Aten – konserten (del 2:4)

På fredagskvällen var det dags! Ingalill och jag hade sett fram emot detta sedan början av november. Nu kändes det nästan overkligt att äntligen, äntligen skulle vi faktiskt på konserten med André Rieu, hans orkester Johann Strauss Orchestra och solister. Utsålt så de hade satt in en extra konsert på lördagskvällen!

André Rieu föddes 1 oktober 1949 i Maastricht och vid fem års ålder började han spela violin. Han studerade på flera musikkonservatorium och akademier. År 1987 bildade han sin orkester Johann Strauss Orchestra med 12 medlemmar och första konserten var 1 januari 1988. Nu är de 50 till 60 musiker som turnerar världen runt. Och tro inte att alla är nederländare – musik förenar så de är 16 nationaliteter!

Jag låter honom själv berätta om vad han vill med sina konserter och hur han ser på musik:
”Redan som barn var jag fascinerad av musikens värld. Min pappa var dirigent, och jag minns den enorma orkestern och det underbara ljudet den gjorde, alla de där stråken som rörde sig tillsammans – jag tyckte det var fantastiskt. Men redan då kan jag minnas att jag blev förvånad över den dystra stämningen under konserterna. Alla såg så allvarliga ut, det var inte meningen att man skulle hosta eller skratta, även om musiken tycktes utstråla så mycket glädje!
Du vet den där högtidliga atmosfären du hittar i konserthuset med klassisk musik, och hur den skrämmer de flesta och håller dem borta? Hos oss finns det helt enkelt inte där. Min orkester består av unga, entusiastiska musiker, som lägger ner sitt hjärta och själ i musiken varje kväll när de spelar på våra konserter. På en av våra konserter kommer du att se mig och orkestern, och även publiken, alla ha väldigt roligt tillsammans. Att svaja med musiken, nynna med, klappa, hoppa upp och ner – allt händer! Varje kväll är en underbar upplevelse, och enligt min uppfattning kan det inte finnas ett större nöje för en musiker.
När jag studerade fiol på musikhögskolan var det någon som bad mig spela i en salongsorkester. Det var där jag spelade valsen ‘Gold und Silber’ av Frantz Léhàr för första gången. Vilken uppenbarelse det var! Jag blev omedelbart trollbunden av det där beatet som år senare nästan har blivit mitt livs rytm: tre-fyra gången, valsens rytm. Men med min egen orkester spelar jag mycket mer än valser nu för tiden.
Min dröm är att göra hela den klassiska musiken tillgänglig för alla. För att uppnå det har jag låtit bygga en egen inspelningsstudio och vi jobbar hårt för att göra nya inspelningar av den klassiska repertoaren.
Jag hoppas att jag kan få många år till för att göra folk nöjda med min musik!”
(autoöversatt från http://www.andrerieu.com/en)

Förväntansfulla som barn på julafton gav vi oss iväg till OAKA (Atens Olympiska Sportcenter) där konserten skulle vara i baskethallen. Vi var där i god tid!

Plötsligen blev det oro i hallen. Då kom orkestern in bakifrån och gick fram till scenen! Och så startade en magisk och underbar kväll!

På biljetten stod att konserten började ”strictly 20:00”. Vi var spända på om grekerna skulle klara det, men givetvis var en del sena. Rieu frågade till slut med glimten i ögat ”Is it noble to come late in Greece?”.

En härlig blandning av klassisk musik, filmmusik, grekisk musik, arior….ett riktigt smarrigt smörgåsbord. Det var omöjligt att låta bli att gunga med, sjunga och klappa takten! Dessutom var scenen och kläderna vackra och färgglada så det var en fest för flera sinnen. Det var skratt och stämningsfullt, medryckande och en lisa för själen. Och jodå, det rann några tårar när det var som allra vackrast!

Det går givetvis inte att förmedla en så’n kväll i ord och bild, men här är några videoklipp. Väldigt svårt att välja!

Tenorerna som transporterade mig till Italien: https://www.youtube.com/watch?v=jkXvmT5AbbI

Jag har inte gillat panflöjt, men efter det här…jag gav upp och njöt: https://www.youtube.com/watch?v=0FdAGH-opng

Och nu hemlandstoner för publiken: https://www.youtube.com/watch?v=_mPZUp73Fqs

Vem kan stå emot vackra An der schönen blauen Donau (framförd med en glimt i ögat)? Luta dig tillbaka och låt de sköna tonerna skölja över dig: https://www.youtube.com/watch?v=BeBr1tsokW8

En av mina favoriter, Emma Kok som framför Voilà (tyvärr ingen bra video från vår konsert så denna är från Malta 2023, men det var lika fängslande i Aten 2025). Voilá var Frankrikes bidrag i en Eurovisionsschlagerfestival, men här är det i André Rieus arrangemang: https://www.youtube.com/watch?v=cVdYN-OBOQM

Efter två timmar annonserade Rieu sista numret och en del lämnade, antagligen för att kunna tråckla ut sina bilar före den stora rusningen. Som tur är vet de inte vad de missade: cirka 45 minuters extranummer! Rieu försökte få oss att gå hem, men hallen genljöd av rungande ”NO” varje gång.

Ett av de många extranumren, alla är uppe på benen: https://www.youtube.com/shorts/OYRymFRo7wc

En underbart magisk och vacker upplevelse! Sicken kväll! Jag svävar fortfarande runt till konsertens musik och sång. Och när abstinensen blir för stor dyker jag in på youtube.

Hallen lär rymma 18 300 personer så när vi lämnade blev det trafikkaos utanför! Och vi leddes ut en annan väg än vi kom in så vi var ganska vilsna i mörkret. Taxi skulle finnas vid en punkt, men hur hitta den? Kilometerlång bilkö som knappt rörde sig, taxibilar som svepte förbi, poliser som försökte få trafiken att flyta, taxi som ville ha överpris. Det var irriterat kaos! Men det finns alltid plats för skratt – jag frågade en taxichaufför ”Are you free?” och fick ett leende svar ”Yes, I’m divorced” varpå vi båda skrattade gott. Efter att jag nästan brakade ihop med en annan taxichaufför som upprört och högljutt kallade mig ”crazy lady” (kanske beroende på att jag, lika upprörd och högljudd, just sagt ”are you stupid?” och tagit mig för pannan…) lyckades vi få en taxi och kom hem till hotellet. För överpris. Svart. Nöden har ingen lag, tro mig!

Rieu och orkestern kommer till Danmark och Sverige i juni – köp genast biljett! Detta vill du inte missa!
Jag har siktet inställt på ett sommarbesök i Maastricht 2026 eller 2027 för att få njuta av utomhuskonsert.

Nästa blogginlägg: om turisten som gjorde rätt fast det blev fel men lyckligtvis rätt till slut!

Ha det gott! Var rädd om dig och andra!

PS. Foton från Aten på min flickr-sida!

Lämna en kommentar