Jag har tidigare berättat varför det inte blir så många Boktips (läs här) utan jag fortsätter läsa om från min skatt av e-böcker. Några nytillskott har det blivit tack vare att folk jag träffat lämnat kvar böcker. Det är jag väldigt tacksam över plus att det kan vara böcker som jag kanske inte själv valt eller ens uppmärksammat!

Jag avslutade förra Boktips med att jag börjat läsa ”The Final Vow” av M W Craven. Det är sjunde och sista boken om Poe och Tilly och det vette sjutton om det inte var en av de bästa i serien. Knockad direkt i början, läste vidare med en tår i ögat, tappade hakan och avslutade med ett leende och skratt. Saknaden är stor! Jag tror att jag måste läsa nå’t annat av Craven för han skriver väldigt bra. Fast kanske jag hela tiden kommer att jämföra med och sakna Poe och Tilly….
Rekommenderar serien varmt! Läs på originalspråket.

Death at La Fenice och Dödlig dos (Donna Leon)
Jag skrev också i avslutningen på förr Bokips att Death at La Fenice låg och väntade. Donna Leon är en av mina favoritförfattare. Hennes humor, människokännedom och stora kärlek till gamla Venedig får jag aldrig nog av plus att jag tycker så mycket om familjen Brunetti. Och jag älskar Signorina Elettra!
I Death at La Fenice tas vi med på Venedigs operahus – kan det bli mer italienskt! Det blir nästan som en Agatha Christie-deckare där bara en handfull personer varit närvarande så vem har förgiftat dirigenten? Fast det är lite mer komplicerat… Den utspelar sig innan Signorina Elettra börjat arbeta på polisen och det märks tydligt att hon behövs – det var klokt av Leon att senare låta henne bli anställd!
Dödlig dos skakar om läsaren för här är det Guidos hustru Paola som gör en kriminell handling! Samtidigt som han ska utreda ett bankrån med kopplingar till maffian ska han gå balansgång mellan Paolas handling och sitt jobb som kommissarie. Inte enkelt och det utmanar även läsaren – kan jag försvara det Paola gjorde?
Rekommenderar att läsa Leons böcker! Ofta ovanliga slut och det är inte brottet som står i centrum utan ofta filosofiska, moraliska, mellanmänskliga frågor. Läs gärna på originalspråket som är engelska.

Vi lämnar Italien och tar oss till England:

Ingen väg tillbaka (Trevor Wood)
”En rad bisarra drogrelaterade dödsfall bland hemlösa tonåringar har skapat oro i den nordöstra delen av Newcastle. Ryktet säger att det är en dålig omgång Spice – zombiedrogen som sveper genom stan – som bär skulden. Men när en av den hemlöse veteranen Jimmys nära vänner dras in i härvan känner sig Jimmy tvungen att försöka ta reda på vad som egentligen pågår. Jimmy är villkorligt dömd och hans övervakare påminner honom ständigt om att han måste hålla sig borta från trubbel. ” (bokus.com)
En deckare som utspelar sig i en oväntad miljö! Vi rör oss bland missbrukare och hemlösa, utstötta och veteraner. Verkligen ett annorlunda grepp! Det är en värld som ligger långt ifrån min tillvaro. Men den finns där ju, liksom parallellt. Det finns flera verkligheter som vi människor skapar och lever i. Nyttigt att få en inblick. Till viss del påminner Wood om Pascal Engman. Båda är journalister och verkar veta vad de pratar om. Jag kommer att läsa fler böcker om Jimmy!
Rekommenderas. En av de böcker som lämnats kvar och som annars gått mig helt förbi.

Dags att ge oss österut till Sverige!

Den farliga leken (Mari Jungstedt)
”Den gotländska gymnasietjejen Jenny har upptäckts av en modellagentur och njuter av sin nya glamourösa tillvaro i Stockholm. För den några år yngre modellen Agnes har det inte gått lika bra. Hon är inlagd på sjukhus och på väg att tyna bort till följd av svåra ätstörningar. I samband med en modefotografering på den karga halvön Furillen hittas fotografen Markus blodig och brutalt misshandlad men vid liv. Kommer han att hinna berätta något som leder polisen vidare, innan gärningspersonen slår till igen? Det tycks finnas någon som håller ögonen på Jenny och Agnes. Någon som planerar att ingripa i deras öden och försöka skipa egen rättvisa.” (bokus.com)
Jag har läst Jungstedt tidigare, men det är ganska längesen. Jag tycker om hennes karaktärer och hon är skicklig på att bygga intrig och spänning. Här är hon inte främmande för att vara kritisk till modevärlden samtidigt som hon absolut inte ser ner på eller fördömer Jenny. Det blir mer som att det som kan vara ok för en person kan vara en katastrof för en annan. Och slutet…lite ”tappa hakan” är det allt!
Rekommenderas!

Vi stannar kvar på Gotland:

Döden är alltid sann och Främmande fågel (Anna Jansson)
Glöm Döden är alltid sann. Tunn, kort, dålig.
Läs Främmande fågel! Här hade inget mord behövts utan spänningen med fågelinfluensa räcker långt. Extra krydda är att den publicerades första gången 2006 – alltså långt före covid! Alla delar som vi fick erfara under pandemin finns här. Det är så stor igenkänning så jag blir lite förvirrad ett tag – vad kom egentligen först: boken eller pandemin…! Karantän, stängning, syndabockar, materialbrist osv. Hade Jansson en kristallkula när hon skrev boken?
Rekommenderas varmt!

Nu till Skottland!

Själarnas bok (James Oswald)
”Varje jul under tio år hittas en ung kvinnas kropp i Edinburgh. Det sista offret, Kirsty Summers, var den dåvarande kriminalassistenten Tony McLeans fästmö. Men detta år, 1999, begick julmördaren ett misstag; i källaren under ett antikvariat fann McLean den makabra tortyrkammare där kvinnorna bragts om livet och kunde till sist sätta stopp för Donald Andersons blodiga framfart.
Tio år senare blir Anderson mördad i fängelset. Men när julen börjar närma sig hittas ännu ett kvinnolik och mordet bär alla julmördarens kännetecken. McLean är övertygad om att han har att göra med en copycat-mördare, men kan samtidigt inte värja sig för den oundvikliga frågan: Satte han dit fel man?”
Det händer inte ofta, bara ibland att en bok är varken bra eller dålig. Lite av ”jaha”. Den här är trög emellanåt och jag har svårt för McLean. Men jag gillade skarpt slutet!
Läsvärd.

Den ljusaste natten (Helena Kubicek Boye)
Full av oviktiga detaljer. Huvudpersonen Varga är en riktig mes. Glöm den! Läs eller gör nå’t annat!

Just nu läser jag om en bok skriven av en isländsk författare. Se’n väntar omläsning av ”Grey wolf” av Louise Penny, min absoluta favoritförfattare. Uppföljaren, ”Black wolf”, kommer senare i oktober – det är min lilla julafton!

Ha det gott! Var rädd om dig och andra!