…heter en bok av Theodor Kallifatides som är mycket läsvärd. Inga andra jämförelser mellan honom och mig mer än lång. Och dag. Och Aten. Jag var där igår och nu undrar du givetvis hur i hela fridens namn jag kunde bege mig dit i en värmebölja med temperaturer upp kring 40 grader. Det verkar förstås totalt intelligensbefriat, men så illa är det inte. Faktiskt.

Som utlandsboende måste man bege sig till svensk ambassad för att förnya sitt pass eller göra det vid besök i Sverige om det passar med passets sista giltighetsdatum. Konsulat kan endast utverka provisoriskt pass, men man kan hämta pass där. Runt slutet av april bokade jag flygbiljett och tid på svenska ambassaden i Aten (man kan inte bara åka dit under deras öppettider). Det var ingen som då upplyste mig om att det skulle komma en värmebölja av den här storleken! Nu undrar du kanske varför jag inte flyttade tiden framåt några veckor, men då är vi inne i högsommaren och ingen har i år en aning om vilka temperaturer vi har då, men juli-augusti är vår hetaste tid. Dessutom hade då flygbiljetten behövt bokas om och det är ingen billig affär. Passet kostar 150 euro (1 600 sek som med gårdagens kurs blev 1 726 sek) plus 18 euro i uthämtningsavgift på konsulatet i Iraklio om några veckor. Flygbiljetten kostade 142 euro, men slutade på 262 euro pga strul med tidsbokning och annat (som till största delen var mitt eget fel). Ingen billig historia men nödvändig.

Upp kl 5, Panda och jag gav oss iväg och da’n började inte bra. På Iraklions flygplats lyckades jag spilla kaffe på min blus! Gå omkring hela da’n med stor fläck? Hm. Vänta, den är kraglös, ganska bra urringning…jag vände på den. Så hela da’n gick jag med den bak och fram utan att nå’n reagerade! Hepp!
Efter 9 var jag på Atens flygplats. Dags att hitta metron! Först en informationsdisk där jag bl a fick veta att jag skulle ta ”exit 3”. Tack, tack! Svängde runt ett hörn och på dörrarna stod ”exit 5”. Hm? Men jag knatade på och hamnade rätt till slut. Biljett – ja, jag har börjat få in i ryggmärgen att jag är ”senior” vilket är toppen. Tur och retur skulle kosta 18 euro, men det blev 9. Tack igen!

In till Syntagma som för den oinvigde är centrala Aten där parlamenstbyggnaden (som tidigare var kungens palats) ligger. Jag var där en stund före kl 11 och tog några foton, bl a bytte vakterna ”bur”.
(klicka på foton för större storlek)

Jag väntade på en svenska som skulle komma från nordöst, från Loutraki-hållet. Vi har varit facebook-vänner i 10 år, haft många givande och roliga diskussioner men aldrig pratat med varandra eller möts. Ingalill firar i år 30 år som boende i Grekland och hon har gästbloggat hos mig: ”Val i Grekland” 2015 (ska se om jag inte kan locka henne att göra det igen…). Nu skulle vi äntligen träffas!

Vi lyckades sammanstråla och det kändes både märkligt och väldigt roligt! Vi var överens om att börja med ambassaden som sagt till mig att jag fick gärna komma före bokad tid. Vi valde att snedda genom Nationalträdgården (National Garden) som är alldeles fantastisk! Anlagd av en drottning, berättade Ingalill, och den kändes mer som vild natur än anlagd park. Mitt i en storstad! Kanske drottningen ville ha naturen nära sig – en drottning i min smak i så fall.

På ambassaden var givetvis säkerheten det första vi mötte och passansökan med foto mm tog väl ungefär 11 min. Kändes lite snopet. Så det här var allt som jag behövt ta flyg från Kreta för att göra? Fast egentligen var ju dagens största händelse vårt möte och det var verkligen värt att flyga upp för!

Vi traskade tillbaka till trädgården, hittade ett kafenio och se’n kan du ju tänka dig hur tiden flög iväg. Efter en stund insåg vi att vi fick förflytta oss för lunch vilken intogs, efter taxitur, på en taverna i Plaka. Ingen av oss var varken sugen på mat eller hungrig, men äta måste man och i dessa överhettade da’r är det tacksamt att det finns så många goda sallader att välja mellan. Och där blev det mer prat! Ingalill berättade också vad hon funderat på att hon ville visa mig i Aten, men nå’n sight seeing var ju inte möjlig i hettan.

