I och med att oleander börjar blomma så knackar försommaren på dörren. Men den har än så länge bara nått kusten så ger man sig upp i bergen kan man fortfarande möta våren. I torsdags gav vi oss upp på Katharou-platån och där fick vi en rejäl vårdos så här i elfte timmen!

Du som följt bloggen ett tag vet att jag gärna besöker Katharou på våren för att njuta av de blommande fruktträden (minner mig om Österlen där jag kommer ifrån) och på hösten för att få höstfärger (något jag saknar mycket). Platån ligger så högt upp att där är inga olivträd utan gott om lövträd och buskar.

Det som mötte oss när vi kom upp var en ljuvligt grön platå. Här fanns sena träd och buskar som hade kvar de skira vårgröna löven. Och se’n fanns alla nyanser fram till ekarnas mörkgröna löv.

Det porlade i bäckarna, men Katharou-platån blev nog inte så illa drabbad av regnmassor som Lasithi-platån (se föregående blogginlägg). Men helt klart mer vatten än vid något tidigare besök.

Jag tröttnar aldrig på kontrasten eller den naturliga samverkan mellan årstider: snö på bergen och vår på marken. Den där försommaren kändes långt borta!

Vädret har minst sagt varit konstigt i år så fruktträden var i stort sett utblommade. Men vad gör det? Naturen bjuder alltid på nå’t annat och ibland på överraskningar. Jag har aldrig sett så många Fjärilshyacinter! Överallt. De bredde ut sig på ängar, flockades i vägrenarna. Väldigt vackert!
Och fjärilarna for omkring som tokiga! Det måste ha varit något som blommade som var extra eftersträvansvärt och smarrigt.

Här några blomster! De flesta fanns i överflöd, men det blir alltid platt på foton.

Och jag såg för första gången Blodklöver, men det fotot finns på min flickr-sida!

Efter vandringen runt platån lunchade vi på Taverna Stereos på platån. Vi var inte ensamma. Inga mängder med folk, men betydligt fler än vanligt. De flesta var hyrbilar med turister – roligt att de hittar upp! Jag hoppas att de uppskattar och njuter av det vackra landskapet och sköna naturen.

En härlig dag med en sista ljuvlig vårdos så nu är vi beredda att ta emot försommaren!

Så var det det där med hög platå. Jag har levt i villfarelsen att Lasithi-platån och Katharo-platån ligger på ungefär samma höjd, men mitt sällskap kunde upplysa mig om att så är det inte. Då började jag fundera över att nå’n en gång påstod att Omalos-platån vid Samaria var den högst belägna platån på Kreta. Hm…detta måste undersökas! Hemma gav jag mig ut på nätet för att jämföra Omalos med tre platåer som jag känner till och här är resultatet:
Lasithi-platån 800 m
Omalos-platån (vid Samaria) 1 040 m
Katharou-platån 1 150 m
Viannou-platån 1 330 m
Så i denna icke helt täckande lilla ovetenskapliga undersökning vinner Dikti-massivet!
Du visste givetvis redan att östra Kreta har flest raviner på ön?

Nu kom en kort regnskur som förhoppningsvis tog med sig lite Sahara-damm. Imorgon ska det blåsa en del så då förs damm bort. Skönt! Och temperaturen ska sjunka något vilket också är skönt. När den far iväg uppåt blir det så fuktigt i luften eftersom havet inte hänger med.

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!