton där människor är aktiva, gör någonting. Då får bilden liv och en intensitet istället för bara en parad, ett arrangemang. När människor agerar på ett foto så blir det också ett både samtida och historiskt dokument.

Rolig lek med detaljer och speglingar. Ett foto måste inte innehålla allt eller tas rakt upp och ner.

Genom att framhäva en färg, försöka få fram djup, leka med skuggor osv kan ett foto bli så mycket mer än bara en avbild. Vad är det för en kvinna? Vad har hon under den svarta klädnaden? Vad finns bakom draperiet?

Ofta vill vi ha bort okända människor från motivet, men varför det? De ger liv och hjälper oss få en uppfattning om höjd och längd. Fotot till vänster heter Ensam, men personen kanske väntar på någon. Och personen på andra fotot kan vara på väg hem från eller till någon. Eller ska köpa cigarretter eller…

Andra människors sätt att se motiv kan utmana betraktaren att bryta sina cirklar, prova något nytt. Det ger också ett annat ”öga”, ett annat sätt att se sin omgivning med eller utan kameran i handen. Med andra ord: det berikar. Vi inspireras och lär av varandra.
Jag lämnade utställningen med huvudet surrande av nya uppslag!

(foton på denna sida kommer från utställningens hemsida där det också finns mer information)