Jag ville gärna åka tillbaka till flygplatsen i god tid. Vi tog inte taxi tillbaka till Syntagma utan strosade (i ultrarapid) tillbaka genom Plaka, Monastiraki och längs med stora shoppinggatan. Ingalill tog taxi från Syntagma till sin busstation och jag knallade ner i metron. När taxin passerade mig och hon vinkade så tänkte jag att ”vi ses nästa gång!”.

Bra skyltat till plattformen där tåget skulle komma som gick till flygplatsen. Lätt som en plätt, tyckte jag. Så kom det ett tåg, men det var rött! Nu började kuggarna röra sig (dock långsamt i min överhettade hjärna). Aha! Atens metro har tre linjer: röd, grön och blå. De är så fiffiga att man kan se på tågen vilken linje! Men det var nå’t som skavde, flygplatsens linje är blå så jag frågade några i närheten och nej, det var ett annat tåg. Jaha. Se’n ställdes allt på ända när det kom ett orange tåg! Hm? Jag fick överge färgplanen. Kom i kontakt med en ung kille som skulle med samma tåg som jag, han jobbar på flygplatsen så den här värmegroggy tanten kunde sätta sig ner i lugn och ro. Och ynglingen var vänlig nog att säga ”Nu kommer vårt tåg!” när det var dags.

Ute på flygplatsen…ja, flygförseningar är ju inte ovanliga numera och värre blir det ju senare på da’n. Avgång kl 20:15 blev ändrat till kl 20:30 men det skulle väl gå bra. Inte. Det blev nästan kaos! Svårt att höra vilken grupp som skulle gå först så personalen fick hojta, maskinerna vid utgången pep nästan hela tiden (det där med boardingpass i mobiler är ett elände), bussar som skulle transportera oss ut till planet kom inte. Vi var några stycken som väntade till allra sist med att gå igenom.
Väl inne och allt klart så hände ingenting. Det fanns ett tekniskt problem som det skulle komma nå’n och titta på. Givetvis ska säkerhet gå först, men det blev bara varmare och varmare i kabinen. Och tiden gick. Och värme hade vi alla fått nog av. Kl 21:37 lyfte vi och landade lite mer än 1 tim försenade jämfört med ordinarie tid. Just då ångrade jag att jag inte bokat rum i Iraklio över natten, men Panda tog mig hem så jag steg in genom dörren kl 00:30.

Förstår du varför jag tyckte att titeln ”En lång dag i Aten” passade bra på detta blogginlägget? Fast ska jag vara riktigt ärlig så var den inte så lång i och med mötet med Ingalill för tiden flög iväg, men å andra sidan sett kändes det långt och tröttigt i och med värmen. Jag såg senare att centrala Aten haft 41 gr som högst under da’n.

Jag var i Aten i ungefär 24 tim i april 1991. Det besöket gav inte mersmak, snarare tvärtom. Aten har aldrig lockat eller intresserat mig. Men men. Man är inte sämre människa än man kan ändra sig. I alla fall lite. Jag ska ge Aten några dagar nästa år, tror jag, och då ska Ingalill få visa mig det där hon funderat på.
Och eftersom aegean airlines är ett så himla (ha, ha) bra flygbolag fick vi alla en fribiljett som ursäkt för förseningen och den gäller i ett år så det är redan fixat till viss del med Aten-besök!

Nu är det helg! Värmeböljans sista dag ska vara idag. Vi har också Sahara-damm i luften vilket gör att bergen ligger i ett dis från mitt fönster. Undrar om gårdagen var värmeböljans höjdpunkt. De flesta väderstationerna på Kreta uppmätte temperaturer kring och över 40 gr (högst 44,5 gr vid en väderstation vid Chania) så man kan säga att ön ”brann”! Ierapetra orkade minsann ”bara” upp till 36,4 gr igår och nu, 16:20, har vi 38,4 gr. Fullt tillräckligt och mer därtill. Jag har innevilardag efter gårdagens utflykt i värmen!

Så här långt har 6 personer avlidit på vandring eller vid besök vid sevärdhet och 2 vandrare saknas. Ha respekt för värmen!!!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!